Därför är Gnosjö bäst på integration

Svensk integration fungerar dåligt jämfört med andra länders. I Minnesota i USA var nästan 60 procent av somalierna sysselsatta år 2007, jämfört med 29 procent i Sverige. Iranska invandrares inkomster är 61 procent av infödda svenskars. I USA har invandrare från Iran 136 procent av infödda amerikaners inkomster.

I linje med detta förvärvsarbetar knappt 55 procent av de utomeuropeiskt födda invandrarna i Sverige – medan siffran är över 80 procent för befolkningen född i Sverige.

Eftersom de utomeuropeiskt födda har ökat från knappt sju procent av befolkningen år 1997 till över 12 procent år 2010 blir deras roll en allt viktigare fråga. Att de har svårt att få arbete har flera förklaringar. Det kan handla om dåliga språkkunskaper, låg utbildning, brist på arbetslivserfarenhet, begränsat kontaktnät och diskriminering. Ännu efter tio år i Sverige har bara 65 procent av dem ett arbete.

Men integrationsresultatet varierar stort i olika delar av Sverige. Andelen utomeuropeiska invandrare i arbete varierar från knappt 20 procent i vissa kommuner till nästan 80 procent i andra. Bland utomeuropeiska invandrare i Gullspång hade bara fyra av tio ett jobb år 2008 – och i Bollebygd, några mil längre bort, hade sju av tio jobb.

På samma sätt varierade exempelvis integrationen av bosnier som anlände till Sverige åren 1993 och 1994. Endast 32 procent av de bosnier som kom till Malmö i början på 1990-talet hade jobb fem år senare. Motsvarande siffra för dem som av Invandrarverket slussades till regionen Gislaved-Gnosjö-Vaggeryd-Värnamo var 86 procent.

Vi har ställt oss frågan vad detta beror på. Skillnaderna visar att det snarare är övergripande mekanismer på arbetsmarknaden än diskriminering som påverkar integrationen. Och frågan är viktig, inte bara rent samhällsekonomiskt, utan därför att misslyckad integration riskerar att bidra till ökad främlingsfientlighet.

En viktig faktor, som framgår redan av orterna ovan, verkar vara företagsklimat. Lokalt företagsklimat mäts årligen av Svenskt näringsliv och resulterar i en rankning av kommunerna. Denna tar hänsyn till arton olika faktorer, dels genom en enkätundersökning bland 66 000 företag, dels utifrån variabler från Statistiska centralbyrån, SCB.

Dessutom genomförs enkätundersökningar bland företagarna. Dessa svar har vi använt i vår analys. Företagarna ombeds bedöma 16 olika faktorer som direkt speglar hur kommunen arbetar med lokala beslut som underlättar företagande. Delfrågorna summeras sedan med den fråga som använts i analysen: ”Vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen?” Svaren, som ges i form av betyg, räknas sedan om till ett genomsnitt som sträcker sig från noll till sex.

Detta samlade omdöme på kommunen är ett subjektivt mått, men det enda mått som finns på hur kommuner formar företagsklimatet.

Siffrorna blottlägger ett samband mellan företagarnas bedömning av det lokala företagsklimatet och hur stor andel av de utomeuropeiska invandrarna som är i arbete. Ju sämre företagsklimatet är desto lägre är förvärvsfrekvensen bland utomeuropeiskt födda (se diagrammet på sidan 28).

På motsvarande sätt lyckas kommuner med bra företagsklimat bättre med integrationen. I exempelvis Trosa är förvärvsfrekvensen nästan som hos befolkningen i övrigt.

Men det finns förstås andra faktorer som kan förklara det varierande förvärvsarbetandet bland utomeuropeiskt födda. Det kan handla om tidpunkt för invandring, utbildningsnivå och hur stor andel de utgör av kommunens befolkning. Även kommunerna skiljer sig åt, till exempel i termer av geografiskt läge och invandringshistorik. Därför har vi analyserat materialet ytterligare.

Eftersom arbetslösheten i allmänhet är högre bland dem som saknar gymnasial eller eftergymnasial utbildning så balanserades resultaten för andelen som har låg utbildning bland de utomeuropeiskt födda.

Vi kontrollerade även hur hög andel av dem som har vistats i Sverige en kort tid som också är utomeuropeiskt födda. Om den siffran är hög förväntade vi oss att det hänger samman med lägre förvärvsfrekvens.

Vidare analyserade vi betydelsen av Svenska för invandrare, sfi. Vi mätte andelen som lämnar utbildningen med godkänt resultat efter tre år. Språkkunskaper anses ofta avgörande för arbetsmarknadsutfallet, varför detta bör bidra positivt till arbetsmarknadsintegrationen.

För att ta hänsyn till kommuners olika förutsättningar kontrollerades också för kommunstorlek. Data hämtades från SCB samt Skolverket och för år 2008.

Resultaten visar även nu att sämre lokalt företagsklimat tycks hänga samman med lägre förvärvsfrekvens bland utomeuropeiskt födda. Dessutom är skillnaderna i sysselsättning mellan utomeuropeiskt födda och resten av befolkningen större i kommuner med sämre företagsklimat.

Det verkar inte stämma att utomeuropeiskt födda skulle lyckas bättre i storstäder. Det avgörande är hur mycket av den lokala arbetsmarknadens potential som tas till vara, inte nödvändigtvis den lokala arbetsmarknadens absoluta storlek. Som exempel kan nämnas Malmö, där bara fyra av tio utomeuropeiskt födda har ett jobb. Samtidigt har Malmö en låg andel i arbete rent generellt (64 procent år 2008, jämfört med 80 procent i hela landet), trots sin storlek och närhet till arbetsmarknaden på kontinenten. Att Malmös företagsklimat är betydligt sämre än Stockholms spelar in. Att storstäder inte lyckas med integrationen kan delvis förklaras av att arbetstillfällena där är mer kunskapsintensiva än i glesbygden.

Hur stor andelen utomeuropeiskt födda är i kommunen har ett tydligt samband med andelen i gruppen som har ett jobb. Det är delvis oväntat, eftersom många i gruppen har kort vistelsetid samt lever segregerat i områden med hög arbetslöshet. Samtidigt kan en hög andel utomeuropeiskt födda också vara en fördel, eftersom de utgör ett positivt nätverk som lättare leder till arbete.

En hög andel med minst gymnasial utbildning bland utomeuropeiskt födda är en positiv faktor som ökar andelen i arbete, men andelen som slutför sina svenskstudier (sfi) inom tre år verkar inte påverka graden av förvärvsarbete. Förklaringar till den obefintliga kopplingen mellan sfi och jobb kan vara att sfi-utbildningen inte är anpassad efter arbetslivets behov, att språkkunskaper är onödigt i vissa arbeten och att sfi-utbildningens längd kan minska deltagarnas anställningsbarhet.

Hög arbetslöshet bland utomeuropeiskt födda verkar alltså hänga samman med en svag arbetsmarknad. I de kommuner som har bra företagsklimat har fler utomeuropeiskt födda akademiker dessutom ett yrke som motsvarar deras kompetens, och fler utomeuropeiskt födda får chefspositioner.

Därför kan man fråga sig hur man underlättar och ökar lönsamheten i att starta, driva och investera i företag – i syfte att förbättra integrationen. Exempel är åtgärder som minskar företagens kostnader och risker förknippade med att administrera och följa regelverken. Det kan handla om en så enkel åtgärd som att förkorta handläggningstiderna för olika ärenden, till exempel vid ansökan om bygglov. Andra exempel är att undanröja etableringshinder, anpassning av utbildning till vad arbetsgivare efterfrågar, samt enklare administration av skatter och avgifter – eller en utvecklad Gnosjöanda av framgångsrikt företagande.

*Denna text är en förkortad version av en artikel i Ekonomisk Debatt 2011:2.*