Annons

Tv:n tystar barnets joller

Tv:n tystar barnets joller

Med tv:n på talar vi mindre med de små barnen.

Att för mycket tv-tittande bland mycket små barn kan försena språkutveckling och ge koncentrationssvårigheter är känt. Men nu kommer en studie som förklarar varför. Och det har inte så mycket med själva tittandet att göra.

– Det beror på att när tv:n är på talas det mindre i hemmet, säger Dimitri Christakis, professor i pediatrik vid University of Washington School of Medicine, USA. Barnen jollrar mindre, och vårdnadshavarna talar mindre med dem.

Dimitri Christakis har lett en studie av 329 barn mellan två månader och fyra år. Barnen bar en liten bandspelare under några dagar varje månad i upp till två år.

Studien visar att varje timme med hörbar tv innebar betydligt färre och även kortare så kallade vokaliseringar och turtagningar.

– Vår studie visar att vuxna nästan helt slutar att tala med barnen när ljudet på tv:n är på.

De vuxna i undersökningen sade 941 ord i timmen i genomsnitt. Varje timme med tv-ljud i bakgrunden innebar att barnen hörde 770 färre ord yttras av de vuxna. Forskarna menar att det tal som faller bort när tv:n är på motsvarar i snitt 7 procent av alla ord barnen hör.

– Eftersom språkutvecklingen är avgörande för hjärnans utveckling hos små barn kan det förklara att deras kognitiva utveckling försenas.

Relaterat innehåll:

Engelskan stör lärandet

Engelska i klassrummet har kommit för att stanna. Men studenterna behöver få bättre kunskaper i engelska för att klara av det.

Hedda Söderlundh, doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet, har undersökt skillnaden mellan att läsa kurslitteratur på engelska och svenska. Enligt henne har studenterna i dag inte tillräckliga kunskaper i engelska för att genomföra en stor del av sin utbildning på detta språk.

1. På vilket sätt är studenterna sämre när de läser på engelska än på svenska?

- Min undersökning visar att studenter förstår innehållet i en engelsk kurstext bra, men att de förstår samma text bättre och på ett djupare plan om den är översatt till svenska. De som läser på engelska kan till exempel inte beskriva den poäng som författaren presenterar i texten lika väl som de som läser på svenska.

- När vi läser en text på vårt modersmål är det sällan något problem att förstå själva skriften. Men när vi läser på ett främmande språk är detta inte alltid lika enkelt. Om språkkunskaperna är otillräckliga kan tolkningen av skriften ta överhanden, så att egna tankeprocesser och bearbetningar blir lidande. Man kan säga att läsningen och förståelsen blir ytligare.

2. Är det lika illa med engelska i klassrummet?

- Ja. En undersökning inom fysikens didaktik av John Airey vid Uppsala universitet visar att studenter ändrar sitt beteende när lektionerna är på engelska. De både ställer och besvarar färre frågor. Dessutom har de svårt att ta anteckningar och samtidigt lyssna på föreläsaren.

3. Alltmer undervisning bedrivs på engelska. Bör man hindra den utvecklingen eller finns det något annat man kan göra?

- Det är viktigt att engelska är huvudspråket i en del utbildningsmoment så att studenterna lär sig att hantera sitt ämne också på engelska. I dag används dock engelskan många gånger på bekostnad av svenskan.

- Om universiteten hade mål också för studenternas språkutveckling skulle antagligen engelskan göra mer nytta än vad den gör i dag. Bruket av engelska ska inte hindras eller motarbetas, utan snarare utvecklas och justeras. Ett smart användande av både svenska och engelska tror jag är det som gynnar studenterna mest.

Hedda Söderlundh, doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet, har undersökt skillnaden mellan att läsa kurslitteratur på engelska och svenska.

Svenska ungdomar dåliga i språk

Extra meritpoäng för språkstudier på gymnasiet kommer inte räcka för att få svenska ungdomar att vilja lära sig utländska språk igen.

Antalet sökande till universitet och högskolor i höst ökar igen. Ett ganska säkert tecken på en annalkande lågkonjunktur. Uppgången gäller alla utbildningar. Utom dem i språk.

- Det är en farlig trend. Ska vi kunna konkurrera inom EU måste vi kunna språk, säger Jonas Carlquist, prodekanus vid Humanistiska fakulteten, Umeå universitet.

Språkutbildningarna har sett vikande studentunderlag i tio år, och särskilt de senaste två åren. Framför allt har det gällt tyska men även franska, spanska och italienska. Engelska klarar sig bäst. Vid Lunds universitet är danska ett av få språk som ökar.

Trenden finns över hela Europa, trots att EU-kommissionen har slagit fast att varje EU-medborgare bör tala två EU-språk förutom sitt modersmål.

- Men Sverige halkar efter i internationell jämförelse, säger Jonas Carlquist. Tidigare var svenska ungdomar duktiga på språk. Så är det inte längre. Vi tror att vi kan engelska och tycker att det räcker med det.

Det är många som ser med oro på utvecklingen. Tyskland är till exempel vår främsta handelspartner.

- Det handlar inte bara om språket, utan även om kulturen. Vi svenskar har alldeles för dålig förståelse för andra kulturer, och det kan vara direkt avgörande vid affärer, säger Göran Norén, chef för den näringspolitiska avdelningen på Svenskt Näringsliv.

Språkfattiga taktikval

Något som ofta framförs som orsak till att språkstudierna har minskat är att det på gymnasiet har lönat sig att välja lättare kurser än språk i det individuella valet.

- Taktikvalen på gymnasiet har definitivt givit en dominoeffekt på högskoleutbildningarna, säger Henrik Holmquist på Högskoleverket som för några år sedan utvärderade tyska på högskolorna.

Generellt kan man säga att nivån har sänkts i högskolornas språkundervisning. Färre läser B- och C-kurser, och av dem som börjar hoppar många av. I stället har korta kurser blivit populära, gärna i udda språk som jiddisch och latin. Intresset är också stort för korta kurser i kinesiska och japanska. Dessutom ger högskolorna nybörjarkurser i tyska och franska, eftersom många saknar tillräckliga förkunskaper.

Det saknas lärare

För att öka intresset för språkstudier på gymnasiet införs nu ett system där fördjupade studier i moderna språk ska ge extra meritvärde. Det tycks ge resultat. Gymnasierna noterar att fler vill läsa språk till hösten.

Men möjligen har man hamnat i en ond cirkel. Enligt en rapport från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund saknas redan nu lärare i tyska och franska i grundskolan. Det är rimligt att anta att förhållandet är ungefär detsamma på gymnasiet, även om det inte finns någon samlad statistik. Bristen på språkstudenter ser ut att resultera i än färre språklärare i framtiden.

Att extra meritpoäng ensamma kan få liv i språkintresset är det dock inte många som tror. Enligt Mike Powers, biträdande rektor på Kungsholmens gymnasium, måste språkstudierna också ges en annan ställning.

- Språk borde vara obligatoriskt på alla studieförberedande program i gymnasieskolan. Inom det individuella valet är ju risken stor att språkstudierna inte blir av. Grupperna blir inte tillräckligt stora. Och språktimmarna i gymnasiet har dessutom blivit färre. De måste öka igen.

Eleverna behöver redskap

Eva Wiberg, som är prefekt på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet, tycker också att skolans språkundervisning behöver fördjupas.

- Det är ett glapp mellan skolorna och universiteten. Skolans språkundervisning måste ta tag i det teoretiska och ge eleverna grammatiska redskap för att lära sig språk.

På högskolenivå finns även ett strukturellt problem. Den svenska modellen med väldigt många utbildningsorter gör det svårt att samla de resurser som faktiskt finns i olika språk. Avdelningarna blir för små. För två år sedan slogs samtliga språkinstitutioner på Lunds universitet ihop med dem för film och litteratur för att vinna resurser.

- Vi behöver fler sammanslagningar och samarbeten för att universiteten alls ska kunna behålla forskarkompetensen i de aktuella språken inom landet, säger Eva Wiberg.

Antalet sökande till universitet och högskolor i höst ökar igen. Ett ganska säkert tecken på en annalkande lågkonjunktur. Uppgången gäller alla utbildningar. Utom dem i språk.

Spädbarn tolkar språk med ögonen

Spädbarn kan skilja mellan olika språk genom att läsa på läpparna.

Om ljudet är avstängt är det svårt att märka att en talande person på en bildskärm byter språk. Vuxna lyckas bara något bättre än slumpen.

- Vi blev förvånade över att spädbarn klarar uppgiften så bra, säger Athena Vouloumanos, psykolog vid McGill University i Kanada.

Det är känt att spädbarn kan höra skillnaden mellan olika språk. I tidskriften Science rapporterar nu Athena Vouloumanos och hennes medarbetare att spädbarn också kan uppfatta skillnaden enbart med synen.

Forskarna lät spädbarn titta på videosnuttar utan ljud. Filmerna visade tvåspråkiga personer som talade antingen engelska eller franska.

Fyra månader gamla spädbarn från engelskspråkiga familjer tittade längre och mer uppmärksamt när talaren bytte språk. Sex månader gamla bebisar reagerade likadant.

Men åtta månader gamla barn från engelskspråkiga hem verkade inte reagera på språkbytet. Det gjorde däremot jämngamla barn som växt upp med både engelska och franska.

- Barn i en tvåspråkig miljö har nytta av att hålla isär språken, och hos dem blir förmågan kvar, säger Athena Vouloumanos.

Kanske behåller alla en del av förmågan upp i vuxen ålder. Det är också möjligt att vi med tiden utvecklar nya sätt att tolka tal från ett ansikte som syns men inte hörs.

Om ljudet är avstängt är det svårt att märka att en talande person på en bildskärm byter språk. Vuxna lyckas bara något bättre än slumpen.

Om det moderna förnekandet av människans natur

Barnläkaren Hugo Lagercrantz om boken The blank slate.

Vad har Mao Zedong, Le Corbusier och Simone de Beauvoir gemensamt? Jo, liksom andra socialister, moderna arkitekter och feminister tror de på the blank slate, eller på latin tabula rasa.

Leken i förändring

Barn i dag leker alltmer individuellt och allt mindre utomhus, visar ny avhandling.

Barnlekarna har förändrats de senaste decennierna. Tidigare lekte barn tillsammans utomhus, nu leker de ensamma inomhus. Så kan man sammanfatta pedagogen Anette Sandbergs doktorsavhandling Vuxnas lekvärld, som nyligen lades fram vid Göteborgs universitet.

- Barnen är numera mindre flexibla och har mindre sammanhängande tid för lekar. Det leder till stress, säger Anette Sandberg. Tidigare spontana lekar, som exempelvis bollsporter och spel, är nu organiserade aktiviteter på särskilda tider.

Studien bygger på 500 intervjuer. Resultaten visar att olika åldersgrupper har olika erfarenheter av sina lekar. De som växte upp på 1970-talet minns fria och riskabla lekar, vilket kan ha att göra med att de fick en friare uppfostran. De som växte upp på 1960-talet minns i stället mer komplexa lekar, som innefattade konstruktioner med exempelvis Meccano och Lego, som då var en populär leksak. Tidigare generationer minns i stället utelekar med många deltagare.

Barnlekarna har förändrats de senaste decennierna. Tidigare lekte barn tillsammans utomhus, nu leker de ensamma inomhus.

Kommentarer

I mitt fall är det där helt

Inlagt av Anders (inte verifierad)

I mitt fall är det där helt fel. När jag var 4-6 år tittade jag väldigt mycket på tv. Och genom att läsa undertexterna på engelsk-talande filmer och program lärde jag mig det mesta av det engelska språket, jag tittade alltid på det sista ordet i undertexterna och sen lyssnade på vad dom sa i slutet när undertexten byttes.

Mvh Anders

Svar till Anders: Studien

Inlagt av Alexander (inte verifierad)

Svar till Anders:

Studien tittade på barn i åldrarna 2 månader til 4 år, så om du tittade på TV vid 4-6 års ålder tillhör du ju en helt annan kategori. Både studien och dina erfarenheter kan vara sanna på samma gång.

Jag har samma erfarenhet som

Inlagt av Sarah (inte verifierad)

Jag har samma erfarenhet som Anders, TV:n var ofta på i vårt hem när jag växte upp och jag lärde mig snabbt engelska och svenska pga tv-tittandet ;) Jag lärde mig läsa innan 4 år så jag är väl iallafall inom ålderspannet för studien.

Kommentera

Annons