Annons

4  frågor till Bengt Gustafsson, professor emeritus i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet.

Bild: 
David Magnusson

Närkontakt med det obegripliga

Från början var svarta hål bara lösningar till matematiska ekvationer i Einsteins allmänna relativitetsteori. Men så småningom upptäcktes de på riktigt, objekt med så stor gravitation att ingenting, inte ens ljus, kan ta sig ut. Fortfarande utgör de en gåta, berättar Bengt Gustafsson i sin nya bok Svarta hål. Teorierna, upptäckterna, människorna.

Författare: 

Publicerad:

2015-11-23

1 | Varför skrev du en bok om svarta hål?

– Jag tycker att det är fascinerande att följa hur det har gått till när kunskaper om de svarta hålen har vuxit fram. Det är spännande att följa vad som händer när forskare, många av dem är mina kollegor, ställs inför obegripligheter. Om man kommer tillräckligt långt bort ifrån det som går att observera och tillräckligt nära det som ter sig obegripligt, då blir man mer benägen att spekulera. Man vill förstå. Hur långt är man beredd att gå för att hitta en förklaring?

2 | Länge trodde man inte ens att de svarta hålen existerade. Finns de på riktigt?

– När börjar vi anse att något finns? Jag ser det som en fågelflock där fåglarna rör sig åt olika håll. Och så plötsligt vänder allihop. När vände det för svarta hål? Dels var det upptäckten av kvasarer och pulsarer på 1960-talet och bevisen att svarta hål verkade ofrånkomliga när tunga stjärnor kollapsade, dels var det påvisandet av ett stort svart hål i Vintergatans centrum för några år sedan. Sedan dess finns de svarta hålen, och de kommer att finnas ett tag framöver.

3 | Hur viktigt var det att ha med många forskare i din berättelse?

– Jag har en idé om hur vetenskapen utvecklas, och jag ville ge intryck av det myller som vetenskapen faktiskt är. Vanligtvis skildras vetenskapen genom ett litet antal gestalter som tillskrivs saker de faktiskt inte gjorde, framför allt inte ensamma. Som den speciella relativitetsteorin som tillskrivs Albert Einstein – och så Michelson och Morley, som mätte ljusets hastighet i förhållande till jordens rörelse. Så var det inte. Det finns andra som var lika viktiga i den historien och som du möter i boken.

4 | Varför finns det inga kvinnor i den forskningen?

– En anledning, tror jag, är att forskningen om svarta hål växte fram ur andra världskrigets forskargrupper, som har skapat kärnvapen och radar, och som var utpräglat manliga. När freden kom behövde de ta sig an ett nytt område.

Ett annat skäl är att man lyckats bygga upp en myt om att relativitetsteorin är så obegriplig att man nästan måste vara ett geni för att begripa den. Då skrämmer man undan de som inte har den självklara ställningen som en man kan ha, medan en kvinna måste slå sig fram på ett annat sätt. Men det finns också lysande undantag från mansdominansen.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar