Ryska homofobin
De ryska medierna bygger upp en ny nationell berättelse om ett Ryssland som tar ställning för konservativa värderingar.
Våren 2013 antog Ryssland en lag som förbjuder ”propaganda för icke-traditionella sexuella relationer riktad mot minderåriga”. Denna lag har intensifierat en nationell homofobisk kampanj som pågått i snart tio år i Ryssland. Det menar statsvetaren Emil Persson från Lunds universitet i artikeln ”Homofobins geopolitik” (Statsvetenskaplig tidskrift). Han har analyserat hur ryska tongivande medier beskrivit frågan, och funnit tre bärande element i den mediala berättelsen: Hotet mot nationen, majoritetens värderingar och en modernitet som är icke-västlig.
Hotet mot nationen uttrycks ofta i rent demografiska termer: ”samkönade äktenskap bringar inga barn till världen”, har Putin sagt. I populärpressen har tongångarna förts vidare, men mer populistiskt. I en artikel om Frankrike i Moskovskij komsomolets kan man läsa: ”Stackars fransoser. Kanske kommer de att dö ut efter sin nyligen antagna lag om samkönade äktenskap.”
I det andra elementet beskrivs de homosexuella som en liten världsomspännande elit som underminerar vanliga människors frihet och värderingar: ”I själva verket finns en mäktig industri bakom den homosexuella subkulturen”, skriver tidningen Trud och kopplar samman homosexualitet med en global kapitalism.
Det tredje elementet betonar Ryssland som ett icke-västligt land. Väst och ”dess gaylagar” ses som motsatsen till det traditionella Ryssland. Västeuropa beskrivs som dekadent och förfallet.
Dagens utveckling i Ryssland går stick i stäv med den öppning i frågan som kom 1917, då bolsjevikerna avskaffade tsarens sodomilagar – vilka Stalin återinförde på 1930-talet. Efter kommunismens fall liberaliserades åter lagstiftningen, men nu har vinden vänt igen. Dagens kampanj är dock inte bara en fråga om Ryssland, menar Emil Persson. Den syftar till att rita en världskarta där Ryssland har en central roll som ”ledare i en transnationell konservativ axel” i en värld där klyftan växer. Länder som Ungern, Indien och Uganda inför legala hinder för samkönade par, samtidigt som motsatta reformer genomförs i Västeuropa och på den amerikanska kontinenten, där attityderna har blivit mer accepterande.