Idéhistoria

Det var när Nobel­pristagaren Paul J. Crutzen lackade ur på hur hans kollegor fortsatte att tala om holocen som en pågående period som han drog…

Ett sekel har gått sedan rasbiologiska institutet i Uppsala slog upp sina dörrar 1922. Universitet anordnar en minnesdag.

Genom mänsklighetens tiotusentals år har de flesta människor kunnat räkna med att tillvaron för deras barn kommer att vara ganska lik den de själva växt…

11 september-attackerna 2001 blev starten för dagens konspirationsteorier – som fått ett uppsving under pandemin. Många dras till den här typen av berättelser, i värsta fall med katastrofala följder.

Demokratin var inte fullbordad i och med att kvinnor fick rösta i riksdagsvalet 1921. Många fick fortfarande inte rösta. Idéhistorikern Annika Berg skriver om 100 år av fortsatta begränsningar.

Voltaire sa troligen aldrig den flitigt citerade raden: ”Jag delar inte din åsikt men är beredd att dö för din rätt att uttrycka den.”Detta kvasicitat…

År 1879 fick Sverige en enhetlig tid. Tidigare hade man lokal tid som grundade sig på att klockan var 12 när solen stod som allra…

I november 1776 skrev den skotske filosofen och national­ekonomen Adam Smith ett långt brev till sin förläggare om hur påfallande lugn och glad hans bäste…

”Vad har romarna någonsin gett oss?”, frågar aktivisten Reg under ett kampanjmöte mot romarnas ockupation av det Heliga landet, i Monty Pythonfilmen Life of Brian…

I dag ser vi gärna människans nyfikenhet som något positivt – en förutsättning för utveckling och nya upptäckter. Men nyfikenheten har under lång tid betraktats som en farlig egenskap och omgärdats av stränga regler.

För hundra år sedan ansåg läkare att omoraliskt sexuellt umgänge kunde skada prostatan. Det skulle i sin tur leda till impotens, nervösa problem – eller döden.

7 frågor till Gunnar Broberg, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Han har undersökt vilken roll den nordiska natten har spelat i människors liv under det senaste årtusendet.

Idéhistorikern Leif Runefelt har forskat om synen på konsumtion i Sverige under tiden 1720–1820.