Annons

Illustration av hur satelliten TGO kretsar kring planeten Mars.

Ett svenskt instrument på väg till Mars

Nyligen kraschade landaren Schiaparelli på Mars. Nästa sändning kommer att innehålla ett svenskt mätinstrument. Men Javier Martin-Torres är inte orolig.

Författare: 

Publicerad:

2016-12-20

Har det någon gång funnits liv på Mars? Det ska den europeiska rymdstyrelsen ESA och ryska Roscosmos undersöka i ett gemensamt program som heter Exomars. Den första omgången mätinstrument nådde fram till Mars den 19 oktober, med hjälp av satelliten TGO, Trace gas orbiter. Men när landaren Schiaparelli kopplade loss från satelliten för att ta sig ner till planetens yta krånglade höjdmätningen. Resultatet blev en våldsam kraschlandning.

År 2020 får forskarna nästa chans. Då ska en Marsbil och en stationär plattform sättas ned på ytan. En som nu väntar extra otåligt är professor Javier Martin-Torres, från Luleå tekniska universitet. Han är huvudansvarig för utvecklingen av det svenska instrumentet Habit, som ska finnas med på plattformen.

1 | Du stod i ESA:s sambandscentral i Darmstadt när Schiaparelli kraschade. Vad tänkte du då?

– Jag blev förstås inte glad. Men känslan bland oss som var på plats i Darmstadt var ändå framgång, med bara en svag bismak av besvikelse. Det gick mycket bra att lägga satelliten TGO i omloppsbana kring Mars. Och Schiaparellis oförutsedda landningsproblem gav trots allt mycket användbar information.

– Personligen är jag glad över att det gick bra med satelliten. Dels är jag inblandad i ett atmorsfärskemiexperiment ombord, dels är den nödvändig för nästa steg av Exomars, där vårt instrument Habit kommer att vara med. Satelliten behövs för att ta emot signalerna från instrumenten på ytan och skicka dem vidare till jorden.

2 | Vad kan ni lära er av Schiaparellis öde inför nästa Exomars-uppdrag?

– Vid det här laget har projektlaget identifierat orsakerna. Vi behöver inte ändra planerna för ExoMars 2020, vilket är goda nyheter. Dessutom har vi fått mycket data som blir till nytta för framtida landningar på Mars.

3 | Vad tycker du är mest spännande med projektet ExoMars?

– Satelliten TGO kan analysera gaser i atmosfären med mycket högre känslighet än tidigare experiment. På jorden har det visat sig att metan som bildas i biologiska processer skiljer sig från metan som kommer från geologiska processer. Så genom att mäta blandningen av isotoper i metangasen på Mars går det att avgöra vad den har för ursprung och historia.

– Och Marsbilen blir den första som både kan köra omkring på ytan och borra ned till två meters djup för att ta prover. Under ytan kan tecken på tidigare liv ligga skyddat från den hårda strålningen på Mars. Vi kanske till och med kan hitta levande organismer. Vem vet?

– För egen del tycker jag annars att det är väldigt spännande att utveckla Habit. Förutom att fungera som en meteorologisk station, som den på Marsbilen Curiosity, ska Habit även kunna utvinna flytande vatten. Vi banar väg för framtida utforskning av Mars från Sverige – och Habit blir det första instrumentet på Mars yta. 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar