Det säger begreppen om vår tid

Publicerad

Bild: Kristiina Savin, Jonas Hansson

Det var när Nobel­pristagaren Paul J. Crutzen lackade ur på hur hans kollegor fortsatte att tala om holocen som en pågående period som han drog till med ”antropocen”. Scenen var ett styrelsemöte för International Geosphere-Biosphere Programme år 2000, ett hyfsat slutet sammanhang, men snart hade det nya begreppet för människans tidsålder spritt sig över klotet. I Svenska begreppshistorier kan vi läsa att Forskning & Framsteg var en av de allra första publikationer där ordet nämndes på svenska, i en intervju med Crutzen 2009.

Antropocen är det första av ett femtiotal begrepp i det här masto­dont­verket, som tar avstamp i ett forskningsfält som det senaste halvseklet ägnat sig åt att skära tvärsnitt genom idéhistoria, språk­­vetenskap och politik. Inom begreppshistorien kartläggs till exempel hur vetenskapliga begrepp används i samhället, som antropocen, eller hur begreppen förändrar sin betydelse. Ett exempel på det sistnämnda är hur ordet snygg gått från välvårdad – ordet snagg har samma etymologi – till dagens koppling till sexuell attraktion.

Jag fastnade även spontant för idéhistorikern Bo Lindbergs djupdykning i folk och nation. På senare år har dessa begrepp trätt fram på den politiska dagordningen på ett sätt som påkallar en fördjupad förståelse i alla läger för ordens historia och betydelseutveckling.

Svenska begreppshistorier: Från antropocen till åsiktskorridor

Jonas Hansson och Kristiina Savin (red.)
Fri tanke

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor