Han ser världshistorien med nya ögon

På drygt 600 sidor monteras föreställningen om att jordbruket uppstod i en snabb revolution i Mellanöstern ned. F&F har träffat David Wengrow, en av författarna till Början på allt.

Publicerad

I Början på allt ges alternativa scenarier för hur jordbruket och civilisationen uppstod.
Bild: Adrianne Mathiowetz

David Wengrow är författare till ett flertal böcker som utforskar den mänskliga civilisationen. Han är professor i arkeologi vid University College London samt gästprofessor vid New York University, och bedriver arkeologiska utgrävningar i såväl Västafrika som Mellanöstern. F&F träffade honom i Stockholm i samband med att Början på allt gavs ut på svenska. Hans medförfattare antropologen David Graeber avled 2020, just efter att de skrivit klart boken.

1 | Varför är det så svårt för många forskare att tänka sig alternativ till den här etablerade bilden?
– Det har blivit en närmast ideologisk fråga, som har djupa rötter, säger David Wengrow och förklarar hur han och  David Graeber utifrån arkeologiska fynd visar hur kulturer har spridits över enorma områden, utan centralstyre eller annan kontrollapparat.

– Vi ser hur konstnärliga uttryck spritts och kulturcentra uppstått utan någon form av statlig dominans. Ett exempel är Mesopotamien. Där levde jägare och samlare i höglandsområden, sida vid sida med tidiga jordbrukare i låglänta områden. Men det tog över 3 000 år innan jordbruket fått fäste – en mycket långsam ”revolution”. Det finns ingen självklar rak linje från ett ”primitivt” jägar–samlar-stadium till högutvecklat jordbruk.

– Det finns nu så mycket arkeologisk evidens för alternativa utvecklingar att vi måste tala om ett paradigmskifte i hur vi ser på jordbrukets och ”civilisationens” uppkomst. Det finns exempelvis gravar från senaste istiden med enorma rikedomar. Det motsäger tanken att jägare och samlare levde enbart i små jämlika grupper. Städer fanns långt före jordbruket – för 8 000 år sedan fanns städer i Amazonas som var lika stora som det medeltida London.

2| Ni skriver om huronhövdingen Kondiaronk i nuvarande USA, som på 1700-talet ifrågasatte den västerländska kulturens våldsamma och förtryckande sidor. Vilken betydelse hade det?
– När européerna tog sig till Amerika utsattes de för en stor mängd nya influenser, som de var tvungna att förhålla sig till. Det uppstod en kris för det europeiska tänkandet, som ledde till upplysningen med friare tänkande och rationell vetenskap. Vi öppnade oss för den islamiska världen, Fjärran Östern och de amerikanska kontinenterna.

– Men sedan kom en konservativ motreaktion i mitten av 1800-talet, då nationstanken tog form. Historien ”renades” från stökiga och alternativa resonemang. De politiska systemen blev rigida och vi körde fast. Vi lever i den bild som etablerades då.

3| Kan vi gå tillbaka, eller bygga nya system utifrån tankar som sållats bort?
– Det viktiga är att det finns andra historier än de som vanligen berättas. Allt är inte en paketlösning med jordbruk som lett till äganderätt och nationer med våldsmonopol. Vi vet att det funnits stora kulturer utan centralmakt. Vi vet att jordbruket gjorde halt i tusen år när det spridits in i Europa. Om det hade varit det enda tänkbara och självklara alternativet på vår väg mot ”civilisation” skulle inte expansionen ha stannat av.

– Det förflutna framstår mer och mer som ett nätverk av stigar som ibland löper samman, ibland skiljs åt. Det finns kvar trådar som vi skulle kunna återansluta till. Urbefolkningar lever än i dag som jägare och samlare. Ett av deras populäraste slagord är: ”Vi är fortfarande här.”

Början på allt: En ny historia om mänskligheten

David Graeber & David Wengrow
Volante

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor