Crispr

Efter hyllade biografier om bland andra Apples grundare Steve Jobs och universalgeniet Leonardo da Vinci tar sig den amerikanska författaren Walter Isaacson an gentekniken. Huvudperson…

Med hjälp av gensaxen crispr/cas9 går det att klippa och klistra i dna. Nu har forskare använt metoden för att hitta gener som kan hindra cancer från att sprida sig.

Årets Nobelpris i kemi går till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för gensaxen Crispr/Cas-9 som gjort det lekande lätt att göra precisa ändringar i arvsmassa. Upptäckten ger hopp om bot för genetiska sjukdomar, men reser också svåra etiska frågor. Här kan du läsa en längre text av F&F om årets kemipris.

Lundaforskare har utvecklat ett helt nytt sätt att med hjälp av nanoteknik snabbt och skonsamt skicka in molekyler i blodstamceller. Det ger möjlighet till såväl grundforskning som att behandla sjukdom. 

Solljus, vatten och koldioxid. Det är allt som behövs för att tillverka solbränslen. Men innan de kan ersätta fossil energi behöver tekniken skalas upp och bli billigare.

Ett nytt genverktyg kan med stor precision byta ut sjukdomsframkallande mutationer. Forskarna jämför med hitta och byta ut ord i ett dokument i datorn.

Vanliga gentester kräver masskopiering av dna i ett prov, vilket brukar ta timmar. Det gör inte ett Crispr-chip. Den nya tekniken bygger på komponenter från…

I vilken utsträckning kan och bör vi ändra gener för att förbättra hälsa och förebygga sjukdomar? Ska ärftliga förändringar vara tillåtna och vem bestämmer vad som är sjukt? Tekniken att skräddarsy vår arvsmassa utvecklas snabbt – och nu måste etikfrågorna lyftas fram.

Svenska forskare har upptäckt en oväntad biverkan hos genteknikens hetaste verktyg.

I Umeå gjorde Emmanuelle Charpentier banbrytande forskning om gensaxen Crispr/Cas9. Nu gläds hon över en viktig seger i striden om patent på den Nobelpristippade metoden.

Bakterier har ett avancerat system för att känna igen generna hos fientliga virus. Den upptäckten har gett forskarna helt nya möjligheter att med stor precision ändra arvsmassan hos levande organismer. Klarar vi av att hantera den förmågan?