Astronomi

Billiga minisatelliter har blivit en svensk specialitet.

1. Norrsken på Saturnus. Saturnus med sina fina ringar har i likhet med jorden visat sig kunna lysa upp sina poler med norrsken.

Det är först helt nyligen som vi fått chansen att ta reda på vad som händer med materia precis innan den slukas av ett svart hål.

Denna något psykedeliska bild av solen har skickats till jorden av Solar Dynamic Observatory. Det amerikanska solteleskopet påbörjade i februari sitt 5-åriga uppdrag att vaka över solens aktiviteter.

En stjärna bara tio ljusår bort från oss kan vara vår närmaste bruna dvärggranne.

Trots att Triton, en av Neptunus månar, ligger i utkanten av planetsystemet påverkas den av solens värmande strålar när sommarhalvåret anländer.

Den brittiske 1500-talspoeten John Heywood liknade vår egen måne vid en ost. Vad skulle han inte ha skrivit om Marsmånen Fobos?

Den högenergetiska gammastrålning som Fermiteleskopet tar emot avslöjar vad som pågår i kaoset runt exploderande supernovor, svarta hål och snabbt roterande pulsarer.

Vatten och flera organiska molekyler har nyligen upptäckts i Orionnebulosan, där många nya stjärnor bildas. Orionnebulosan är känd som en av rymden mest produktiva kemiska fabriker.

Detta stolta budskap bär en av de åttahundra egyptiska papyrerna på Universitetsbiblioteket i Lund som nu finns på nätet. Samlingen är skriven på grekiska kring vår tideräknings början.

Det händer mycket i den tomma rymden mellan stjärnorna. Trots att den är tommare än något tomrum vi kan skapa på jorden pågår där kemisk aktivitet för fullt.

Störst i världsalltet, eller egentligen allting som finns – det är multiversum.

Efter femton år av vinter och mörker började Titan, en av Saturnus månar, att långsamt vända sitt norra halvklot mot solen i augusti förra året.

Under vintermånaderna täcks Mars röda sanddyner av frusen koldioxid. Istäcket smälter när solstrålarna värmer det på våren.