Annons

Glutenintolerans - allt fler får diagnosen

Det är inget problem, vetemjölet i såsen är ekologiskt, svarade servitören på lunchrestaurangen när kvinnan frågade om maten innehåller gluten.

Okunskapen om att gluten, ett protein som finns i framför allt vete, kan vara skadligt för vissa människor är fortfarande stor. Detta trots att uppskattningsvis 100 000 svenskar är drabbade av glutenintolerans, celiaki. Förekomsten i Sverige överensstämmer med studier från de flesta andra industriländer. Allra högst andel med celiaki finner man dock i Nordafrika, bland berberna (sahrawifolket), där hela 5 procent är drabbade.

Till skillnad från de flesta andra folksjukdomar är glutenintolerans också en vanlig sjukdom bland barn. Det är faktiskt den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn i Sverige.

Nya studier visar att det är viktigt att fånga upp drabbade barn tidigt, eftersom obehandlad glutenintolerans sannolikt ökar risken för följdsjukdomar, i värsta fall cancerformen lymfom.

En autoimmun sjukdom

Vid celiaki angriper kroppens immunsystem tarmluddet, de så kallade villi, som normalt klär tunntarmens insida. Dessa fingerlika utskott ökar tarmens yta och gör att den effektivt kan ta upp näring. Hos en person med glutenintolerans blir tarmen "slät". Det enda som hjälper är att helt undvika gluten.

Gluten finns i vete, men även i råg och korn, där dock halten är betydligt lägre. Gluten förekommer däremot inte i havre, men havreprodukter kan i kvarnar och bagerier förorenas med gluten från andra sädesslag.

Antalet personer som får diagnosen glutenintolerans har ökat den senaste tjugoårsperioden. En förklaring är ökad medvetenhet både i läkarkåren och bland allmänheten om att glutenintolerans bör misstänkas även hos vuxna med diffusa besvär. Det är i dag smidigare att upptäcka sjukdomen. Numera används i första hand blodprover för att hitta patienter med glutenintolerans, och diagnosen bekräftas sedan med vävnadsprov från tunntarmen.

Bara den som äter gluten kan utveckla glutenintolerans. I kulturer där man inte äter gluten är därför sjukdomen inget problem. Det är också bara människor med en viss typ av arvsmassa, närmare bestämt en viss typ av transplantationsantigenet HLA, som kan drabbas av celiaki. HLA styr bland annat hur immunförsvaret försvarar sig mot yttre fiender och det som bedöms vara en fiende. Patienter med glutenintolerans har en särskild sorts HLA: HLA-DQ2 eller HLA-DQ8. Dessa HLA-former förekommer hos ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning, vilket betyder att det även måste krävas andra faktorer för att en person ska drabbas.

En sådan faktor är hur och när spädbarn börjar utsättas för gluten.

Infektioner under spädbarnstiden tycks också kunna öka risken. Det finns däremot inget känt samband mellan stress och glutenintolerans, något som ibland har hävdats.

Högre risk vid annan sjukdom

Glutenintolerans är särskilt vanligt i vissa riskgrupper. Det gäller till exempel människor med andra autoimmuna sjukdomar som insulinberoende diabetes, vissa former av sköldkörtelsjukdom, leversjukdom och ledsjukdom. Dessa patienters immunsystem är redan överaktivt, och detta kan vara en orsak till att de drabbas.

Ärftlighet för glutenintolerans är en annan riskfaktor. Den som har en nära släkting med sjukdomen löper ökad risk för glutenintolerans. Om ens förälder, syskon eller barn har fått diagnosen är den egna risken omkring 8 procent.

Symtomen vid celiaki delas ofta in i klassiska symtom och atypiska symtom. Till de klassiska symtomen hör diarré, viktförlust (eller hos barn: dålig tillväxt), svår trötthet och svullen eller smärtande mage.

Många patienter har haft "problem med magen" i många år innan läkare konstaterat att de lider av glutenintolerans. Vissa har fått andra, felaktiga diagnoser på vägen. Uppskattningsvis en av tjugo människor som får diagnosen irritabel tarm (colon irritabile, IBS) har i själva verket glutenintolerans, eller både IBS och glutenintolerans. Besvär som är typiska för glutenintolerans är dock vanliga och förekommer även hos i grunden friska människor. Hos ett tidigare friskt barn är exempelvis diarré oftare orsakad av en infektion än av glutenintolerans!

Atypiska symptom kan vara nedstämdhet, benbrott, munblåsor eller järnbrist. Det finns även människor med glutenintolerans som inte har några symtom alls! Detta kallas tyst glutenintolerans. Dessa patienter har kanske fått diagnosen genom att läkare tagit blodprov eftersom patienterna har en nära släkting med glutenintolerans. Det finns studier som tyder på att personer med tyst glutenintolerans har bättre prognos att även fortsättningsvis slippa besvär och följdsjukdomar än de som har stora besvär av sin sjukdom.

Vid misstanke om glutenintolerans kontrollerar läkaren först halten av antikroppar mot glutenintolerans i blodet. De vanligaste är så kallade transglutaminasantikroppar och endomysieantikroppar.

De förstnämnda är de senast upptäckta, och de riktar sig mot det utlösande antigenet vid celiaki, enzymet transglutaminas. Endomysieantikropparna känner även de igen och binder till samma enzym, men till en annan del av proteinet.

Träffsäkerheten i diagnostiken är bra, men inte fullständig. Hos vissa kan man inte fånga upp sjukdomen med blodprover. Och i sällsynta fall har personer utan glutenintolerans förhöjda halter av dessa antikroppar. Därför måste diagnosen bekräftas med ett vävnadsprov från tunntarmen.

Behandlingen av glutenintolerans består i dag av livslång glutenfri kost. Utan gluten läker slemhinnan. När inflammationen minskar blir villi åter långa och smala.

I vetenskapliga studier har alternativa behandlingar prövats, dock utan större framgång. I nuläget finns ingen annan behandling av glutenintolerans än diet.

Ökad risk för benbrott

Eftersom tarmluddet är skadat har patienter med glutenintolerans ofta sämre upptag av vitaminer, järn och näringsämnen. Brist på kalk kan ligga bakom den fördubblade risken för benbrott som drabbar både barn och vuxna med glutenintolerans. Kanske bidrar näringsbrist även till att människor med glutenintolerans lättare drabbas av nedstämdhet.

Den gentyp som krävs för att få glutenintolerans finns, som tidigare nämnts, hos ungefär en fjärdedel av svenskarna. Samma HLA-varianter återfinns även hos många patienter med exempelvis insulinberoende diabetes. Därför ökar risken för diabetes automatiskt bland patienter med glutenintolerans. Samma förklaring ligger troligen bakom sambandet mellan glutenintolerans och viss typ av sköldkörtelsjukdom. Även vissa lever- och njursjukdomar samt hormonbrist i binjurebarken är vanligare bland patienter med glutenintolerans. Gemensamma ärftliga faktorer ligger sannolikt bakom sambandet mellan dessa sjukdomar.

Den som har en obehandlad glutenintolerans löper i vissa fall ökad risk för komplikationer. I vår forskning har vi bland annat studerat födelsevikt hos barn till mödrar med glutenintolerans. Kvinnor med oupptäckt glutenintolerans visar sig oftare få barn som föds för tidigt eller är små. Detta gäller däremot inte gravida kvinnor med glutenintolerans som undviker gluten.

Personer med glutenintolerans löper som sagt ökad risk att drabbas av cancer, framför allt blodcancerformen lymfom. Men även om lymfom är vanligare bland patienter med glutenintolerans är det likväl mycket ovanligt! I en större studie av svenska glutenintoleranspatienter var det bara 1 av 250 som under drygt tio års uppföljning fick lymfom. Forskarna såg heller ingen ökad risk för lymfom bland barn med glutenintolerans.

Patienten kan troligen själv minska risken för lymfom genom att följa en glutenfri diet. En strikt glutenfri kost kan sannolikt även minska risken för vissa andra följdsjukdomar.

30 000 i ny studie

Genom att matcha olika patientregister har den forskargrupp jag arbetar i genomfört mer än trettio studier som rör glutenintolerans. Flera av studierna rör cancer och andra komplikationer. De senaste två åren har vi fångat upp närmare 30000 patienter med glutenintolerans. Hos dessa vill vi studera om graden av tarmskada spelar roll för risken att drabbas av andra sjukdomar. De första resultaten av denna studie väntas under 2009.

Exakt hur vanligt glutenintolerans är i Sverige vet vi inte. Enligt de flesta studier ligger förekomsten på 0,5 till 1,5 procent, men den så kallade ETICS-studien av barn födda under vissa "riskår" har funnit betydligt högre tal. Gemensamt för alla studier är att de visar att många människor i dag har en oupptäckt glutenintolerans som det är viktigt att fånga upp.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

34

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Vad skrämmande det känns att läsa detta! Jag är en tjej på 16 år som varit glutenintollerant sedan 1 års ålder. Jag har aldrig fuskat med maten, inte med mening i alla fall och nu blir jag väldgt glad på mig själv att jag inte gjort det.

Väldigt bra med information! :)

Är celiaki inte vanligare bland kvinnor än bland män?

Jag har för mig, men söker bekräftelse på påståendena, att av tusen män så har ungefär 1050-1100 kvinnor åkomman?

Att prognosen vid tyst glutenintolerans och därefter tidiga åtgäder är god visste jag inte, intressant läsning och överhuvudtaget en mycket intressant artikel!

mvh/Adebisi

Om extrem trötthet drabbar en person DIREKT efter en måltid (med bröd, pasta, socker)...kan det vara ett tecken på glutenintolerans? Min karl är helt däckad efter vissa måltider och allmäntillståndet försämras radikalt. Det kan ta 1-3 timmar innan han är på banan igen! Vissa andra symptom jag läst om (värk i kroppen, tungsinne, torra slemhinnor) visar sig också med jämna mellanrum. Han är i övrigt mycket vältränad och påstår sig ha ett bra liv! Förutom dessa i stort sett dagliga trötthetsattacker efter måltider.

Ja att man blit trött efter en måltid är kanske inte konstigt,men den trötthet som drabbar en när man lider av glutenint. är inte normal.Man är helt däckad efter att bara ätit frukost med tex en macka. Jag kunde lätt sova mina 8 timmar, gå upp pigg och glad,äta frukost,somna i soffan och sova 3 timmar igen efter måltid.Var pigg så länge jag inte åt något.Men till sist var jag trött jämt,jag gick heller inte ner i vikt utan ökade 15 kilo,även då jag nästan inte åt alls.Man kan lätt ta ett blodprov som visar om man har något fel.

Mjölmat är ju väldigt tung mat, det lägger sig i magen som en massiv degklump och rusar upp blodsockret, s k jojoefffekt på blodsockret, inte konstigt att man blir slö och degig (!) efter en rejäl middag med pasta eller vitt bröd...Typiska symtom på celiaki är ju viktnedgång, kletiga, flytande avföringar som stinker ovanligt illa, blod-o b12 brist och problem med skelettet pga benskörhet...

Gå till doktorn o lämna allergiprover för glutenantikroppar.

Mjölmat är ju väldigt tung mat, det lägger sig i magen som en massiv degklump och rusar upp blodsockret, s k jojoefffekt på blodsockret, inte konstigt att man blir slö och degig (!) efter en rejäl middag med pasta eller vitt bröd...Typiska symtom på celiaki är ju viktnedgång, kletiga, flytande avföringar som stinker ovanligt illa, blod-o b12 brist och problem med skelettet pga benskörhet...

Gå till doktorn o lämna allergiprover för glutenantikroppar.

Har just suttit och googlat botemedel för gluten...men finner inga ex: Vacciner / Tabletter.
Jag börjar bli ganska trött på denna eviga och tråkiga kost och hoppas verkligen på att de snart hittar en lösning på detta. Man gråter bokstavligen för att man inte kan leva som vanligt folk. Det är dubbla priserna på produkterna och exempelvis Öl på krogen går inte heller.

Jag är en hockeyspelare som inte visste om att jag hade gluten, först trodde vi att det var Laktos pga gasig mage. Men sen konstaterade vi att det var gluten efter en gastroskopi. Det är väldigt frustrerande då man inte kan gå upp i vikt som hockeyspelare. Jag äter ca 6-7 måltider per dag utan Gluten i. Jag har nu vägt 63-65 kg i ett år och är 180 cm lång. Det är fasiken inte kul detta....

Bra info!

Jag är 19 år och har levt helt glutenfritt sendan jag var ca 1 år. Läkare påstår hela tiden att dom ska komma med ett "botemedel", men det kommer aldrig att hända. Jag tycker inte att glutenfri kost är jobbig, men jag vet ju inget annat. Men det kommer nya produkter hela tiden, jag minns när det inte fanns glutenfritt på mcdonalds. De flesta kedjor börjar ta hänsyn till gulten och folk blir mer medvetna.

Öl på krogen går utmärkt, de skadliga ämnen försvinner under bryggningen. Samma sak med tex. vodka det försvinner. Man kanske inte ska häva i sig massa öl, men ett par stycken då & då är det inge fel på. :P

Erika, jag måste bara besvara din felaktiga kommentar om öl - de flesta öl innehåller mer eller mindre gluten och som glutenintolerant bör man därför INTE dricka öl, förutom det fåtal glutenfria sorter som finns, t.ex. Saxon på Systemet. (Om du tycker att det har gått bra att dricka öl är du kanske en av de som har "tysta" symptom - jag skulle inte chansa, om jag var du.) I sädbaserade starkspritsorter försvinner glutenet under tillverkningsprocessen, men det gäller INTE öl.

http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Allergi-och-overkanslighet/Gl...

Här är mer information från Livsmedelsverket, som testat flera sorters öl. Observera att öltillverkarna inte på något sätt garanterar att glutenhalten alltid är lika hög/låg som dessa mätningar visat - så, som sagt, är du glutenintolerant: håll dig till de glutenfria sorterna! (Sorgligt men sant.)

Jag är glutenintolerant. och öl är en av dom värsta produkter jag kan förtära. jag blir så dålig att jag tror jag ska dö efter bara en liten flaska.
Det är tråkigt men jag avstår utan problem vill må som ett lik.

Lägg till kommentar