Människor

Köttodlingar i näringslösning är mer än bara science fiction. Just nu pågår intensiv forskning i bland annat Nederländerna. Det vore slutet för slaktaren – men bra för både djur och klimat.

Åderförkalkning är i dag västvärldens största dräpare – men orsaken är fortfarande omdebatterad. Här argumenterar läkaren Johan Frostegård för att inflammationer i kärlen spelar en central roll – och att de skulle kunna förebyggas med vaccination.

I oktober 2006 blev en hund det första djur i Sverige som testades positivt för MRSA, bakterier som tål antibiotika och är kända för att orsaka så kallad sjukhussjuka.

Till sin kommande avhandling har Karin Eriksson valt Istanbul och dess kryddbasarer för att få svar på hur ljud påverkar storstadsmänniskor. Tidigare har etnologi mest handlat om synintryck.

I det norsk-svenska forskningsprojektet Högriskgrupp äldre ville forskarna lära sig mer om hur äldre fungerar i trafiken. Sammanlagt deltog 100 personer, hälften över 75 år och resten 27-50 år.

Redan 1975 fanns det vetenskapligt stöd för att blodproppslösande mediciner kan rädda livet på en människa efter en akut hjärtattack.

Men i sin argumentation för en biologisk-politiskt korrekt bild av människan trivialiserar Fagerström de biologiska skillnader som ändå finns mellan Homo sapiens och de stora människoaporna.

Charles Darwin drömde om ett nytt slags psykologisk vetenskap. En av hans nutida efterföljare börjar ana varför vi människor är så bra på att lura oss själva.

Charles Darwin ägnade två kapitel i boken Om arternas uppkomst åt att ursäkta sig för det bristfälliga stödet för sina teorier i samlingar av fossilt material.

Ett slut och en börjanDen förste kaptenen på HMS Beagle, Pringle Stokes, kände sig så pressad av ensamhet som högsta befäl att han tog sitt liv.

Det är lätt att inledningsvis känna visst tvivel inför denna bok, som kan verka tråkig, kanske rentav nördig, och avskräckande diger.

Tre mycket speciella människor är ämnet för denna bok: kompositören Béla Bartók, genetikern Seymour Benzer samt botanikern och majsgenetikern Barbara McClintock.

Vad är det egentligen som gör oss människor till skapelsens krona och höjer oss över de oskäliga djuren? Frågan har sysselsatt filosofer, teologer och andra tänkare åtminstone sedan antiken.

Fysiken har länge sett som sin uppgift att finna de naturlagar som döljer sig innerst inne bakom mångfalden av företeelser vi ser runt om oss.