Annons

8 frågor till Leif Runefelt, forskare i idéhistoria vid Södertörns högskola. Leif Runefelt tycker att hållbarhetsfrågor ska väga tyngre i dagens  konsumtionsdebatt.

Historiskt shoppande och vulgära köpvanor

Idéhistorikern Leif Runefelt har forskat om synen på konsumtion i Sverige under tiden 1720–1820.

Författare: 

Publicerad:

2015-07-28

1 | Varför blev konsumtionen ett problem i Sverige för 300 år sedan?

– Då ökade handeln och vi fick allt fler kolonialvaror som kaffe, te, porslin och färgämnen. De kunde användas på ett sätt som ansågs hota ordningen, varför det inleddes en debatt om konsumtionen i samhället. Den fördes bland annat i tidskrifter, i småskrifter och på teatern.

2 | Hur såg kritiken ut?

– Den var blandad. Det fanns ett led som gick ut på att människan var som ett djur – en härmapa – som drivs av låga begär och inte var förnuftig. En sådan människa blev ett hot mot samhällsordningen eftersom hon inte förmådde fatta rationella beslut. En annan typ av kritik gick ut på att det var bättre förr – att människan hade blivit ytlig och fåfäng. Dessutom fanns en könsaspekt; den kvinnliga konsumtionen var extra förkastlig. En kvinna som själv bestämde över sin konsumtion var förstås frigjord och satte sig upp mot patriarkala mönster, vilket uppfattades som ett hot.

3 | Lyssnade man på kritiken?

– Ja, i lagstiftningen kan man se detta. Sverige hade vid den här tiden så kallade överflödsförordningar, och man kan se att när kaffedrickandet kritiserades så kommer kaffeförbud. Detta gick hand i hand.

4 | Var förbuden mot lyxkonsumtionen grundad i moral eller ekonomi?

– Det var både och. Det fanns en tydlig moral i botten, men även en protektionistisk syn på resurser. Det var den svenska industrin man i första hand skulle gynna – inte dyra importvaror.

5 | Din bok heter Att hasta mot undergången. Varför?

– Många såg den ökande konsumtionen som vägen mot undergången. I och med att människan framstod som så ohämmad i sin lyxkonsumtion så drevs samhället mot undergång.

6 | Vilken var den värsta synden?

– Det var att klä sig eller bete sig över sin position, alltså att använda konsumtionen för att förhäva sig. Det kunde handla om tjänstefolk som klädde sig i siden eller bönder som hade blå kläder – de skulle vara grå. Genom sådana handlingar utmanades samhällets grundläggande koder.

7 | Finns det likheter med dagens konsumtionsdebatt?

– Ja, då som nu byggde man sin identitet och sitt varumärke genom konsumtion. Nu använder vi sociala medier, då användes andra scener. Varje utsaga om konsumtion är också ett påstående om hur samhället ser ut. Därmed blir konsumtion alltid politisk. Vi kritiserar gärna andras konsumtion – men sällan vår egen.

8 | Behöver vi mer konsumtionskritik i dag?

– Ja, men framför allt en djupare. Många har lätt att klaga på att andra är vulgära eller köper för mycket. Men vi bör framför allt väga in hållbarhetsfrågorna i dagens konsumtionsdebatt.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar