Matematik

Dodekaedern har tolv sidor, som vardera har fem kanter. Den här formen är känd och utforskad sedan Euklides tid för 2300 år sedan, men nu har matematiker gjort en ny upptäckt om vilka raka vägar som går att ta över dodekaederns yta.

Många typer av smittspridning, inklusive det nya coronaviruset, kan beskrivas med samma matematiska formel. När RE-värdet pressats ner under 1 klingar ­utbrottet av. F&F plockar…

Talet pi är välbekant från skolans geometrilektioner, men samtidigt gåtfullt och speciellt. Här får vi hänga med matematikern Anders Karlsson genom gåtorna kring π, från antiken till de senaste genombrotten.

Matteböckerna på gymnasiet har få problemlösningsuppgifter, visar en ny avhandling vid Umeå universitet.– Det kan leda till sämre förståelse för matematik, säger Jonas Jäder, forskare och adjunkt i matematikdidaktik.

Hur sprids rykten eller smittor? Det kan matematikern Cecilia Holmgren reda ut. I matematiska träd utforskar hon slump och sannolikhet.

Vad är det för poäng med att lära sig de där formlerna och räknetricken på mattelektionerna i gymnasiet? De flesta av oss gör aldrig några…

Jag har några påpekanden om matematikuppgiften på sidan 68 i F&F 8/2019. Inom matematiken löser man ALDRIG ”tal”, däremot ”uppgifter”. I min värld är svaret…

Kan fritt tänkande vara nyckeln till matematiken? Ja, det verkar så. Didaktiker, psykologer och hjärnforskare visar nu att barn som själva får lista ut en lösning på ett problem blir bättre på matte än de som får lära sig saker utantill. Och skillnaden syns i hjärnan.

Läste med intresse om det romerska talsystemet i F&F 5/2017. De romerska ingenjörerna var mycket skickliga. Det är svårt att tro att de byggde exempelvis Colosseum och de mäktiga akvedukterna utan omfattande matematiska beräkningar av hållfasthet och så vidare. Det romerska additiva systemet verkar väldigt olämpligt för detta. Hade de romerska ingenjörerna kanske sitt eget talsystem att använda för sina beräkningar?/Anders Sjövall

Pontus Strimling leder tillsammans med kollegan Kimmo Eriksson en forskargrupp på Institutet för framtidsstudier som använder matematiska modeller för att undersöka hur och varför normer förändras i samhället.

Boken Lär dig räkna till oändligheten ingår i en serie som heter Små sätt att leva stort. Den är onekligen liten, blott 46 sidor lång,…

Genom att pussla ihop våra klick på nätet kan smarta algoritmer säga mer om oss än vi någonsin skulle vilja avslöja. Det påstår i alla fall de som lever på att sälja information om oss. I verkligheten är algoritmernas kraft inte riktigt lika imponerande. 

Richard Feynman var en populär fysiker. Till hundraårsfirandet blev han porträtterad – i form av ett mycket speciellt tal.

Jag undrar om matematiken och geometrin är något som anses existera i universum, oavsett människan, eller om det är något som människan har skapat. Siffror och exakta geometriska figurer finns väl inte i verkligheten? Är det troligt att även en utomjordisk intelligens skulle ”förstå” och ha tänkt ut matematik och geometri?/Karin