
Här finns folsyra!
Ett definitivt beslut huruvida Sverige ska berika mjöl med folsyra dröjer, och till dess är det födan som ska ge fertila kvinnor deras nödvändiga dos.
Folsyra är ett B-vitamin som är viktigt vid fosterutvecklingen. Om halterna är för låga före och under tidig graviditet, ökar risken att barnet drabbas av ryggmärgsbråck. Det sker i ungefär 100 fall varje år i Sverige, och i tre fjärdedelar av fallen väljer föräldrarna abort. Alla fall kan inte förhindras av folsyra, men omkring 5-10 barn skulle slippa drabbas, och omkring en tredjedel av dem som nu upptäcks med fosterdiagnostik skulle kunna födas friska.
Det har länge diskuterats om Sverige, likt USA, Chile och Kanada, bör tillsätta folsyra till vetemjöl för att alla fertila kvinnor ska få i sig folsyra. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har dock nu i vår kommit fram till att man inte kan rekommendera sådan berikning av svenskt mjöl. Arbetsgruppen har bedömt att risken för att allmänheten ska få men av ett förhöjt folsyraintag överväger nyttan. En sådan risk är att folsyra i mjöl skulle kunna maskera en B-vitaminbrist hos äldre, en annan att det möjligen skulle kunna öka förekomsten av cancer.
Däremot lämnar SBU öppet för Livsmedelsverket och Socialstyrelsen att besluta om berikning ändå ska ske, och Livsmedelsverket inväntar nu svar från sina remissinstanser.
På de båda myndigheternas hemsidor finns i dag ingen tydlig rekommendation om att kvinnor bör äta kosttillskott för att uppnå den dagliga skyddande dosen om 400 mikrogram folsyra. I stället ska kvinnor som kan tänkas bli gravida få i sig folsyra via maten.
Det krävs en medveten kost för att dagligen uppnå detta. Koststudier som Livsmedelsverket gjort visar också att medelintaget av folsyra för svenska kvinnor uppgår till 195 mikrogram per dag, alltså knappt hälften av vad som skulle behövas. Och som F&F tidigare berättat (Sverige tvekar att tillsätta folsyra i mjöl, F&F 2/06) är det inte medvetna och välutbildade kvinnor som främst riskerar att föda barn med ryggmärgsbråck, utan de som skulle behöva tydlig information och hjälp att välja rätt mat.
Folsyrainnehåll (mikrogram per 100 gram)
- Spenat 194
- Broccoli 175
- Röd paprika 77
- Ärtor 65
- Brysselkål 61
- Isbergssallat 56
- Rågbröd 32
- Apelsin 30
- Gröna bönor 30
- Vitt franskbröd 29
- Hjortron 26
- Tomat 20
- Banan 19
- Morot 14
- Oliver svarta/gröna 10
- Äpple 2
Kräver planering. Den som dagligen vill få i sig 400 mikrogram folsyra via kosten måste tänka efter. Halten folsyra minskar också vid uppvärmning och tillagning. I listan anges folsyrainnehåll i den råa råvaran.
:
Återkoppling: Svensk rekommendation saknar vetenskapligt stöd
Berikning av mjöl med folsyra kan förebygga ryggmärgsbråck och andra neuralrörsdefekter (NTD) hos foster. Men det samlade vetenskapliga underlaget ger inte entydigt stöd för att nyttan överväger riskerna, säger SBU i en rapport i mars 2007. Därmed skjuts än en gång en angelägen åtgärd på framtiden.
Hösten 2000 meddelade Socialstyrelsen att även Sverige skulle sikta på att berika mjölet med folsyra. Livsmedelsverket informerade om hur många barn som nu skulle räddas. Men kort därefter publicerades en svensk studie, vilken tolkades som att ökat intag av folsyra leder till fler tvillingfödslar. Eftersom en tvillingfödsel innebär ökade risker för såväl moder som foster var en tankepaus rimlig. Men ännu sju år senare har inte någon utvärdering av tvillingstudien lagts fram av berörda myndigheter. Studien har däremot varit föremål för stark kritik.
Tolv år efter det att en svensk arbetsgrupp bildades för att studera folsyrans möjligheter att reducera NTD har fortfarande ingen information gått ut direkt till målgruppen, kvinnor i fertil ålder. Och den svenska rekommendationen, baserad på kostförändringar och angiven att ge skydd mot NTD, ger teoretiskt ett mycket begränsat skydd och är i praktiken värdelös, eftersom mycket få kvinnor når upp till anvisat intag av kostfolater. Internationellt rekommenderar man ett supplement av 400 mikrogram folsyra, utöver den vanliga kosten. Den enkla substansen, folsyra, är dessutom stabilare och har högre biotillgänglighet än kostens komplexa folater.
I SBU-utredningen bedöms en svårvärderad cancerrisk och en eventuell tvillingrisk väga tyngre än troliga positiva effekter på antalet NTD-graviditeter i Sverige. En australisk expertgrupp kom i maj 2007 till slutsatsen att intaget av folsyra från berikning varken ökar eller minskar risken för cancer. En engelsk expertpanel drar en liknande slutsats. Båda grupperna uppmanar sina hälsoministerier att fatta beslut om obligatorisk berikning. Hittills har ca 40 länder infört folsyreberikning. Men Sverige avvaktar.
REINHOLD KIHLBERG
Tekn.lic., Österskär; medlem i den svenska arbetsgruppen 1995
Berikning av mjöl med folsyra kan förebygga ryggmärgsbråck och andra neuralrörsdefekter (NTD) hos foster.

Kommentarer
Varför vegetabilisk lista?
Det finns gott om folsyra i animalier såsom lever och äggula, varför får inte de vara med på listan? listan ger intrycket att det bara finns folsyra i vegetabilier.Vad finns det för poäng med att ta med otillagat bröd på listan, ingen äter väl degen.johannaskost.blogspot.com
hej, jätte bra info. jag har
hej, jätte bra info. jag har försökt att bli gravid i 5 år. föröker att läsa så mycket info som möjligt och har länge vetat om folat syra i samband med graviditet. ska definitivt skriva ner listan. de flesta grönsakerna är redan sedan länge en stor del av min vardagliga kost. ser däremot inte avokado på listan och jag har läst att även den innehåller folat syra.
Kommentera