Annons

Övervakningens oanade följder

Risken finns att övervakning undergräver känslan av personligt ansvar.

Kitty Genovese blev överfallen av en man beväpnad med kniv strax efter klockan tre på morgonen den 13 mars 1964. Hon var på väg hem från sitt jobb på en bar i New York och hade just parkerat bilen. Från parkeringsplatsen hade hon bara 30 meter att gå till sin lägenhet.

Sammanlagt 38 grannar hörde hennes skrik. Övergreppen pågick under en halvtimme - men ingen kom till hennes undsättning. När polisen äntligen kom till platsen var hon död.

Den tragiska händelsen utlöste en debatt om hur det var möjligt för så många människor att vara så likgiltiga. Två amerikanska psykologer, John Darley och Bibb Latané, misstänkte att grannarnas ovilja att engagera sig snarare berodde på situationen än på att de var hjärtlösa eller fega. Psykologerna utförde en serie experiment som visade att en människa är mer benägen att ingripa i en nödsituation om hon är det enda vittnet än om andra är närvarande. Läroböcker i psykologi kallar denna utspädning av ansvar för åskådareffekten. Studien hör till de verkliga klassikerna inom socialpsykologin. Och den är relevant även i samband med elektronisk övervakning.

Kamera kan bli åskådare

Sedan mordet på Kitty Genovese har tekniken för att övervaka människor utvecklats snabbt. Kamerorna som spanar över gator, torg och butikslokaler har blivit något av en symbol för dagens övervakningssamhälle. Men föga är känt om hur detta påverkar oss mentalt.

Ett uttalat syfte är att avskräcka från brott. Kritiker brukar i stället tala om en känsla av intrång i privatlivet. Men vilka andra bieffekter kan övervakning ha? Är det till exempel möjligt att övervakningskameror kan späda ut känslan av personligt ansvar? En av forskarna bakom teorin om åskådareffekten, John Darley, svarar kort i ett mejl: "Intressant fråga." Efter att han har funderat på saken i några dagar hörs vi på telefon.

- Ja, det verkar rimligt att övervakningskameror kan fylla rollen som åskådare och därmed få människor att känna mindre ansvar, säger John Darley, numera professor i psykologi vid Princeton University i USA.

I ett av experimenten som han utförde tillsammans med Bibb Latané simulerade han en nödsituation i sitt laboratorium. En försöksperson fick sitta i ett rum och delta i en diskussion med flera andra personer via telefon. Samtalet var styrt så att varje person fick prata med de andra i två minuter innan mikrofonen stängdes av. En av rösterna (som i själva verket var inspelad) kom från någon som verkade drabbas av ett epileptiskt anfall. Rösten ropade på hjälp.

Försökspersoner som trodde att de var det enda vittnet skyndade till undsättning, som regel inom en minut. De som fått besked om att det fanns ett eller flera andra vittnen i de angränsande rummen dröjde längre med att reagera - eller lät helt enkelt bli att ta reda på vad som hade hänt.

John Darley tror att en person som får veta att laboratoriet är övervakat av kameror i ett liknande experiment också skulle vara mindre benägen att skynda till undsättning. Han känner inte till att någon har gjort ett sådant experiment, och menar att han i så fall skulle ha hört talas om det.

- Det skulle vara mycket intressant att testa. Jag ska tala med mina doktorander och se vad vi kan göra, säger han.

En kamera per 14 invånare

Även Bertil Törestad, lektor i psykologi vid Stockholms universitet, kan tänka sig att övervakningskameror späder ut människors känsla av ansvar - åtminstone om de uppfattar att de blir filmade.

- Det är lite märkligt att det finns så lite forskning om övervakningens bieffekter med tanke på hur utbredd övervakningen har blivit i samhället, säger han.

Bertil Törestad konstaterar att diskussionen om övervakningens bieffekter mest har handlat om intrång i den personliga integriteten. Men frågan har en given plats också inom socialpsykologin. Den amerikanske psykologen Gordon Allport har beskrivit ämnet som "ett försök att förstå och förklara hur individers tankar, känslor och beteende påverkas av verklig, inbillad eller underförstådd närvaro av andra."

En intressant fråga är förstås om folk verkligen tror att övervakningskamerorna är kopplade till en bildskärm som någon tittar på. I många fall hamnar bilderna på en hårddisk och granskas bara i efterhand för att utreda brott. Men John Darley påpekar att människor i allmänhet knappast tänker igenom saken i detalj.

- Kamerorna "säljs" som ett effektivt medel mot brott. Budskapet är att bilderna hålls under uppsikt, säger han.

Antalet övervakningskameror har ökat snabbt på senare år. Storbritannien är det land som drivit utvecklingen längst. Där finns en övervakningskamera per 14 invånare, enligt en uppskattning gjord av forskare vid University of Leicester.

I Stockholms län går det numera knappt hundra invånare per övervakningskamera, enligt länsstyrelsens statistik. I den siffran ingår inte kameror i skolor eller på lager, kontor och andra platser som är stängda för allmänheten.

Bilbrotten minskade

Kamerorna är ofta populära, i synnerhet om de har ett tydligt och behjärtansvärt syfte. För tre år sedan satte Landskrona kommun upp kameror på en parkeringsplats på Kasernplan i hjärtat av staden. Sedan dess har antalet anmälda bilbrott på platsen minskat till långt under hälften. David Wästerfors, sociolog vid Lunds universitet, har utvärderat projektet. Han har bland annat intervjuat poliser, socialarbetare, ungdomar och bilister.

- Bilisterna var mycket positiva, säger han.

I en muntlig enkät svarade 97 procent av alla bilparkerare nej på frågan om de ansåg att kamerorna stör deras personliga integritet. Ingen svarade ja. Många förstärkte sitt nej med "inte ett dugg", "definitivt inte" eller "tvärtom!"

Men David Wästerfors vill nyansera bilden av kameror som en mirakelkur. Bilbrotten hade börjat dala redan innan kamerorna kom upp, både i regionen och i hela landet. Dessutom hade kommunen försökt stävja brotten genom att förbättra belysningen, röja undan buskage och informera om problemet.

- Därför är det svårt att avgöra hur viktiga kamerorna har varit, säger David Wästerfors.

Under tiden han genomförde sin undersökning fälldes två personer med bilder från kamerorna som kompletterande bevisning. Men två bilar blev stulna utan att tjuvarna kunde gripas.

Det finns inga tecken på att bilbrotten har flyttat från Kasernplan till andra parkeringar. Däremot kan det finnas en spridning till andra slags brott, tror David Wästerfors.

Han menar att en av många orsaker till att övervakningskamerorna blir fler är att de ger politiker möjlighet att visa sig handlingskraftiga.

Berusade struntar i kameror

Även i andra länder har studier kommit fram till att kameror ofta fungerar mot bilbrott. Men i andra sammanhang är resultaten blandade.

- Effekten av kameror är störst när det gäller planerade brott som stölder, inbrott och rån, säger Madeleine Blixt, utredare på Brottsförebyggande rådet.

Däremot verkar berusade bråkstakar strunta i om de blir filmade eller inte. Det kan vara en förklaring till att många kameror på gator och torg visat sig vara verkningslösa när det gäller att stävja brottslighet.

Stadsparken i Helsingborg fick tidigt kameraövervakning. Det hade ingen märkbar effekt på antalet anmälda brott. Trots det kände sig människor något tryggare på torget efter att kamerorna kom upp. Här skulle man alltså kunna tala om en placeboeffekt.

Även längs vägarna har kamerorna blivit fler. Vägverket har under det senaste året monterat upp drygt 700 nya så kallade trafiksäkerhetskameror som ska fånga fartsyndare. En färsk utvärdering tyder på att tekniken fungerar. På en vägsträcka längs riksväg 50 i Örebro län minskade antalet fordon som åkte för fort med 40 procent.

- Och effekten visar inga tecken på att klinga av, säger Håkan Gelin, projektledare vid Vägverket.

Detta är fullt begripligt med tanke på att den som kör för fort riskerar att få en räkning med posten. I andra fall är människors reaktioner på vakande blickar betydligt mindre rationella.

Ögon gav pengar i kassan

Melissa Bateson forskar i biologisk psykologi vid University of Newcastle upon Tyne i Storbritannien. Hon gjorde ett enkelt experiment i fikarummet på sitt jobb. Den som tar kaffe, te eller mjölk förväntas lägga en slant i en låda. Men många glömmer att betala.

Melissa Bateson satte upp en väl synlig prislista i ögonhöjd på en skåpdörr. Längst upp på listan klistrade hon in en bild som byttes ut varje vecka. På bilderna fanns antingen ett par ögon eller några blommor. I övrigt var prislistan oförändrad.

- Jag blev verkligen förvånad över hur stor effekten blev, säger Melissa Bateson.

Hennes kolleger betalade i genomsnitt 2,8 gånger mer per liter mjölk under ögonveckor än under blomveckor. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters.

Brittisk polis tog fasta på upptäckten. I höstas satte polisdistriktet West Midlands upp affischer med bilder av granskande ögon på offentliga platser för att göra medborgarna mer laglydiga. Det finns ingen ordentlig utvärdering av projektet, men polisdistriktets presstjänst säger att affischerna fungerar.

Experimentet i fikarummet visar att människor kan vara ögontjänare även när ingen ser. Vid närmare eftertanke borde det ju vara uppenbart att ögonen på bilden inte är kopplade till någon övervakningscentral. Men så långt tänkte inte de fikande forskarna.

- Många lade inte ens märke till bilderna, säger Melissa Bateson.

Vakande blickar kan alltså påverka vårt beteende utan att vi är medvetna om det.

Melissa Bateson påpekar att det förmodligen har varit viktigt för våra förfäder under utvecklingshistorien att hålla reda på om de var betraktade av någon. Därför tror hon att våra starka reaktioner på att någon iakttar oss är en del av vårt biologiska arv.

Konstnär övervakar toalett

Att övervakning utlöser starka krafter i vår sociala miljö är själva utgångspunkten för konstverket Säkra zoner nummer 8, en installation på restaurangen Riche i Stockholm. Tre väl synliga tv-skärmar i lokalen visar bilder från kameror inne på toaletterna. När man efter viss tvekan går in på en toalett visar det sig att en kamera filmar en liten modell av toaletten infälld i en väggnisch.

- Det är en lek med perspektiven. Först är du övervakare. Sedan tror du att du blir övervakad - tills du upptäcker bluffen, säger konstnären Jonas Dahlberg.

Vid flera tillfällen har gäster skruvat ut glödlampor på toaletterna, vilket tyder på att somliga inte vågar lita på att de genomskådat bluffen.

Jonas Dahlberg ser övervakningskameran som en ingrediens i konsten, en "maktblick" som utgår från den brittiske filosofen Jeremy Benthams teorier om det fulländade fängelset. Konstnären vill tvinga människor att reflektera över vad det betyder att vara betraktad.

Sådana reflexioner är sällsynta bland dem som installerar nya övervakningssystem. De är mer intresserade av att lösa konkreta problem.

Bränder och felaktig sortering i soprum har varit ett bekymmer för fastighetsbolaget Enköpings hyresbostäder. I fjol införde bolaget kameraövervakning i de värst drabbade soprummen.

- Vi avslöjade en kille som fyllde soprummet med möbler och brännbara vätskor, säger Kent Teverud, förvaltare på bolaget.

Alltså hade övervakningen avsedd effekt. Men vilka är bieffekterna? Vad händer i ett samhälle där människor inte är betrodda med att sortera sina sopor?

- Överdriven övervakning kan underminera solidaritet och social sammanhållning, säger Kirstie Ball, sociolog vid Open University i Storbritannien och medförfattare till A report on the surveillance society som publicerades i fjol av den brittiska motsvarigheten till Datainspektionen.

Rapporten slår också fast att övervakning fostrar misstänksamhet. Men det är svårt att mäta sådana bieffekter. Ofta är det inte ens möjligt att på förhand avgöra vilka bieffekter som en viss typ av övervakning kan få. I Skåne har Banverket satt upp 45 kameror för att stoppa sabotage vid järnvägsspåren i Malmö och Lund. Sabotagen har upphört.

- En oväntad och mycket positiv bieffekt var att kamerorna bidrog till att förhindra minst fem självmord, säger Lars-Erik Bergqvist, säkerhetschef för Banverkets södra region.

Helt andra typer av bieffekter uppstår av det enkla skälet att övervakningskameror brukar vara installerade där många brott begås. Det innebär att poliser som ingriper också blir filmade. Kriminologen Benjamin Goold vid University of Oxford har intervjuat poliser i södra Storbritannien om hur de påverkas av kamerorna.

- Filmningen av poliser sker både på gott och ont, säger han.

Bilder från kamerorna kan bidra till att reda ut dispyter om huruvida poliser i en viss situation har använt onödigt mycket våld. Å andra sidan kan poliser som vet att de blir filmade tveka att ingripa när det behövs.

Kamerorna har gjort dem försiktiga

Över två tredjedelar av poliserna som Benjamin Goold intervjuade sade att kamerorna har gjort dem mer försiktiga. En polis hade fått lämna sin tjänst efter att han blivit filmad när han använde sin batong för att stoppa ett bråk utanför en krog. Händelsen ledde till att andra poliser uttryckte oro för att ett befogat ingripande skulle se våldsamt ut på film.

- Då är det säkrare att ligga lågt. Men under tiden kanske det pågår ett slagsmål som leder till att någon blir allvarligt skadad, säger Benjamin Goold.

Kamerorna påverkar alltså sin omgivning på fler sätt än vad som från början var tänkt. Det är ett mönster som går igen. De flesta nya tekniker har oanade bieffekter. Det gäller allt från konstgödsel till provrörsbefruktning.

- I ett tidigt skede är det lätt att påverka hur tekniken används. Men då är det svårt att förutspå konsekvenserna, säger Arne Kaijser, professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

- När de negativa konsekvenserna väl blir kända är tekniken i regel så etablerad att det är svårt och dyrt att ändra något, säger han.

Det låter dystert. Men Arne Kaijser anser att resonemanget är ett argument för att så tidigt som möjligt kartlägga eventuella oförutsedda negativa konsekvenser. När det gäller övervakning återstår mycket att göra.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar