Ganymedes är den största månen i hela vårt solsystem, och med sina drygt 5 000 kilometer i diameter är den större än både planeten Merkurius och dvärgplaneten Pluto. Hade den kretsat kring solen istället för Jupiter skulle den kanske kallats för en planet. Det var Galileo Galilei som upptäckte Ganymdes i januari 1610. Men trots att månen har följts med teleskop i drygt fyra sekler nu, är den fortfarande i mångt och mycket en gåta. Nu har en grupp amerikanska forskare ritat en geologisk karta över Ganymedes, för att så småningom kunna reda ut månens historia. De använde sig dels av bilder...
Genom att observera material från kometen Shoemaker-Levy 9 som kolliderade med Jupiter 1994, har forskare kunnat mäta vindhastigheten i ett band av vindar nära Jupiters sydpol. Den är tre gånger snabbare än extrema tornadovindar på jorden. Källa: ESO Prenumerera på Forskning & Framsteg! Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år. Prenumerera
För ett år sedan beslutade den europeiska rymdorganisationen ESA att satsa på ett av de största rymdprojekten hittills – att utforska planeten Jupiter och dess månar. Och helt nyligen firade vi framgången av att i hård internationell konkurrens ha fått två svenska mätinstrument med på resan, och dessutom bidrag till ett tredje. Redan för fem år sedan började vi planera för den flera ton tunga farkosten, som kallas JUICE, en förkortning för JUpiter ICy moons Explorer. Nu har vi ytterligare drygt nio år på oss att utveckla apparaterna. Uppskjutningen från jorden är tänkt att ske år 2022, och...
Raketen Atlas V som kommer att föra satelliten Juno ut i rymden mot sin bana mot Jupiter står nu klar på klar på sin avfyrningsramp. Den sista checklistan är genomgången i detalj och varenda skruv har dubbelkollats. Stormen Emily, som har hotat avfyrningen, har som tur är mattats av och sannolikheten för en planenlig launch är 70%.
En stor mängd partiklar strömmar ständigt ut i rymden från jorden. Flödet är som störst vid nord- och sydpolen. På höjder över 100 kilometer upp och långt ut i rymden är luften elektriskt laddad.
Nyheten om ett nedslag på Jupiter kom den 19 juli från en amatörastronom i Australien och fick flera teleskop att avbryta sina uppdrag för att vända blicken mot planetsystemets mäktigaste medlem.
"Deras yta är ej större än en socken." Så skriver Nils Nordenmark i sin svenska översättning av den franske astronomen Camille Flammarions Astronomie Populaire från 1880.
Vårt solsystem har bildats kring en ensam stjärna. Även runt dubbelstjärnor och trippelstjärnor finns planetsystem, trots att de borde vara mindre stabila.
När de knöliga, potatisformade asteroiderna träffas av solstrålarna värms skilda delar av ytan upp olika mycket, och dessa skillnader får asteroiden att stråla ojämnt tillbaka ut i rymden.
Bara åtta planeter blev det kvar kring solen när nya krav på planeter röstades igenom av världens astronomer som på sensommaren samlades till möte i Prag.
