materialforskning

Skalbaggens skelett visar vägen till tåliga fogar

Den taggiga svartbaggen Phloeodes diabolicus är vanlig på den amerikanska västkusten och är ökänd för sitt notoriskt hållbara exoskelett – ett skelett som sitter utanpå kroppen istället för inuti som hos människor. Skalbaggen klarar av att stampas på och till och med att bli överkörd. – En insektsforskare vi träffade visade upp flera böjda stålnålar som gått bet på att penetrera exoskelettet. När en död skalbagge ska bevaras och visas upp in en monter måste de därför förborra ett hål, säger David Kisailus , professor i materialvetenskap vid University of California, och en av forskarna bakom...

En laboratoriebänk i grön laserbelysning med en blå kub som innehåller experimentet.

Diamantpress ger supraledning vid rumstemperatur

Supraledare kan leda elektricitet utan motstånd, vilket gör det möjligt att få förlustfri kraftöverföring och enormt starka elektromagneter. Tyvärr fungerar kända och praktiskt användbara supraledare bara vid mycket låga temperaturer. En amerikansk forskargrupp rapporterar i tidskriften Nature att de har observerat supraledning i en kemisk blandning rik på väteatomer vid 15 grader Celsius. Det motsvarar ett ganska svalt men inte extremt inomhusklimat. Haken är att den supraledande egenskapen visar sig först vid extremt högt tryck, 167 gigapascal. Det är mer än två miljoner gånger högre tryck...

Imse vimse – men vem ska spinna tråden?

”Vår tid har omnämnts som en gyllene tidsålder för materialutveckling. Vårt samhälle står inför en stor omställning, där vi kommer tvingas att gå från dagens oljebaserade material till att använda oss av förnybara råvaror där produkterna kan ingå i ett naturligt kretslopp. Transformationen utgör en stor drivkraft för innovation. Genom att förbättra olika material kan vi åstadkomma mindre energikrävande transporter, mer hållbara konstruktionsmaterial, effektivare framställning, lagring och återvinning av energi, snabbare teknisk utveckling och till och med bättre sjukvård. Föga förvånande...

Konstgjord muskel med sockersug

En konstgjord muskel som drivs med glukos och syre – precis som en vanlig muskel – har utvecklats av forskare i Linköping. Den konstgjorda muskeln, som presenteras i tidskriften Advanced Materials , består av två tunna lager av polymermaterialet polypyrrol med ett membran emellan. Polypyrrol expanderar när materialet tar emot elektroner och krymper när det lämnar ifrån sig elektroner. Detta utnyttjar forskarna för att få muskeln att röra sig. Den konstgjorda muskeln placeras i en tank med vatten. När glukos tillförs böjer sig muskeln tack vare enzymer som omvandlar glukos på ena sidan, så att...

BLOGG: Lars Olof Björn

Bakslag för ESS i Lund

Enligt tidskriften Science har ESS (European Spallation Source), den stora "neutronkanonen" i Lund, drabbats av ekonomiska svårigheter på grund av kostnadsökningar. Den hade planerats för en effekt på 5 megawatt (MW), men kommer bara att kunna nå upp till 2 MW under de kommande 6 åren. Man hoppas fortfarande att kunna öka på till 5 MW längre fram, men det finns farhågor om att utbyggnaden aldrig...

”Alla kvinnor har rätt till bra mensskydd”

Alla kvinnor på jorden har en sak gemensamt. En gång i månaden kommer menstruationen. Men medan kvinnor i västvärlden kan köpa högabsorberande bindor och tamponger använder fattiga kvinnor allt från löv till tygtrasor. Det vill två forskare från Högskolan i Borås ändra på. Karin Högberg, universitetslektor i vårdvetenskap, och Lena Berglin, docent i textilteknologi, har tillsammans utvecklat ett nytt mensskydd anpassat för utvecklingsländer. – Det ska uppfylla många krav. Det ska vara ekonomiskt överkomligt, får inte läcka, måste sitta bekvämt, vara hygieniskt, vara lätt att tvätta och...

De forskar på cirkulärt mode

Våra kläder kräver stora mängder vatten, energi och kemikalier för att tillverkas. Därför är det ett stort slöseri att inte återvinna materialen. Men en förändring är på gång. Framtidens kläder ska få flera nya liv.

5 kvantmaterial som du måste ha koll på

I skolan får man lära sig att tänka på elektroner som individuella små bollar eller energipaket. De snurrar i banor kring atomkärnan, eller vandrar ordnat efter varandra i elektriska ledningar. Men i verkligheten är det rörigare. Elektronerna är inte skötsamma bollar, utan styrs av kvantfysiken. Inuti olika material bildar elektronerna ofta en flock som agerar ihop och ger upphov till helt annorlunda egenskaper än enskilda elektroner har. När elektronerna kopplar extra starkt till varandra kan det dessutom uppstå riktigt speciella fenomen, som supraledning. Då blir kvantfysiken som styr...

Plastfilm kyler byggnad

Ju varmare klimat, desto mer energi går åt till att kyla byggnader. Forskare letar därför enklare och billigare alternativ till traditionell luftkonditionering. I senaste numret av tidskriften Science rapporterar forskare från amerikanska Columbia university att de lyckats sänka temperaturen med upp till sex grader Celsius med hjälp av en plastfilm. Forskarna utgick från vanlig vit solreflekterande färg som används för att måla taken i många varma länder. Färgen består av en polymer som blandats med ett pigment, till exempel titandioxid, som ger färgen dess reflekterande förmåga. I den nya...

3D-skrivare spränger arkitekturens gränser

På en verkstad i Chattanooga i Tennessee, USA, skriver en robot ut en tredimensionell struktur i kolfiberarmerad plast. När det svarta skelettet är klart fylls det med isoleringsmaterial och sidorna täcks med betong eller gips. Som ett pussel sätts sedan flera moduler ihop till byggnader som kan anta nästan vilka former som helst. – Med roboten går det att förverkliga komplexa, organiska former som annars skulle bli för dyra att bygga, säger David Fuehrer, sälj- och affärsutvecklingschef på företaget Branch technology som har utvecklat och patenterat den nya byggmetoden. Efter att ha...

Nanoskydd gör trähus brandsäkra

Doktoranden Oruç Köklükaya sätter eld på en bit papper som han satt fast i klämmor i dragskåpet. På några sekunder har det förvandlats till aska. Han sätter dit ett nytt papper och tänder på, men den här gången sprider sig inte lågan. Efter en kort stund dör den ut. – Pappret förkolnas, men brinner inte, trots att det består av träfibrer, säger Oruç Köklükaya och försvinner i väg för att hämta fler provbitar som han och forskarkollegorna utvecklat på labbet på institutionen för fiber- och polymerteknologi på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Han kommer tillbaka med små vita stavar som...

Töjbart tyg tänder lampa

Forskare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg har utvecklat ett tyg som kan användas för att generera el. Tyget består av ledande trådar som vävts ihop med fibrer av en piezoelektrisk polymer. Piezoelektriska material genererar en spänning när de trycks ihop eller dras ut. – Det är en pålitlig teknik för att konvertera rörelseenergi till elektricitet, säger Anja Lund, forskare i textil elektronik vid Chalmers, som utvecklat det elgenererande tyget tillsammans med kollegan Christian Müller. För att testa tyget lät de forskare vid Textilhögskolan i Borås väva ett band som fick ersätta en...

En man står och talar inför åhörare av papper.

Forskare utsatta för konferensbluff

Alexandr Talyzin, universitetslektor vid Umeå universitet, blev förvånad när han upptäckte att han var listad som medlem av arrangörskommittén för en konferens om avancerade material som hade ägt rum i augusti 2017. I själva verket hade han inte ens varit på konferensen. – Jag skickade genast ett mejl till konferensens kontaktadress, med kopior till några av arrangörerna. Jag fick inget svar och ingen ursäkt, men listan över arrangörer försvann från webbsidan väldigt fort. När Alexandr Talyzin började fråga runt bland sina vänner och bekanta i fältet upptäckte han att han inte var ensam om...

Hon skapar en genväg för uppfinnare

Efter år av experiment med tusentals olika material kunde Thomas Edison till slut framställa en glödtråd som gjorde glödlampan möjlig, ett klassiskt exempel på hur mödosamt det kan vara att utveckla ett nytt material. – Edison fick använda sin intuition och pröva sig fram. Vår databas tar bort gissandet, säger Kristin Persson. Hon forskar inom ett relativt nytt fält där superdatorer används för att räkna fram materialegenskaper. Forskning & Framsteg träffar henne i arbetsrummet på Berkeley-universitetet i USA. Här leder hon ett projekt som går ut på att skapa en databas över egenskaper...

Bro utskriven med 3D-skrivare

Cyklister i den nederländska staden Gemert kan numera rulla över världens första 3D-utskrivna betongbro. Delarna till den åtta meter långa cykelbron är utskriven med hjälp av en 3D-skrivare för betong på det tekniska universitetet i Eindhoven. Efter utskrift fraktades delarna till Gemert, där de sammanfogades och lyftes på plats över ett litet vattendrag. Brodelarna har byggts upp lager för lager samtidigt som metalltråd bakats in i betongen som armering. Totalt handlar det om 20 kilometer tunn metalltråd. Den stora fördelen med 3D-utskriven betong är att materialåtgången minskar, och därmed...