Annons

Kan vi lita på naturlagarna?

Är alla naturlagar som styr mikro- och makrokosmos oföränderliga i all framtid? Eller har de ett ”bäst före-datum”?

Krister Jirlow

Publicerad:

2013-03-01

Svar: I korthet är svaret på frågan om huruvida naturlagarna är oföränderliga att vi inte vet. En naturlag är en teoretisk beskrivning av hur naturen fungerar. Lagarna består av ekvationer som innehåller naturkonstanter, parametrar som inte kan förutsägas av teorin, utan som måste mätas. Ett exempel är gravitationskonstanten G (6,674×10-11 Nm2/kg2) som används i Newtons gravitationslag.

Naturlagarna skulle förändras om naturkonstanterna gjorde det. Genom att studera universums utveckling kan man se om dessa har förändrats. Partikelfysikens standardmodell beskriver ett antal elementarpartiklar som bygger upp materia och växelverkar med varandra, där partiklarnas massor och laddningar är naturkonstanter. Standardmodellen klarar av att beskriva observationer av universum ända tillbaka till tiden strax efter big bang. Alltså verkar naturkonstanterna vara konstanta. 

En av standardmodellens naturkonstanter, som dock enligt vissa teorier skulle kunna vara lite föränderlig, är den så kallade finstrukturkonstanten α. Den beskriver hur starkt elektriskt laddade partiklar växelverkar med varandra. Forskare som studerat ljuset från mycket avlägsna kvasarer (aktiva galaxkärnor) har rapporterat svagt ändrade värden för α över miljarder år. Andra forskare har sett en liknande förändring när de jämfört dagens värde av α med det som verkar ha gällt i naturliga kärnreaktioner som skedde för 1,5 miljarder år sedan i uranmalmer i Västafrika. Men senare beräkningar av båda dessa observationer har inte kunnat visa på någon säker förändring.

Inga observationer eller experiment tyder alltså på att värdet av α eller andra naturkonstanter har ändrats under universums utveckling. Därmed kommer naturlagarna knappast att ändras framöver heller – men forskningen fortsätter.

Ljusets hastighet i vakuum är också en naturkonstant. Vi tror att denna gräns för hur fort saker kan röra sig även gällde under den snabba expansionen, som tros ha inträffat i det tidiga universum, trots att universum då växte snabbare än ljusets hastighet. Det kan låta som en motsägelse, men rymden själv kan mycket väl expandera snabbare än ljuset. Det är bara objekt eller signaler som rör sig i rymden som inte får göra det.

Rikard Enberg, universitetslektor i fysik vid Uppsala universitet.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

4

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Förändring är universums enda naturliga tillstånd. Vad vi människor har valt att glömma är att vi är så mycket mer än vi tror. Det vi är övertygade sker utanför oss händer i verkligheten inne i oss. Det finns mao egentligen ingenting "utanför" oss. Därför kan man säga (även om det inte kan bevisas) att vi styr vår verklighet genom vår medvetenhet. Vi skapar det här universumet just nu och nu och nu. När vi kommer på att det är så och tillräckligt många förstår det kan vi omforma allt, precis allt. Det är sanningen.

Tur du vet.
För då har vi sanningen.

Det var det flummigaste jag läst. Läste du också just en lång artikel om att naturkonstanterna inte ändrats under hela universums levnadstid, trots att människans uppfattning om hur universum fungerar ändrats flera gånger de senaste hundratusen åren?

Människans uppfattning om hur universum fungerar är nu och snuddar vid sanningen genom det vi förstått från kvantfysiken.
Hur en partikel kan vara på två ställen samtidigt eller hur verkligheten i själva verket är ett hologram. Det är två "bevis" som djupt resonerar med min sanning.

Lägg till kommentar