Genetik

För första gången har forskare upptäckt hur en gen som ökar risken för schizofreni förändrar hjärnan.

The Mysterious World of the Human Genome av läkaren och författaren Frank Ryan är på en och samma gång både läsvärd och ganska kass.Författaren berättar…

Vad sägs om att en gång för alla göra slut på malariamyggorna? Eller fästingarna? Med ny genteknik har det blivit möjligt att utrota i princip vilken sexuellt reproducerande art som helst. Nu vill forskare sätta gränser för människans nya makt över naturen.

En dator på Island innehåller uppgifter om vilka personer som riskerar att få bröstcancer på grund av en mutation. Men de berörda får inget veta.

Forskare i USA uppmanar sina kolleger att inte genmanipulera människor. Bakgrunden är att ny teknik gör det enkelt.

Nya dna-analyser av antika skelett visar att en omfattande migration av herdefolk från stäppområdena nådde Europa under den tidiga bronsåldern.

En stor del av mänsklighetens samlade kunskap ligger lagrad på hårddiskar idag. Men digitala minnen har svårt att hålla länge än 50 år spår experterna. Därför har forskare i Schweiz använt sig av DNA för att spara digital information över betydligt längre tid.

En man som röker trefaldigar sin risk att förlora Y-kromosomen i sina vita blodkroppar. Om han slutar försvinner kromosomfelet. 

En typisk 110-åring har helt vanliga gener, enligt en ny studie. Men det finns undantag.

Bakterier har ett avancerat system för att känna igen generna hos fientliga virus. Den upptäckten har gett forskarna helt nya möjligheter att med stor precision ändra arvsmassan hos levande organismer. Klarar vi av att hantera den förmågan?

Den amerikanske genetikern och entreprenören Craig Venter var en av de första människorna i världen som fick hela sin arvsmassa avläst. Nu satsar han på att lösa åldrandets gåta. 

Cancerceller skyddar sin arvsmassa på ett särskilt sätt. Detta utnyttjar svenska forskare för att döda cancercellerna, utan att skada de friska cellerna.

Jag såg ett tv-program där Richard Dawkins fick hela sitt dna kartlagt. Paketet med informationen var stort som en pocketbok. Tänk att evolutionen har lyckats klämma in alla dessa data i två mikroskopiskt små informationsbärare – kärnorna i ett ägg och en spermie! Nu undrar jag:1 | Hur många gigabyte är ett mänskligt genom?2 | Ingår de algoritmer som styr stamcellsutvecklingen mot specialisering i genomet?3 | Stämmer min slutsats att vår IT-teknik fortfarande har långt kvar till naturens egen miniatyriseringsgrad? /Karl-Anton Raid, Bandhagen

Bakterier kan få nya egenskaper genom att plocka upp dna-fragment från döda organismer.