Astronomi

I juli annonserade spanska astronomer upptäckten av en ljus himlakropp, nästan lika stor som planeten Pluto. Många rapporterade om den tionde planeten, även Forskning & Framsteg (se F&F 7/05).

Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Analfabetismen är troligen den högsta i världen, särskilt hos kvinnor.

Kometen Temple 1 träffades i somras av en projektil från rymdsonden Deep Impact. Följden blev att en del av kometens materia slungades ut i rymden.

Det tunga svarta hålet upptäcktes när astronomer studerade ett tjugotal kvasarer med hjälp av världens största teleskop i Chile och rymdteleskopet Hubble.

Det slutar med den moderna kosmologins ikonbild - avtryck av det allra tidigaste universum då ljuset började tränga igenom världsrymden. Redan detta är storartat, fascinerande och obegripligt.

Rymdteleskopet Hubble har observerat ett mystiskt blått sken från mitten av Andromeda, vår närmaste granngalax.

Kratern ligger nära den marsianska nordpolen, vid cirka 70 grader nord. Den är 35 kilometer bred och 2 kilometer djup.

De kompakta objekt i rymden som traditionellt erkänns inom astrofysiken är vita dvärgar, neutronstjärnor och svarta hål.

Innehållet är spännande och fantasieggande. Ibland blir bildspelen kanske alltför ordlösa, och det som presenteras närmast som konstverk vore ännu intressantare som kunskapsbilder.

Jorden omges på hög höjd av elektriskt laddad gas, så kallad plasma, som mest består av elektroner och protoner. Plasmat uppför sig som vätska, fast betydligt mer komplicerat.

Det nyupptäckta rymdobjektet, med namnet 2003UB313, är dubbelt så långt bort från solen som Pluto.

Den lilla månen kretsar kring sin planet i den yttersta av Saturnus stora ringar, den så kallade A-ringen.

Stjärnorna och alla andra himlakroppar som vi sedan urminnes tider har spanat mot i natten utgör ynka fyra procent av universums hela materieinnehåll.

Eftersom mycket har hänt inom astronomin sedan 1980-talet är det ytterst angeläget med ett nytt verk.