Skatten hittades i augusti av ett par som grävde efter metmask vid sin sommarstuga. Förutom cirka 24 000 mynt från framför allt Svealand och Gotland innehöll den 119 andra föremål i nästan uteslutande silver. Bland dem finns spektakulära silverskålar, smycken och en relikgömma i form av ett kors som visar på ett kyrkligt sammanhang.

Skatten lades ner kring år 1200, en tid då rikemäns privatkyrkor successivt ersattes av sockenkyrkor. Det skedde då den kyrkliga organisationen knöts tätare till påvemakten, hand i hand med att kungamakten stärktes och riksbildningen började ta fart.

Skatter med delvis liknande innehåll har tidigare hittats på bland annat Gotland, i Gullunge i Uppland, vid Sigtuna och Gamla Uppsala. Just sammansättningen med ornerade silverskålar, kors och andra smycken är gemensamma nämnare.

– Silverskålarna kan ha varit liturgiska kärl för nattvarden. Men vem som burit korset för reliker, ett så kallat enkolpium, är oklart. Under gårdskyrkornas tid på vikingatiden var organisationen lösare, men på medeltiden var det bara biskopar som bar sådana, säger arkeologen Richard Grönwall på Uppdrag arkeologi, som undersökt fyndplatsen.

Han tänker sig att delar av skatten kan vara förknippad med en äldre kristenhet och kan ha lagts ner när den typen av föremål förlorat sin betydelse under en tid av förändringar inom kyrkan.

– En del av föremålen kan ha uppfattats som kopplade till en äldre missionsverksamhet som de påvliga biskoparna såg som ”fel” lära. Vi vet väldigt lite om missionen under sen vikingatid, men det är ett oerhört spännande forskningsområde, säger Richard Grönwall.

Platsen vid södra inloppet mot Södertälje var av stor strategisk betydelse redan under vikingatid, långt innan Hörningsholms slott var påtänkt. Rakt norrut från Telge, som staden kallades i forna dagar, ligger Björkö med den dåvarande handelsplatsen Birka. Senast under tidig medeltid befästes platsen, på endera eller båda av gårdarna Simonsö och Hyrns marker.

Simonsö ägdes i början av 1300-talet av hertigarna Erik och Valdemar, bröder till kung Magnus Ladulås av Bjälboätten. Hyrn kan på 1260-talet ha ägts av Karl Ulfsson, kusin till Birger Jarl som styrde landet på 1250-talet. Kanske fanns platsen i ättens ägo redan då skatten lades ner, tidigast kring år 1200.

Några säkra belägg för det finns dock inte, enligt Richard Grönwall.

– Det man kan konstatera är att platsen sannolikt varit i en elits ägo så långt tillbaka man kan spåra den, kanske sedan sen vikingatid. Men vilka de har varit får vi jobba med, kanske kan vi få ökad kunskap om platsen i och med skattfyndet.

Att cirka 16 000 av de omkring 24 000 mynten i skatten är gotländska visar klart på en koppling till ön, anser han.

– Skatten hade ett enormt värde för en enskild person redan då. Det är inte alls otänkbart att det skulle kunna höra ihop med beskattning.

Gotland var från åtminstone tiden för skattens nedläggande knutet till Svealand i en allians, som gotlänningarna betalade tribut för med 60 mark silver per år, det vill säga cirka 12 kilo.

Skatten, som nu fått namnet Hörningsholmsskatten, kommer härnäst att värderas av Riksantikvarieämbetet för att fastställa ersättningen till upphittarna och sedan skickas på konservering. När de tvättats kommer de att göras tillgängliga för myntforskare och andra, åtminstone digitalt.

Först då börjar den verkliga forskningen kring skattens ursprung.

Den här artikeln uppdaterades senast kl 14.11 den 29 oktober 2025.