Insekter

Hur ser världen ut för den som har tusentals småögon? Forskning & Framsteg tar en titt på insekternas märkliga synorgan. Så ser kryp Klicka för…

Dna-analyser visar vilka växter som bin besöker när de samlar pollen i storstäder. De nya rönen kan bidra till att förbättra livsmiljön för dessa viktiga pollinatörer.

Bikupor i städer har blivit vanligare efter de senaste årens larm om bi-död. Men nu visar en studie från Paris att tama bin kan vara ett hot mot sina vilda släktingar.

Två undersökningar, utförda i samma regnskog med 40 års mellanrum, visar att småkrypen samt de djur som äter småkrypen dramatiskt har minskat i antal.

Hannar av bananflugor som är resistenta mot DDT är dåliga på att uppvakta honor. Det är en av orsakerna till att DDT-resistens inte har spritt sig till alla bananflugor.

En unik svensk studie visar att vilda bin och humlor tar stor skada av vanliga bekämpningsmedel.

Genom att sprida doften av ond bråd död kan piprankan locka till sig pollinerande flugor som lever av att stjäla byten från rovinsekter.

Det kan räcka med en minimal mutation – en enda bokstav byts ut i den genetiska koden – och skadeinsekten får ett nytt beteende som gör den extra besvärlig för grödorna. 

Hoppstjärtar är en insektsordning med ett effektivt skydd mot angrepp: de är utrustade med en katapult. Den består av en så kallad hoppgaffel på kroppens undersida. Hoppgaffeln är spänd som en fjäder och vid annalkande fara frigörs den och slår i marken, och skickar iväg insekten i en lång båge.

Det gör mer ont att få ett bistick i näsan än bakom örat eller i knävecken. Det visar en smärtsam amerikansk studie. 

Tama honungsbin överför sjukdomar till humlor. Det kan förklara varför antalet humlor minskar.

Näthandel med odlade insekter bidrar till spridningen av skadedjur som kackerlackor.

För 53 miljoner år sedan kapslades en myra in i den enorma bärnstenen. I samma sten finns också växtrester och sjuhundra andra extremt välbevarade insekter.

I denna kaffebordsbok om eken och de många djur som lever nära eken väjer inte författaren, docenten i etologi och naturfotografen Johan Lind, för de stora frågorna.