Annons

Lagad mat gjorde oss till människor

En ny studie visar att människosläktet inte skulle ha kunnat utveckla stora energikrävande hjärnor utan att först behärska kokkonsten.

Författare: 

Publicerad:

2013-01-26

Lagad mat gjorde oss till människor

Från vänster: Adapis, Proconsul, Australopithecus africanus, Homo habilis, Homo Erectus, Homo Sapiens samt Cro Magnon, som är ett annat namn för de första människorna som nådde Europa.

Bild: 
Pascal Goetgheluck / SPL

Forskarna har länge försökt förklara hur människosläktets stora hjärnor uppstod. Vår tankeförmåga är nämligen kostsam. Hjärnan slukar 20–25 procent av vårt dagliga kaloriintag. Även våra utdöda förfäder hade förhållandevis stora hjärnor, vilket innebär att de måste ha kommit på en metod för att skaffa de extra kalorier som krävdes för att utveckla stora hjärnor.

En etablerad teori är att våra förfäder ökade sitt kaloriintag genom att äta mer animaliskt protein. Men en liten grupp forskare anser att vi ska tacka kokkonsten. Stekning och kokning frigör nämligen kalorier som inte är tillgängliga i rå mat. Dessutom medför tillagningen att maten blir mer lättsmält, vilket leder till att kroppen får behålla en större del av matens energiinnehåll.

– Kulturella innovationer som kokkonsten kräver en stor hjärna. Men när den hjärnan väl uppfunnit kokkonsten, och om det tidigare fanns en begränsning för hur mycket större hjärnan kunde bli på en rå diet, då lyfter kokkonsten den begränsningen så att hjärnorna snabbt kan bli större och större. I och med kokkonstens uppkomst gick stora hjärnor från att vara en energimässig belastning till att bli en enorm tillgång, säger Suzana Herculano-Houzel, neurolog vid Federala universitetet i Rio de Janeiro, Brasilien.

Suzana Herculano-Houzels forskarteam har undersökt varför aporna inte har utvecklat lika stora hjärnor som människosläktet.

Forskarna räknade ut hjärnans och kroppens energiförbrukning hos olika apor. Sedan beräknade de hur många timmar aporna måste samla föda för att tillgodose kaloribehovet. Det visade sig att schimpansens dagliga energibehov krävde minst sju timmars födoletande, och gorillan måste leta föda drygt nio timmar per dygn.

De stora aporna har nått ett slags energimässig återvändsgränd. De kan inte avsätta mer tid till födosamlande. För att kunna utveckla större hjärnor, måste de därför komma på en metod för att höja kaloriintaget, eller så måste deras kroppar bli mindre.

Forskarna undersökte också hur många timmar som våra utdöda förfäder skulle behöva samla mat. De antog att våra förfäder, precis som nutida apor, levde av rå föda. Det visade sig att våra föregångare hade så pass stora och kalorislukande hjärnor att de hamnade i samma energimässiga återvändsgränd som aporna befinner sig i. Den småväxta Homo habilis hade samma energibehov som schimpansen. Och för Homo erectus, som var lika stor som vår art, Homo sapiens, upptog födosamlandet drygt åtta timmar varje dag. Om vi levde på rå föda skulle vi behöva ägna mer än nio timmar per dag åt att samla mat. Suzana Herculano-Houzel anser att människosläktets intelligens inte kan ha uppstått under de här omständigheterna.

– Om man måste ägna merparten av dagen åt att samla föda hinner man inte leta upp nya boplatser. Man hinner inte heller med att socialiseras, leka, lära sina barn färdigheter, uppfinna nya redskap och förändra sin miljö, säger hon.

Homo erectus uppstod för 1,9 miljoner år sedan och dog ut ungefär 1,5 miljoner år senare. Fossila fynd visar att deras hjärna växte. Sena exemplar hade en hjärnvolym som var ungefär 80 procent av vår hjärnvolym. Suzana Herculano-Houzel tror att kokkonsten uppstod under Homo erectus era och att hjärnans storleksutveckling speglar detta.

Lars Werdelin är professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Han anser att det är svårt att styrka sambanden mellan kokkonstens uppkomst och människosläktets intelligensutveckling.

– Det är troligt att Homo erectus uppfann kokkonsten, frågan är bara när detta skedde. Om kokkonsten var upphovet till deras stora hjärnor, så måste kokkonsten ha uppstått tidigt under artens utveckling, det vill säga, för närmare 1,9 miljoner år sedan, säger han.

Ingen vet exakt när kokkonsten uppfanns. Men i en sydafrikansk grotta har man nyligen funnit resterna av en uråldrig lägerled. I askan hittades benrester och växtdelar som bedömdes vara en miljon år gamla.

Det verkar alltså troligt att Homo erectus kunde laga mat för en miljon år sedan.

Richard Wrangham är professor i antropologi vid Harvard university i Cambridge, USA.

Han är övertygad om att kokkonsten är äldre än Homo erectus, det vill säga, mer än 1,9 miljoner år gammal. Han anser att Homo erectus anatomi visar att arten var anpassad till att leva av tillagad föda.

– Små tänder indikerar mjukare föda, och tillagning gör maten mjukare. Bröstkorgens form och bäckenbenets bredd visar att Homo erectus hade en mindre matsmältningsapparat än sina föregångare, vilket också indikerar att de var anpassade för att äta lättsmält föda. Den här typen av förändringar uppstod aldrig vid någon annan tidpunkt under människans evolution, säger Richard Wrangham.

Men professor Lars Werdelin menar att det kan finnas andra förklaringar till Homo erectus slanka kroppsbyggnad.

– Homo erectus var den första människoarten som lämnade de tropiska skogarna och tog steget ut på savannen. En mer upprätt hållning och en mindre matsmältningsapparat kan därför vara anpassningar till ett liv i öppen terräng, som krävde att de kunde förflytta sig långa sträckor på ett energieffektivt sätt, säger han.

Det är alltså svårt att avgöra exakt vilken betydelse kokkonsten har haft för vår intelligensutveckling. Men om forskare som Richard Wrangham och Suzana Herculano-Houzel har rätt, så borde vi buga inför våra kök varje morgon när vi lagar frukost. Utan kokkonsten hade vi aldrig blivit människor.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar