Åsa Wikforss: ”Bemöt kunskapsmotstånd med respekt och ödmjukhet”

Att ifrågasätta studieresultat och granska forskningsmetoder är en central del av vetenskapen – men när slår det över och blir vetenskapsförnekelse? F&F frågar Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi.

Publicerad

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och har ägnat sig mycket åt att stå upp för vikten av sanning i en tid fylld av ”fake news”.
Bild: Samuel Uneus

Vetenskapsförnekelse sprids både i Sverige och internationellt – särskilt när forskningsresultat blir politiskt laddade. Det märks inte minst i klimatfrågan, enligt Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot i Svenska Akademien.

Vad är vetenskapsförnekelse?

– Jag tror att termen kan användas på lite olika sätt. I vårt forskningsprogram studerade vi det som kallas faktaresistens eller kunskapsmotstånd. Det handlar om att tro det man vill tro i stället för det man har goda skäl att tro, att slå ifrån sig evidensen. Kunskapsmotstånd gäller inte bara motstånd mot vetenskaplig kunskap, utan är något som kan drabba oss alla – ibland finns det saker vi inte vill veta.

Har du exempel på områden inom vetenskapen där det förekommer kunskapsmotstånd?

– Klimatfrågan förstås men även forskning om vaccin, genmodifierade grödor, brottslighet och så vidare. Det är en typ av kunskapsmotstånd som uppstår när vetenskapliga frågor får politisk relevans. Om man inte gillar en viss politik, till exempel åtgärder för att motverka klimatförändringar, så kan det leda till att man ifrågasätter vetenskapen som ligger till grund för de politiska förslagen.

Hur skiljer det sig från ifrågasättandet som är en naturlig del av vetenskapen?

– Det är klart att vetenskapen handlar om att ifrågasätta. Vi har hypoteser och vi har teorier som vi testar och samlar in evidens för att se hur pass välgrundade de är. Men ifrågasättandets mål är att ta fram ny kunskap. Och det kräver att man tar till sig evidensen och anpassar sin teori efter den. Vetenskapsförnekelse är inte på detta vis evidenskänsligt. Det drivs i stället av målet att hålla fast vid en viss övertygelse oavsett vad evidensen säger.

Hur bemöter man vetenskapsförnekelse?

– Man kan inte bara säga: Du har fel! Man måste också förklara varför det är fel. Fördjupande faktakontroller hjälper. Det är viktigt att förhålla sig till vilka skäl som gör att människor inte tror på vad vetenskapen säger och utgå från att de är förnuftiga. Ofta handlar det ju om att de övertygats av falska eller skeva uppgifter som sprids av dem som aktivt försöker så vetenskapstvivel. Vill man nå fram krävs det att man lyssnar och man måste visa respekt och ödmjukhet.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor