filosofi

Naturlagar – finns de?

Fysiken beskriver allt från kvarkar till galaxer med till synes enkla lagar. Men finns det egentligen några naturlagar? F&F:s fysik- och astronomiredaktör Anna Davour vände sig till fysikern Ulf Danielsson och filosofen Lars-Göran Johansson för att prata om fysikens grunder.

Filosofi på spåret

Den amerikanska författaren och tidigare radiojournalisten Eric Weiner är ett slags charmerande dubbelnörd. Han älskar tåg av alla slag, och han älskar filosofi. Hans bok The Socrates express är en tågresa genom ett filosofihistoriskt landskap. På vägen presenterar han 14 filosofer, från storheter som Sokrates och Rosseau till mindre namnkunniga tänkare, som den japanska författaren och hovdamen Sei Shōnagon, verksam för tusen år sedan. Genom boken färdas författaren till filosofiskt intressanta platser medelst tåg. Medan landskapet passerar utanför kupéfönstret resonerar han med bläckpenna i...

Samvetets röst finns i kroppen

Det är svårt att inte gilla Patricia Churchland. För att vara filosof är hon ovanligt väl insatt i vad forskare inom neurovetenskap och många andra områden sysslar med. I böcker som Min hjärna och jag argumenterar hon för att den svåra och till synes eviga frågan om medvetandets natur kan ligga betydligt närmare en vetenskaplig lösning än vad de flesta filosofer föreställer sig. I sin nya bok Samvete närmar hon sig människans moral med samma grundinställning. Den tyske 1700-talsfilosofen Immanuel Kant ansåg att du har formulerat en korrekt moralisk regel om den rationellt kan accepteras av...

Stimulera hjärnan med filosofiska noveller

För några år sedan gick filmen Arrival på bio – den handlar om märkliga utomjordingar med ett väldigt annorlunda språk. Filmen är baserad på novellen Berättelsen om ditt liv av Ted Chiang. Han har gjort sig känd för finslipade noveller som utgår från olika ”tänk om”-scenarier. Tänk om den babyloniska kosmologin hade varit en korrekt fysikalisk beskrivning av världen – hur hade universum fungerat då? Tänk om matematikens grunder skulle visa sig innehålla motsägelser. Och så vidare. När nu Fri tanke ger ut hela Ted Chiangs första novellsamling på svenska är det en ren kulturgärning. Alla som...

BLOGG: Lars Olof Björn

Får en forskare undra "varför"?

I en artikel i den trevliga tidskriften BioEssays skrev schweizaren Jacques Dubochet nyligen "vetenskap sysselsätter sig med frågan 'hur?' och filosofi med frågan 'varför?' ".

Vad händer när det värsta inträffar?

Cyberkrig, artutrotning eller varför inte en pandemi. Vad händer när det värsta inträffar? Den frågan ställs i P3 Dystopia – en podd i gränslandet mellan vetenskap och filosofi, om katastrofer som hotar mänskligheten och vår planet. Anna Davour, fysikredaktör på Forskning & Framsteg, är en av programledarna för P3 Dystopia. Redan i januari var hon med och spelade in avsnittet Pandemi , som handlar om riskerna för en ny, världsomfattande smitta – och vad vi kan göra för att förbereda oss. Planeringen började i november 2019. Resultat: ett 70 minuter långt avsnitt som blev skrämmande...

Hur är det att vara en bläckfisk?

Vi människor är släkt med bläckfiskarna – fast på långt håll. Riktigt långt håll. Vår senaste gemensamma släkting levde för ungefär 600 miljoner år sedan. Och sedan dess har vi utvecklat avancerade nervsystem av helt olika slag. Hos bläckfiskar finns nästan dubbelt så många nervceller i armarna som i det centrala nervsystemet. Och matstrupen passerar rakt genom hjärnan. Det innebär att en bläckfisk riskerar att lobotomera sig själv om den sväljer ett föremål så vasst att det skär hål på strupväggen. Trots de enorma skillnaderna kan bläckfiskar bete sig på ett sätt vi människor kallar...

Helt rätt att ha fel

HH: Har ni haft fel och ändrat er i någon central fråga? ÅW: Det beror på vad du menar, fakta eller värderingar? Vad gäller rena fakta så ändrar man sig ju hela tiden. Värderingar som handlar om moral och politik är knepigare och mer djupliggande i ens identitet. Sådant är förstås svårare att ändra på. Och där har jag nog inte ändrat mig så mycket. AJ: Jag har delat in frågan om att ändra sig i värderingar, smak och kunskap. När jag föreläser brukar jag exemplifiera med just smak. Jag kan se folk i möbelaffärer titta på saker, skinnsoffor till exempel som jag finner fullkomligt avskyvärda …...

Artificiell empati

Det är möjligt att människor inte kommer att ha något alls att tillföra om tusen år. Men inom min och din livstid kan vi vara ganska säkra på att människors färdigheter och talanger kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden. Att skapa artificiell kreativitet eller ett beteende som kan uppfattas som empatiskt är inte det svåra. Det svåra är att fatta beslut som tar hänsyn till en massa olika saker, särskilt i situationer som är nya och konstiga. Det finns maskiner som kan kolla på röntgenplåtar och upptäcka tumörer. Men maskinen kan inte göra den typ av helhetsbedömning som läkare i dag gör,...

Genmanipulera bort våld?

Väktarna Antonio, Bosse, Elin och Lena står utanför Friends Arena. Matchen mellan AIK och Djurgården pågår för fullt. Bosse säger: ”Hörde om ett nytt sätt att komma åt buset: Bygg om deras hjärnor!” Reaktionerna blir starka. Läs och fundera: Vad tycker du? Elin: Va! Vad menar du? Bosse: Jag såg en grej på Youtube där en forskare sa att det finns våldsgener. Vissa människor är födda bråkiga! Lena: Tänk om det stämmer och att det är därför de trivs så bra i klacken … Elin: Men hallå! Vad har ni för människosyn? Ingen föds programmerad att slåss! Lena: Ja, men om det är så skulle det vara...

Högt spel om medvetandet

En sommarnatt i juni 1998 var hjärnforskaren Christof Koch ute på en barrunda tillsammans med filosofen David Chalmers i den nordtyska staden Bremen. Båda var i Bremen som talare under en konferens om medvetandet. Framåt småtimmarna föreslog Christof Koch ett vad. Han satsade en låda ädelt vin på ett genombrott i forskningen om medvetandet inom 25 år, alltså senast 2023. I dag är Christof Koch och David Chalmers två av världens mest tongivande personer när det gäller forskning om medvetandet. Christof Koch är chef för The Allen institute for brain science i Seattle, USA. Institutets...

Ska vi få välja döden?

Ingemar Engström rör sig lätt trots att han nyss fått lämna sjukhuset. Två gånger har han varit tvungen att ställa in vårt möte på grund av en blodförgiftning. Men nu släntrar han in i ett konferensrum med utsikt över Klara kyrka mitt i Stockholm på exakt utsatt tid. Vi befinner oss i Läkaresällskapets tegelhus i jugendstil. Platsen är välbekant. Tills för ett par år sedan var Ingemar Engström ordförande i sällskapets delegation för medicinsk etik, och han är djupt engagerad i frågan om dödshjälp – både professionellt och privat. Som sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har han...

”Medvetandet är en illusion”

Berättelsen sträcker sig från enkla bakterier till avancerade hjärnor fulla av upplevelser, och vidare mot en framtid där vi får sällskap av artificiella intelligenser. Perspektiven svindlar. Daniel Dennetts livslånga kunskapstörst inom evolutionsbiologi, datavetenskap och andra kunskapsfält hjälper honom att beskriva varje steg på vägen. Evolutionära processer utan avsikt eller insikt ordnar världen så att vi får ett medvetande, som hjälper oss att skapa nya intelligenser. Men enligt Daniel Dennett är medvetandet något annat än vad det verkar vara, och därmed en illusion. Trots att det känns...

Lekar med tanken

En grupp apor som skriver slumpmässig rappakalja på skrivmaskin kan till slut råka knacka ihop en av Shakespeares pjäser. Det är ett exempel på ett tankeexperiment som har fått stor spridning inom populärkulturen. Hjärnan är bättre på att ta till sig konkreta scenarier än att följa abstrakta resonemang. Därför är tankeexperiment så kraftfulla verktyg. Särskilt inom fysiken och filosofin finns en rad betydelsefulla tankeexperiment. Thought X är en antologi där fjorton författare har skrivit berättelser med utgångspunkt från kända tankeexperiment. Varje novell har ett kort efterord av en...

Klarar vi oss utan döden?

Människan har i alla tider närt en dröm om att undgå döden. Vår äldsta bevarade myt, Gilgamesheposet , handlar om denna önskan och vi möter den såväl i religionernas föreställningar om evigt liv som i vår tids stora intresse för – eller till och med fixering vid – ungdomlighet och hälsa. Att döden är något ont betraktas som självklart. Men det finns en motberättelse också, om dödens nödvändighet. Den möter vi bland annat i operan Kejsaren av Atlantis , där Döden blir förargad på människorna och inleder en strejk. Kaos utbryter i världen när ingen längre kan dö! Verket har en märklig historia...