Fåglar

Knölsvanar använder vingarna som segel så att de slipper simma

Zebrafinkar pratar väder med sina ägg – och förbereder på så sätt ungarna för ett liv i ett allt varmare klimat.

När det är gott om mat får de tjatigaste fågelungarna äta först. Men när det är knapert så är det ”störst går först” som gäller.

Att räkna fåglar med hjälp av drönare ger högre precision och kräver mindre arbete än fågelräkning från marken.Forskare i Australien har räknat fåglar i kolonier…

I takt med att ny teknik ökar möjligheten att följa flyttfåglarnas rörelser växer forskarnas fascination. Här skriver biologen Thomas Alerstam om fem avgörande genombrott som har förändrat synen på vad som egentligen händer i lufthavet.

Blir en skåpbil lastad med fåglar lättare om fåglarna börjar flyga? Även om svaret på denna klassiska tankenöt fortfarande är nej, så går det nu…

Det forskarna behöver veta är: antalet observerade sångsvanar (gärna uppdelade på unga och gamla individer), platsen för observationen samt vilken sorts miljö fåglarna befann sig i. Man rapporterar direkt till forskarna på Lunds universitet via mejl, eller med hjälp av rapportsystemet Svalan som är öppet för alla. Platsbeskrivningarna ska helst vara så noggranna att de kan markeras på en detaljerad karta, använd GPS om du kan.

Varje år dör miljarder fåglar i fönsterkrockar världen över. Fåglarna ser naturen genom glasrutorna – eller avspeglad natur – och flyger rakt in i fönstret. Fåglar kan se ultraviolett ljus och det finns fönster som är utrustade med mönster som reflekterar eller absorberar uv-ljus. Tanken är detta ska skapa ljuskontraster på rutorna så att de blir lättare att upptäcka för fåglar. Men fältförsök har gett blandade resultat: det verkar som att endast vissa fåglar ser krockskyddsmönstren. Forskare från Uppsala kan nu förklara varför.

Hur kan flyttfåglarna veta i vilket ögonblick de ska börja flytta, när är det bäst för en blomma att slå ut – och varför väljer vissa människor att köa i flera dygn för att få köpa en premiärbiljett? Ny forskning visar att dessa avvägningar kan beskrivas med samma teori.

När jag besöker Paris ägnar jag en hel del tid åt att flanera i staden, och har då upptäckt att många duvor har en deformerad fot. Duvor med två ”problemfötter” dukar antagligen under ganska snart och syns väl därför sällan. Ibland är det tår som saknas, ibland har duvan en klumpfot. Numera kan jag inte låta bli att titta efter detta och tycker mig ha ett stort underlag för min iakttagelse. Jag uppskattar andelen som så hög som en duva på femton. Är de skadade, eller kan det vara ett genetiskt betingat problem hos just Parisduvorna? /Ulla Riss, prof. em.

När blåmesar matas med talgbollar minskar fågelungarnas chanser att överleva, enligt en ny studie. 

Med sin karakteristiska tegelröda fjäderdräkt är den röda gladan återigen en vanlig syn på Skånes slättland. Välriktade hjälpinsatser har räddat arten från att dö ut. Men gladan har också visat prov på en ovanligt god anpassningsförmåga.

En ljusmätare monterad som en ryggsäck på småfåglar innebär en revolution för forskningen om flyttfåglar. Nu vet vi äntligen hur torn-seglarna har flugit hit från sina vintervisten.

Vilket av följande två länder är rikast? Det ena har långa vintrar och en kort sommar, vilket betyder att grödor bara kan odlas en gång om året.