ekosystem

Flodhästföroreningar ger fiskdöd - helt naturligt

Nio ton flodhästspillning om dagen hamnar i Marafloden i den kenyanska nationalparken Masai mara. Under torrperioder koncentreras exkrementerna i mindre pölar, och när sedan ett plötsligt regn spolar i väg flodhästförorenat vatten orsakar det syrebrist och fiskdöd i floden. Det konstaterar en amerikansk studie i tidskriften Nature communications . Men detta är kanske inte så illa som det låter, menar forskarna. Fåglar och krokodiler drar nytta av perioderna med gott om död fisk. För krokodiler, som inte behöver äta så ofta, är det lättare att få ett skrovmål på ruttnande fisk än att lurpassa...

Okända svampar i T-banan

Kungsträdgårdens tunnelbanestation i Stockholm är belägen drygt 30 meter under marken. Hallen är utformad som en naturlig grotta, där berggrundens granit är blottad i vägar och tak. Vissa partier av hallens granitväggar är täckta av biofilm, det vill säga ett lager av bakterier, alger och svampar. Forskare från Naturhistoriska riksmuseet har gjort en dna-analys av svamparna i biofilmen och funnit två helt nya arter. Båda arterna tillhör sporsäcksvamparna och är avlägsna släktingar till bland annat tryfflar, murklor och jäst. Den ena arten är så unik att den har placerats i ett nytt släkte som...

De bästa svampställena finns under haven

Det första lagret av berggrund under haven består av basalt. Det är en hård bergart som sträcker sig 500-1000 meter ner. Forskare från Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet har studerat borrprover från basaltlagren och upptäckt att de är fulla av fossil efter svamp. Och artrikedomen är stor. – Vi har hittat svampar från alla större grupper som lever i jord, även matsvamparna är representerade, säger Magnus Ivarsson vid Naturhistoriska riksmuseet, som är en av forskarna bakom upptäckten. Svamparna lever i porer och sprickor i basaltlagret. Men fossilen visar att svamparna även...

Komockornas öde kartlagt

Det finns drygt en miljard kor på vår planet. De producerar enorma mängder komockor och om det inte vore för en omfattande nedbrytningsprocess, så skulle världen snarare vara brun än grön. Nedbrytningen av komockorna är ett exempel på en ekosystemtjänst, det vill säga en process som gynnar oss, och som vi får mer eller mindre gratis av våra ekosystem. Finska forskare har nu detaljstuderat nedbrytningen av komockorna. Studien är sannolikt unik: man utförde nämligen experiment med komockor på ett 70-tal platser i landet – från norr till söder – och experimenten utfördes samtidigt. För att klara...

BLOGG: Emil V. Nilsson

Oväntat stora positiva effekter av stora rovdjur

En grupp forskare har sammanställt sju rovdjurs ekologiska roll. Det visar sig att de kan ses som nyckelarter vars effekter är större än vad forskare tidigare antagit. Både ur ett biologiskt och mänskligt perspektiv kan effekterna ses som mycket postitiva. De nya resultaten presenteras i det senaste numret av tidskriften Science . Helt utan avsikt har flera storskaliga ekologiska experiment...

Staffan Ulfstrand: Vattna grannens krukväxter och få en livförsäkring

Människan är den mest framgångsrika djurart som någonsin existerat på Jorden, om framgång mäts i andel av den globala resursmängden.

Vi måste sätta värde på naturens arbete

Efter klimatfloppen i Köpenhamn förra året, ökade trycket på att höstens FN-möte i japanska Nagoya om biologisk mångfald skulle nå framgång.

Varmare klimat gör havet saltare

Klimatforskare har länge tänkt sig att ett varmare klimat kommer att öka nederbörden så att floderna fyller på innanhavet med mer sötvatten.

Återkoppling: Lokalt miljöengagemang utan motstycke

En negativ rubrik och en lika negativ artikel vittnar om att nytänkande inom svensk naturvård har en bit kvar när det gäller att sprida sitt budskap.

Möt Paul Crutzen - Hela livet i hetluften

Idén kom i ren desperation. Att lösa världens klimatproblem genom att spruta ut svavelpartiklar högt upp i atmosfären - det ska man göra i absolut sista ögonblicket.

Partiklarna vi aldrig andas ut igen

Natten till den 6 december 1952 slöt sig en svart stinkande dimma över London. Det hade varit ovanligt kallt under en tid, och för att hålla värmen eldade befolkningen flitigt i stadens alla spisar. När så vinden plötsligt avtog packade sig röken till ett nästan ogenomträngligt dis. Bilar övergavs på gatorna. Teaterföreställningar fick ställas in. Tåg och flyg stod stilla. Men den värsta effekten märktes först några veckor senare när sjukhusen blev överfyllda och likkistor en bristvara. Runt 12000 människor dog och långt fler fick allvarliga hälsoproblem. Katastrofen i London räknas ofta som...

Sök på sajten