Skelett visar hur jordbruket kom till Sverige

Det var invandring, inte import av idéer, som gav oss jordbruket. Det visar arvsmassa från svenska stenåldersskelett.
Publicerad
**Stenåldersben**. Ett cirka 5 000 år gammalt skelett grävs upp i Ajvide på Gotland.
Bild: Göran Burenhult

Jordbruket utvecklades i Mellanöstern för närmare 11 000 år sedan och spred sig därifrån till Europa. I mer än ett sekel har frågan om hur det gick till varit omstridd.

Nu rapporterar forskare i Sverige och Danmark att majoriteten av dagens skandinaver är ättlingar till invandrade bönder. Samtidigt bär vi med oss spillror av arvsmassa från en tidigare befolkning av jägare och samlare.

Redan för tre år sedan presenterade några av forskarna bakom den nya rapporten snarlika slutsatser (se F&F 8/2009).

– Nu har vi gjort en mycket noggrannare analys, säger Anders Götherström, evolutionsgenetiker vid Stockholms universitet.

Tillsammans med sina medarbetare har han undersökt fyra skelett från människor som levde för cirka 5 000 år sedan, och analyserat en stor del av arvsmassan från cellkärnorna. Tre av människorna var jägare och samlare på Gotland. Den fjärde var en bondkvinna i tjugoårsåldern från Gökhem i Västergötland.

Bondkvinnan skilde sig tydligt genetiskt sett från de övriga. Med hjälp av modern dna-teknik har forskarna visat att hon hade nära släktband till människor i sydöstra Europa – i trakterna av Cypern, Grekland eller Sardinien.

I Sverige kan de invandrade bönderna ha levt sida vid sida med jägare och samlare i ungefär tusen år, skriver forskarna i tidskriften Science. Sedan började personer ur de båda grupperna få barn med varandra och därmed blanda sina gener.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor