Annons
Bild: 
Lindsten & Nilsson

Varning för buller

Nyligen höjdes gränsvärdet för ljudnivån i bostadsområden. Därmed kan städerna växa även i områden med starka bakgrundsljud. Tanken är att dämpa bullret med effektiv ljudisolering. Men vissa ljud går inte att stoppa – och nu varnar forskarna för folkhälsorisker. 

Författare: 

Publicerad:

2016-09-26

Det är stilla mellan barrträd och mossiga stenar. Två koltrastar sjunger duett. På lite håll närmar sig en barnvagn. Hjulen knastrar mot gruset på stigen. Ett svagt brus når hit från trafiken på vägarna runt omkring, men bara det plötsliga mullret av en förbipasserande motorcykel bryter av och blir ett distinkt ljud. Barnet i vagnen sover.

Stadsskogen är ett viktigt rekreationsområde i Uppsala. I kommunens kartläggning av ljudmiljön i parkerna är den markerad som tyst. Men om den klassas som natur bedöms Stadsskogen ändå som ”ljudstörd”. Riktvärden för parker och naturområden kommer från Naturvårdsverket och utgår från studier av människors upplevelser av och förväntningar på hur det ska låta i sådana omgivningar. Kraven är högre i naturen än i en park.

Det oljud som här riktigt tränger igenom lövens sus är dock något som inte alls finns med i kommunens beräkningar. Det är ett rytmiskt hamrande ljud från byggarbetsplatsen i Rosendal, där ett helt nytt bostadsområde håller på att växa upp. Bullerkartorna beräknas nämligen utifrån det regelbundna och förutsägbara ljudet från trafiken på vägar och järnvägar. Trafikflyg och bullriga industrier skulle också ha räknats in, om sådana hade funnits här i Uppsala. Tillfälliga ljud däremot, som dunkandet från ett bygge, är något som tillkommer utöver det vanliga kartlagda bakgrundsbruset.

Det är alltid något som låter inne i en stad: sophämtning, pålning för byggen, parkvård, sport- och musikevenemang. Gator och hus kan bilda släta dalgångar, där ljuden reflekteras mellan de hårda ytorna och återklangen bidrar till att höja ljudnivån ännu mer.


Stadens ljud och oljud. Buller stör och kan ge hälsoproblem. I en stad ska trafik och aktivitet existera tillsammans med platser för vila och återhämtning. Åtgärder mot buller handlar om att bygga smart, men också om att minska ljudkällorna.

Bild: 
Johan Jarnestad

Staden är en viktig livsmiljö för människan i dag, när allt färre av oss lever ensligt på landet. Hela 85 procent av alla invånare i Sverige bor i tätort. Ljudmiljön i städerna påverkar oss, liksom andra djur, på fler sätt än vi oftast är medvetna om. Fåglar i städerna sjunger till exempel starkare och i ett högre, ljusare tonläge för att göra sig hörda över bruset av trafik och maskiner. Människor har en reflex som på liknande sätt får oss att omedvetet höja rösten i ljudliga omgivningar. Men effekterna går djupare än så.

Världshälsoorganisationen WHO gjorde för några år sedan en bedömning av hur omgivningsbullret påverkar befolkningen i Västeuropa och listade de största hälsoeffekterna räknat i hur många friska levnadsår som går förlorade. Störd sömn hamnade på första plats. Som det näst största problemet angavs irritation och medvetna störningar av oljud. Därefter följde hjärt-kärlsjukdom, minnes- och koncentrationsproblem hos barn samt tinnitus.

Olika hälsoeffekter hänger ofta ihop med varandra. Den som sover dåligt en natt märker genast följderna på humöret och välbefinnandet. Det går också att visa att nya minnen fastnar sämre och att tankeskärpan och kreativiteten minskar. Immunförsvaret fungerar sämre hos den som får för lite sömn, och ämnesomsättningen och hungerkänslorna påverkas också och ger med tiden ökad risk för övervikt. Dels utsöndrar kroppen hos den som sover dåligt mer hormoner som ger hungerkänslor och stimulerar aptiten, dels ger störd sömn förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol. Stress leder också till att blodsockernivåerna stiger, vilket i sin tur ökar risken för att drabbas av typ 2-diabetes.

Numera finns det också allt fler forskningsresultat som visar på samband mellan buller på natten och hjärt-kärlsjukdomar.

När ljud stör sömnen kan det alltså få ganska besvärliga följder, både omedelbart och på längre sikt. Trafiken är den stora systematiska bullerkällan, som påverkar många, och en av tankarna i kommunens åtgärdsprogram mot omgivningsbuller är att så lite trafikljud som möjligt ska nå in i människors sovrum. Men det kan vara svårt, eftersom det finns många andra intressen kring byggande och boende.

Befolkningen i Uppsala har ökat med över 20 000 personer sedan 1995, och varje höst kommer en våg av nya studenter som tältar och står i långa köer till studentkårens bostadsförmedling. Debatten om var och hur nya bostäder bör byggas flammar ofta upp i lokaltidningarna, och många har åsikter om vilken sorts stad de vill ha.

Ljudmiljön är en av alla de faktorer som måste tas med i beräkningen vid nybyggen. Enligt ett EU-direktiv ska alla orter med fler än 100 000 invånare ta fram bullerkartor vart femte år och använda dem i planeringen för att hantera och begränsa bullret i människors omgivning.

Kommunens kartläggning visar bland annat att en fjärdedel av invånarna i Uppsala bor där bullret är starkare än vad som är tillåtet när nya bostäder byggs.

Nya bostäder ska ha en genomsnittlig ljudnivå på högst 55 dBA vid ytterväggen, och om bullret överstiger det ska det finnas en skyddad sida av byggnaden där den här gränsen hålls. Minst hälften av fönstren i en bostad ska vara vända mot den här tystare sidan.

Den här regeln har bostadsföretag och politiker sett som ett hinder för att bygga små lägenheter, eftersom enrummare ofta bara har fönster åt ett håll. Samtidigt är det allt fler som bor ensamma, och små lägenheter behövs. Det är därför den nya bullerförordningen från 2015 tillåter högre bullernivåer vid fasaden, upp till 60 dBA i genomsnitt, när det gäller små lägenheter. Tanken är att de bättre byggmaterial och fönsterkonstruktioner som numera finns ska göra att ljudnivån inomhus ändå blir behaglig. Då går det att bygga fler små bostäder närmare vägar, hamnar och flygplatser, där de tidigare reglerna satte stopp.

Flera forskare har dock varit kritiska till den höjda gränsen för tillåten ljudnivå vid ytterväggen, även om ljudisoleringen fungerar bra. En av dem är professor Kerstin Persson Waye vid Göteborgs universitet, som forskar om hur ljud påverkar människor.

– Många människor vill kunna ha ett fönster öppet. Det är en kvalitetsfråga för boendet. Och högre ljudnivå vid fasaden innebär också att låga frekvenser kommer att dominera inomhus.

Ljud med låga frekvenser är nämligen svåra att dämpa. Den totala ljudnivån kan reduceras, men de låga ljuden blir kvar.

Just betydelsen av låga frekvenser är något som debatteras bland forskare. Det finns riktvärden för lågfrekvent buller från till exempel ventilation och maskiner, men huruvida det ska sättas gränser för låga frekvenser från trafikbuller är en pågående diskussion. Några tidigare mindre studier som Kerstin Persson Waye deltagit i visar att fläktbrus med låga frekvenser faktiskt stör sömnen. Det finns risk för att även sådana ljud, som en vaken person knappt lägger märke till, trots allt kan påverka nattvilan. Kerstin Persson Waye poängterar att barn är en särskilt känslig grupp, eftersom de har stort sömnbehov och deras hjärna fortfarande utvecklas.

När låga frekvenser diskuteras är en annan fråga var den undre gränsen ska dras. Vanligtvis har bullermätningar bara tagit hänsyn till ljud ner till 50 Hz (den tonhöjd som motsvarar brummandet från en del kylskåp och andra elektriska apparater). Det finns forskare som anser att det är viktigt att mäta och ta hänsyn till ännu lägre ljud, ända ner till gränsen för människans hörsel, cirka 20 Hz. Bland annat finns det en studie av ljudet av steg i trähus som tyder på att de som bor där verkligen störs av ljud mellan 20 och 50 Hz. Men det råder ännu inte konsensus om hur viktiga eller oviktiga de allra mest lågfrekventa ljuden är.

Intryck och störningar handlar också om så mycket mer än trycksvängningarna i ljudvågorna. Hur människan reagerar beror både på hur örat reagerar på olika frekvenser och hur hjärnan hanterar ljudet.

– När jag höll på med min avhandling tyckte jag att det var oerhört intressant att människor kan vara så störda av ljud som är så svaga att vi knappt kan uppfatta dem, säger Kerstin Persson Waye.

Ett exempel hon nämner är hur en droppande vattenkran kan irritera, särskilt om dropparna kommer lite oregelbundet och oförutsägbart. Buller brukar definieras som oönskade ljud, och det behöver inte betyda att det låter starkt.

Det finns studier som visar att människor reagerar mycket mer på ljud som är känslomässigt relevanta, som till exempel rösten av ett eget barn, än på andra ljud som låter lika starkt. Och ljud vi gillar uppfattas inte alls så störande som andra, berättar Michael Smith, som är doktorand i Kerstin Persson Wayes forskargrupp.

En persons musik är en annans buller, som han uttrycker det. Den som älskar motorcyklar blir glad när en Harley Davidson mullrar förbi, medan grannen tvärtom blir arg.

Det finns också vissa egenskaper hos ljud som mer allmängiltigt gör dem mer irriterande än andra. Korta ljud är mer störande än ljud som kommer långsamt. Och ljud som domineras av en ton, som till exempel vindturbiner, är mer störande än brus, som innehåller ett brett omfång av olika frekvenser, till exempel forsande vatten.

Men sådan irritation är bara den störning som människor själva rapporterar. Kroppens reaktioner på olika ljud beror inte så mycket på om det rör sig om oönskat buller eller ljud vi gillar eller ljud som vi vant oss vid och vanligtvis inte tänker på. Sömnen hos en motorcykelälskare störs på samma sätt som hos en mc-hatare när någon kör förbi på natten.

Kerstin Persson Waye påpekar också att det är fler saker utöver själva ljudet som avgör hur buller påverkar människor.

– När man utvärderar buller är det inte en fråga om energins påverkan på människan. Det vi utvärderar är alltid hur ljuden interagerar med situationen. Man påverkas ju av hela sin situation.

Efter en dag på ett stressigt eller bullrigt jobb, eller ett arbete med mycket kommunikation, är man mycket ljudtrött när man kommer hem. Man är då känsligare för att få sin sömn störd av nattliga ljud, vilket leder till större trötthet, vilket också gör en mer ljudkänslig. Det blir en ond cirkel. Återhämtning är oerhört viktigt, betonar Kerstin Persson Waye.

Reagerar man mer på ljud om kroppen redan är stressad?

– Ja, det är min hypotes. Sömnen är oftast ytligare när man är mycket stressad, och då kan små störningar påverka mer.

Men för att få en klar bild av hur olika ljud påverkar sömnen behövs den typ av experiment som kan göras i sömnlaboratoriet vid Göteborgs universitet.

Michael Smith visar in i ett ljust rum med en kuliss som föreställer en innergård i ett äldre stadskvarter. Det finns ett stort antal högtalare bakom de avbildade husen, som gör det möjligt att skräddarsy en ljudmiljö. Det här utomhusrummet är ett av fyra försöksrum här i ljudmiljölabbet. Här har forskarna tidigare undersökt självrapporterad vila och stimulans vid till exempel radiolyssning med olika bakgrundsljud. De övriga tre utrymmena är inredda som sovrum, även de utrustade med avancerade dolda ljudanläggningar för att undersöka hur olika miljöljud påverkar sömnen.

Just nu är det dock så tyst i det här rummet att det snart känns lite vagt obehagligt.

– I övernattningsrummen lägger vi till ett svagt fläktbrus för att det inte ska vara för onaturligt tyst, berättar Michael Smith.

Han visar de elektroder som sätts på huvudet när en försöksperson ska sova i laboratoriet. Uppe på huvudet sitter de som mäter hjärnvågor (EEG), vid ögonvrårna monteras andra som registrerar ögonrörelser och någon sitter vid halsen för att fånga upp när hela huvudet rörs. På det här viset kan forskarna i efterhand avgöra när personen befunnit sig i olika sömnfaser och när personen rent av har vaknat till.

Varje försöksperson får sova här tre till sju nätter i följd. Det finns tre övernattningsrum, och även ett kök och uppehållsrum med egen ingång så att det går att bo in sig och känna sig lite hemma. Standarden motsvarar ett fint vandrarhem eller enklare hotell.

Den första natten behövs för att vänja sig vid den nya omgivningen. De flesta sover lite sämre första natten i en ny säng och i ett nytt rum, förklarar Michael Smith. Under de övriga nätterna registreras sömnen, och nätter då ljud spelas upp genom innertaket jämförs med tysta nätter. Det finns till och med en mekanism för att få sängen att vibrera, som användes i en nypublicerad studie för att simulera effekten av förbipasserande tunga tåg.

På morgonen får försökspersonerna fylla i ett formulär och rapportera hur de har sovit. Dessutom görs en omfattande analys av alla mätningar från elektroderna på huvudet.

Mätningarna visar sådana effekter som den sovande själv inte kan berätta om. Försöken visar att ljud och vibrationer som inte är starka nog för att väcka personen ändå kan få hjärnan att skifta till en ytligare sömnfas. En vakenperiod som är kortare än ett par minuter brukar man heller inte komma ihåg på morgon.

Från den här sortens studier går det inte att dra några slutsatser om vilka effekter sådana små störningar har på hälsan i det långa loppet. Men det finns tidigare forskning som visar att människor som bor och sover i närheten av till exempel flygplatser löper ökad risk för att drabbas av bland annat hjärt-kärlsjukdomar.

En av de senaste studierna som gjordes här i sömnlaboratoriet i Göteborg handlar om störningar från godståg. För att minska utsläppen av växthusgaser från transporter finns det önskemål om att köra mer godstrafik på järnvägen. Ska godstågen in i tidtabellerna betyder det fler nattliga turer, som kan vara ett problem för sömn och avkoppling hos människor som bor i närheten. Det här är ett exempel på de motstridiga intressena kring verksamheter som låter, inte minst i städerna.

Den allra mest effektiva åtgärden mot störande ljud är annars att minska ljudet vid källan. Det är tyvärr också svårast att åstadkomma. Att förändra trafikflödena i en stad kräver stora insatser. Under tiden kan snabba åtgärder behövas för att hjälpa boende som störs. I Uppsala kommuns arbete mot omgivningsbuller ingår till exempel bidrag till att installera nya ljudisolerande fönster på äldre bostäder. Enligt den bedömning som programmet lutar sig mot kan det ge samhällsekonomiska besparingar på sex gånger insatsen i de fall där nya fönster är den bästa åtgärden.

År 2011 passerade Uppsala kommun 200 000 invånare och blev formellt storstad enligt den definition som används av Sveriges kommuner och landsting. Alla vill bo någonstans, alla vill vila och motionera, äta och shoppa. Staden är en myrstack full av aktivitet, där varor och människor hela tiden förflyttas längs gator och spår. Musik och motordån, plaskande fontäner och trafikljusens tickande, allt är en del av den omgivning som både kan vara stimulerande och stressande. Då är det viktigt att också slå vakt om de lugna vrårna, tysta sovrum och parkerna med fågelsång.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar