Därför kan det bli dyrare att exploatera natur

I framtiden kan det bli dyrare att hugga ner gamla skogar eller bygga ut städer. Det tror forskaren Thomas Sterner, som tillsammans med ett internationellt forskarlag har utvecklat en ny beräkningsmodell för värdefull natur.

Publicerad

Höstutsikt från Skierfeberget i Jokkmokk.
Bild: Roman Bergeron/Getty images

Ekosystemtjänster är ett samlingsbegrepp för alla de tjänster som vi får från naturen. Tack vare pollineringen får vi till exempel frukt och bär, men det kan också handla om att låta ett naturområde filtrera och rena vatten i stället för att bygga ett kostsamt reningsverk.

Thomas Sterner är professor i miljöekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och han tycker inte att vi inte sätter tillräckligt stort värde på naturen.

Thomas Sterner är professor i miljöekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Bild: Johan Wingborg/Göteborgs universitet

– Ekosystemen betyder oändligt mycket för oss. Det är svårt att greppa vidden av deras betydelse. I ekonomiska kalkyler är det här värdet gravt underskattat, säger Thomas Sterner.

Dyrare att påverka ekosystem negativt

Inkomsterna för världens befolkning ökar med cirka 2 procent varje år. Människor blir alltså rikare och rikare, men naturvärdena blir inte fler utan snarare allt färre med tiden. Därför behöver ekosystemtjänster värderas mycket högre i framtidens kostnads-nyttoanalyser. Det menar Thomas Sterner, som tillsammans med ett internationellt forskarlag har utvecklat en ny beräkningsmodell för värdefull natur. Studien är publicerad i tidskriften Science.

– Med den nya modellen skulle det bli dyrare att exploatera värdefull natur. Det blir till exempel dyrare för ett skogsbolag att hugga ner riktigt gamla skogar, och en stad som är på väg att växa kanske bör växa på höjden i stället för att ta ett viktigt naturområde i anspråk, säger Thomas Sterner.

Att göra intrång som påverkar korallrev och andra mycket hotade ekosystem negativt skulle bli extra dyrt, enligt det nya sättet att räkna.

Ett sätt att sätta press

I dagsläget används liknande beräkningsmodeller inom trafikplanering för att minimera dödsolyckor i trafiken. Thomas Sterner tror att det bara är en tidsfråga innan prislappen på natur ökar.

– Jag tror att vi har goda chanser att påverka världen till det bättre genom att göra så här. Framtidens natur väger alldeles för lätt i samhällets nuvarande kalkyler. Det här är ett sätt att sätta ekonomisk press på att begränsa klimatförändringarna och skydda värdefull natur, säger han.

Under FN:s toppmöte för biologisk mångfald i Montreal 2022 enades världens länder om ett ramverk för biologisk mångfald. I överenskommelsen ingick bland annat att skydda 30 procent av jordens land och hav fram till 2030 samt att stoppa förstörelsen av områden med särskilt höga naturvärden.

– Detta nya sätt att räkna kan tillhandahålla de argument som behövs för att skydda naturen genom att visa på hur värdefull den kommer vara i framtiden, säger Thomas Sterner.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Miljö & klimat

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor