Annons

”En lösning för hela världens vägtrafik”

Elbussar som kan ladda sina batterier i farten kommer snart att rulla på gatorna i Landskrona. Bakom projektet står bland andra Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik vid Lunds tekniska högskola. Med elektriska slingor inbyggda på vissa ställen i vägen drömmer han om att all vägtrafik ska kunna drivas av elmotorer i framtiden.

Författare: 

Publicerad:

2011-10-03

Vad är poängen med elektriska vägar?

De laddar fordonets batterier samtidigt som man kör, vilket är en förutsättning för att kunna köra längre sträckor med elektrisk drift. Enbart batterier kommer aldrig att lösa problemet – de har för låg energitäthet. De kan bli bättre, men i praktiken kanske bara dubbelt så bra som i dag. Och även om batterierna, rent utopiskt, skulle bli hundra gånger bättre så skulle anslutningarna som krävdes för att ladda dem på till exempel tio minuter bli i det närmaste ohanterliga. Men om vi i stället elektrifierar hela Sveriges riksvägnät skulle nästan varenda svensk kunna köra överallt på eldrift med ett batteri som bara ger fem mils räckvidd.

Hur går laddningen till?

Antingen har man en släpande kontakt mot strömkällan i vägbanan, så kallad konduktiv laddning. Den andra metoden är induktiv. Då överför man energin magnetiskt utan någon kontakt – på samma sätt som man laddar en eltandborste: en sändare sitter i marken under vägbanan och i fordonet sitter en mottagare i form av en kopparspole. Vägbanan är aktiv bara när ett fordon passerar ovanför.

Hur ser du på framtiden?

Det görs redan försök på flera håll i världen, men ingen teknik är helt mogen. Fast om fem år finns det nog ett antal fungerande lösningar från olika företag. I nuläget är det svårt att säga om dessa blir konduktiva eller induktiva. Sedan måste vi enas om en standard innan det går att börja bygga i stor skala. I min verklighet är det här en fullt möjlig och långsiktigt hållbar lösning för hela världens vägtrafik.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

4

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Solceller på hela bilens kaross verkar ett betydligt bättre alternativ än att bygga elslingor över hela Sverige. Bara i Sverige måste det finnas tusentals mil väg, du menar då att dessa elslingor ska finnas överallt ? Jag tror du har fel med att underskatta framtida batteriers och elmotorers framtida prestanda. Däremot vill jag se laddningsmackar med en stor täthet där man både kan ladda batterier och byta ut hela batteripacket. :)

Det finns olika syn på vilken teknik som har bäst förutsättning att leverera ström till tunga fordon.
www.elvag.se har en liknande, men samtidigt annorlunda syn på frågan..

Elbussar med laddning i farten är helt rätt. Trådbussar och trolleys har länge funnits i många av världens städer, varför de inte finns i Sverige är en gåta. Att överföra kraft ut till gummidäck med större verknigsgrad låter sig knappast göras med någon känd teknik. Att sedan komplettera bussen med litiumbatterier, mekaniska gyro-snurror, tryckluft eller något annat som kan lagra energin för sträckorna mellan sträckor med fasta ledningar är ju ännu mer brilliant, även om bussen/långtradaren blir lite dyrare. Och framförallt: Man kan återvinna inbromsningsenergi just på dessa korta sträckor! Kanske man t.o.m. kan kosta på sig att ytterligare förse fordonen med bränsleceller och köra dessa med metan, metanol, sorbitol, eller ammoniak från urin osv, vilket skulle ge 70% energiutbyte istället för 40% som för motorerna idag.
Man borde stifta lagar som kräver bästa, dvs. högsta möjliga energiutbyte i ett LCA-perspektiv för tekniska lösningar och även specificera fler av dessa lösningar, t.ex. i ekodesigndirektiv.

Under nästa år skall man ta beslut om den slutliga utformningen av förbifart Stockholm. Ca 20 km skall läggas i tunnel, ca 20 miljoner ton sten skall sprängas ut och kalaset skall gå på ca 28 miljarder kr. Oppositionen ville ha en tunnelbanelinje i vägtunneln. Ett tåg lär "inte vara möjligt" enligt projektledarna (läs DN 5.12.2012). De långa tågen? blockerar antingen av- och påfarterna om de kör i högra filen eller nödutgångarna om de kör i den vänstra. Borde man då inte satsa på att elektrifiera det vänstra körfältet för elbussar, eldrivna tunga fordon m.m!? Vägbanan skall i sin helhet gjutas av betong. Fint vore ju om de kunde gjuta ner en kabel i vägbanan redan i byggnadsskedet. Att såga ner den i 20 km betonggolv med diamantklinga är väl varken någon ekonomisk eller ekologisk höjdare.

Lägg till kommentar