filosofi

Kom och trängs med oss på bokmässan!

Missa inte våra föreläsningar under bokmässan i Göteborg den 22–25 september, i samarbete med våra systertidningar Modern Filosofi och Språktidningen. Här hittar du hela programmet. Välkommen!

Högt spel om medvetandet

En sommarnatt i juni 1998 var hjärnforskaren Christof Koch ute på en barrunda tillsammans med filosofen David Chalmers i den nordtyska staden Bremen. Båda var i Bremen som talare under en konferens om medvetandet. Framåt småtimmarna föreslog Christof Koch ett vad. Han satsade en låda ädelt vin på ett genombrott i forskningen om medvetandet inom 25 år, alltså senast 2023. I dag är Christof Koch och David Chalmers två av världens mest tongivande personer när det gäller forskning om medvetandet. Christof Koch är chef för The Allen institute for brain science i Seattle, USA. Institutets...

Ska vi få välja döden?

Ingemar Engström rör sig lätt trots att han nyss fått lämna sjukhuset. Två gånger har han varit tvungen att ställa in vårt möte på grund av en blodförgiftning. Men nu släntrar han in i ett konferensrum med utsikt över Klara kyrka mitt i Stockholm på exakt utsatt tid. Vi befinner oss i Läkaresällskapets tegelhus i jugendstil. Platsen är välbekant. Tills för ett par år sedan var Ingemar Engström ordförande i sällskapets delegation för medicinsk etik, och han är djupt engagerad i frågan om dödshjälp – både professionellt och privat. Som sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har han...

”Medvetandet är en illusion”

Berättelsen sträcker sig från enkla bakterier till avancerade hjärnor fulla av upplevelser, och vidare mot en framtid där vi får sällskap av artificiella intelligenser. Perspektiven svindlar. Daniel Dennetts livslånga kunskapstörst inom evolutionsbiologi, datavetenskap och andra kunskapsfält hjälper honom att beskriva varje steg på vägen. Evolutionära processer utan avsikt eller insikt ordnar världen så att vi får ett medvetande, som hjälper oss att skapa nya intelligenser. Men enligt Daniel Dennett är medvetandet något annat än vad det verkar vara, och därmed en illusion. Trots att det känns...

BLOGG: Lars Olof Björn

Får en forskare undra "varför"?

I en artikel i den trevliga tidskriften BioEssays skrev schweizaren Jacques Dubochet nyligen "vetenskap sysselsätter sig med frågan 'hur?' och filosofi med frågan 'varför?' ". Enligt honom har Darwin skrivit " 'varför' är meningslöst, punkt slut!". Jag hajade till, eftersom jag har skrivit ett par artiklar med titlarna "Varför är växter gröna?" och "Varför klorofyll a?". En annan forskare har...

Lekar med tanken

En grupp apor som skriver slumpmässig rappakalja på skrivmaskin kan till slut råka knacka ihop en av Shakespeares pjäser. Det är ett exempel på ett tankeexperiment som har fått stor spridning inom populärkulturen. Hjärnan är bättre på att ta till sig konkreta scenarier än att följa abstrakta resonemang. Därför är tankeexperiment så kraftfulla verktyg. Särskilt inom fysiken och filosofin finns en rad betydelsefulla tankeexperiment. Thought X är en antologi där fjorton författare har skrivit berättelser med utgångspunkt från kända tankeexperiment. Varje novell har ett kort efterord av en...

Klarar vi oss utan döden?

Människan har i alla tider närt en dröm om att undgå döden. Vår äldsta bevarade myt, Gilgamesheposet , handlar om denna önskan och vi möter den såväl i religionernas föreställningar om evigt liv som i vår tids stora intresse för – eller till och med fixering vid – ungdomlighet och hälsa. Att döden är något ont betraktas som självklart. Men det finns en motberättelse också, om dödens nödvändighet. Den möter vi bland annat i operan Kejsaren av Atlantis , där Döden blir förargad på människorna och inleder en strejk. Kaos utbryter i världen när ingen längre kan dö! Verket har en märklig historia...

Teorin om allt

Är universum oändligt? Finns det bara vår värld eller ett helt multiversum, en hel samling andra världar i princip oåtkomliga för vårt vetande? Varför finns det något alls? Fysikens dröm har länge varit att hitta ett svar som är så enkelt att det ska kunna tryckas på en T-shirt. Men i sin iver att hitta en teori för allting har fysiken kommit dithän att den enligt vissa kritiker har lämnat vetenskapen och ägnar sig åt fiktiva berättelser, ren metafysik, i stället. ”Fysiken tyngs av en massa vilda spekulationer, som inte går att testa experimentellt och därför underminerar vetenskapen”, skrev...

Sveriges yngste doktor någonsin

Knappt 21 år gammal försvarade Stefan Buijsman sin avhandling i filosofi i april i år: – Min upptäckt är att det inom filosofin saknas arbeten om hur människor förstår, lär sig och använder matematik. Och om vad matematisk kunskap är för något. Hittills har filosoferna bara ägnat sig åt matematikexperter, inte vanliga människor. Den forskning som finns inom till exempel didaktik är helt bortkopplad från filosofin. Det vill jag råda bot på. En urgammal filosofisk fråga handlar om ifall vi uppfinner matematiken, eller bara upptäcker den. Vad tror du? – Jag vet inte säkert, men jag gillar att...

Vi ska ta hästen med oss till Mars

I höstas kom nyheten att amerikanska forskare hade funnit flytande vatten på Mars yta. Fyndet fick stor uppmärksamhet, eftersom flytande vatten antagligen är en grundförutsättning för uppkomsten av liv och för att fyndet kan lära oss mer om Mars historia. Men flytande vatten är också viktigt ur en annan synvinkel: det kan underlätta för människor att i framtiden kolonisera Mars. Man kan naturligtvis fråga sig varför vi skulle kolonisera Mars. Eller någon annan planet, för den delen. Svaret är att människan, förutom att hon vill överleva om jorden blir obeboelig, är gränslöst nyfiken...

Intressanta resonemang om alltet

”Världen är allt som är fallet.” Så lyder den berömda inledningen i Ludwig Wittgensteins Tractatus Logico-philosophicus . Den tyska filosofiprofessorn Markus Gabriel (Tysklands yngste med sina 35 år) vill gärna gå vidare. För att leda sitt påstående i bevis om att det inte existerar något sådant som världen, som inbegriper allting, frågar han sig vad världen egentligen är, och vad det betyder att existera. Världen är alla föremål och alla fakta om dem, detta hör även till Wittgensteins värld. Men utöver solen, planeterna, alla äpplen och oss själva, finns det även egenskaper – former, färger...

Kan vi skapa intelligens?

Vad är singularitet? frågar jag Siri, röstfunktionen i min telefon. Och får tillbaka en definition från brittiska Wikipedia: ”Den teknologiska singulariteten är en teoretisk framtida tidpunkt karakteriserad av teknologiska framsteg utan motstycke, delvis orsakade av maskiners förmåga att förbättra sig själva genom artificiell intelligens.” ”Vad tycker du om det?” frågar jag Siri. – Jag föredrar att inte svara, säger hon. För tre år sedan dök Siri upp i min telefon, femton år efter att schackdatorn Deep Blue hade slagit Gary Kasparov i schack och några månader efter att datorsystemet Watson...

Om hjärnans biologi

Filosofiprofessorn Patricia Churchland berättar om en manlig kollega som reste sig under ett seminarium, greppade stolsryggen framför sig och hojtade: ”Jag hatar hjärnan, jag hatar hjärnan!” Tydligen hör han till den skara filosofer som anser att hjärnforskarnas alla rön om elektriska och kemiska processer i folks huvuden snarare stör än stödjer arbetet med att förstå hur medvetandet uppstår. Patricia Churchland har motsatt uppfattning. I sin senaste bok skriver hon en hel del om hjärnans biologi, och gör det på ett rakt och begripligt sätt. Med utgångspunkt i sin uppväxt på en gård i västra...

Vem tar ansvar för robotens mord?

År 2013 disputerade Linda Johansson med en avhandling om filosofiska och etiska dilemman kring autonoma robotar och krigföring, framför allt så kallade drönare. Nu publiceras boken Äkta robotar – en populärvetenskaplig version där hon i bredare bemärkelse tar upp filosofiska aspekter på robotar. 1 | Hur skulle du själv beskriva Äkta robotar ? – Ett tema i boken är frågan om – och i så fall hur – avancerade robotar kan hållas ansvariga för sina handlingar. Ett annat är paradoxen att vi skapar robotar för att de ska vara våra slavar och göra jobb som vi inte själva vill göra, men samtidigt...

Krönika: Bikupor i staden är ingen lek

Ett av mina favoritexempel på så kallad urban odling i Sverige är den potatisodling som någon hade anlagt i ett par pallkragar i en rondell i Göteborg. Pallkragarna togs bort flera gånger, men odlaren var ihärdig och satte dit nya. Och kunde så småningom skörda sin egen potatis. Odla kan man göra var som helst – på taken, i fönstren, i krukor arrangerade på höjden på fasaderna eller inomhus med lite extrabelysning. Det behövs inte ens jord, bara vatten och näring. Så odlar också allt fler allt mer i städerna, som om vi nu kollektivt har gjort upp med någon föreställning om att odling hör...