Fysik

I december kom det officiella beskedet: USA ska bygga en permanent bas på månen.

Först är det strängteorin, fysikens strävan efter att förena gravitationen med kvantmekaniken - två moderna och ytterst accepterade teorier som dock inte går ihop.

Under resans gång har den sedan 2004 sänt närbilder till oss från okända världar. Ombord hade Cassini en passagerare, sonden Huygens, som skickades på ett extra uppdrag till Titan.

Misstanken kommer från nya högupplösta radarbilder tagna med radioteleskopet Arecibo i Puerto Rico.

Medan Huygens med fallskärmar sjönk ner genom Titans tjocka gaslager sände den data till moderfarkosten Cassini. Gaslagret innehåller mest kväve, metan och andra kolföreningar.

För att åstadkomma jordens tyngsta atomkärnor bombarderade fysiker vid kärnforskningsinstitutet i Dubna utanför Moskva, det radioaktiva grundämnet californium-249 med en stråle av kalcium-48.

Tänk om rymden inte är en rund sfär. Kanske är den i stället elliptiskt?

Stjärna A som rör sig runt stjärna B uppfyller kraven för att kallas planet. Stjärna B borde då rätteligen kallas satellit eller måne.

Om du befinner dig på en riktigt mörk plats en klar vinternatt kan du se ett diffust ljusband som en molnstrimma över himlen.

De mätte fossila spår av den stora smällen, så långt tillbaka i tiden som det alls går att se.

Astronomer har hittat åtta nya slags molekyler i rymdens molekylmoln. Molnen fyller rymden mellan stjärnorna och består av kall och mycket tunn gas.

Den svenskbyggda minifarkosten SMART-1:s lyckliga hädangång firades runt om i Europa. Men dess största bragd var att alls nå sin destination.

Från början verkade den bekant och okomplicerad - en neutronstjärna, en rest av ett supernovautbrott för 2 000 år sedan. Den ligger inbäddad i ett gasmoln som följer supernovornas alla regler.

I september öppnade en utställning om Tycho Brahe på Nationalmuseet i Köpenhamn.