Teori om Stonehenges föregångare sågas

Den stora slätten Salisbury Plain i södra England är full av megalitiska monument, det vill säga stora konstruktioner från bondestenåldern. Här finns inte bara Stonehenge, som började byggas för 5 000 år sedan, utan totalt 160 lämningar som samlats i ett världsarv.

En av dem är lämningar efter den jättelika boplatsen Durrington Walls, omgiven av en träpalissad. Just intill finns spåren av det så kallade Woodhenge, sex koncentriska cirklar av trästockar, där den största diametern är 43 meter.

Några kilometer österut, men utanför världsarvet, finns Bulford där mängder av arkeologiska fynd gjorts. Där har de brittiska arkeologerna Phil Harding, känd från Channel 4-serien Time team, och Matt Leivers, båda från arkeologfirman Wessex Archaeology, hittat stolphål som står i en linje som pekar mot soluppgången på midsommarsolståndet, enligt ett pressmeddelande från firman.

Det är jordfyllda hål efter två stora stolpar med 120 meters mellanrum. Några andra lämningar efter en större struktur har arkeologerna inte funnit. De anser sig ändå kunna säga att det rör sig om en prototyp till Stonehenge, 500 år äldre än stencirkeln.

”Denna relativt enkla konstruktion kan ha fungerat som en plats där människor i forntiden firat solstånden innan mer permanenta och komplexa monument kunde byggas”, skriver Harding och Leivers i pressmeddelandet.

– Den här upptäckten är troligen ett av de största fynden i min karriär, och vad som gör det så viktigt är att det är så tidigt, säger Phil Harding.

Vid utgrävningar på samma plats för tio år sedan hittades 48 andra gropar, med föremål som keramik, djurben, bearbetad flinta och kol som tyder på att stora mängder människor samlats på platsen under en ganska kort tidsperiod. I en av groparna hittades en cirkelformad flintkniv, som kan vara en symbolisk sol, menar arkeologerna.

Men även om platsen har varit viktig är det långt ifrån säkert att den haft en astronomisk funktion, anser arkeologen Karl-Göran Sjögren vid Göteborgs universitet, specialiserad på megalitiska monument och ledare för utgrävningar bland annat i Falbygdens gånggrifter.

– Att basera en teori utifrån två stolphål är mycket vanskligt. Ett klassiskt arkeologskämt är att hittar man två stolphål i rad har man en struktur. Vad jag förstår finns en mängd lämningar från olika perioder där, och att stolphålen dateras utifrån keramik från andra lämningar på platsen. Varför de skulle vara samtida redovisas inte.

Någon vetenskaplig artikel om fyndet har inte publicerats, inte heller någon rapport från utgrävningen. Det lämnar många frågor om fyndet obesvarade, varför det kan tyckas märkligt att gå ut med teorin i medierna. Den har fått stor spridning på sociala medier, men även i traditionella medier.

I pressmeddelandet skriver Wessex Archaeology att en större artikel kommer att publiceras i firmans nyhetsbrev, men nämner inget om vetenskaplig publicering.

– Jag hoppas att det kommer en riktig publikation. Till dess måste detta ses som väldigt osäkert, säger Karl-Göran Sjögren.

Arkeologen Axel Johan Mjærum vid Kulturhistoriska museet i Oslo instämmer i att teorin förefaller väldigt tunn.

– Arkeologerna lägger utan tvivel in en del tolkning i sin förståelse av de nya fynden i landskapet runt Stonehenge. De har begränsad kunskap om hur konstruktionen de funnit spår efter faktiskt såg ut, säger Mjærum till forskning.no.