Nature

Fossila stubbar i den amerikanska delstaten New York är lämningar efter några av världens första träd. Stubbarna upptäcktes redan på 1870-talet.

Stjärnmullvaden sniffar upp till tio gånger per sekund under vatten med sin märkliga näsa. Den blåser ut ett par luftbubblor för att sedan blixtsnabbt suga in dem igen.

Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström sitter på helspänn framför sin dator. Han har gått med på att göra ett psykologiskt test som handlar om kön och karriär.

Den saken står nu klar efter att ödlehonan Flora vid Chester Zoo i Storbritannien, som aldrig har parat sig med en hanne, lade elva livskraftiga ägg i maj förra året.

Men nu visar en studie publicerad i Nature att strålning bryter ner zirkon efter bara 210 år. Inte i närheten av de 240 000 år som krävs!

Havslevande bakterier utvinner solkraft med hjälp av protorhodopsin, ett ämne som liknar ljuskänsliga pigment i ögats näthinna.

Den lever i regnskogen på Andernas sluttningar i Sydamerika.

Varför försvinner vissa arter från jordklotet medan andra frodas? Är det externa faktorer som stora klimatförändringar som styr utrotningen?

Fyndet består av ett skelett från en treåring, troligen flicka, som levde för 3,3 miljoner år sedan. Hon tillhörde arten Australopithecus afarensis, vars mest kända medlem kallas Lucy.

Att forska på stamceller är laddat, och verksamheten var också i politiskt blåsväder i somras. Enkelt uttryckt ställs dagens etiska dilemman mot den potentiella framtida nyttan.

Nanoteknik gör implantaten i örat mer finstämdaFör den som helt saknar hörsel räcker det inte med en hörapparat som förstärker ljud.

Toppiga, bulliga och böljande former av sten präglar landskapet i Strelley Pool Chert i den västaustraliska regionen Pilbara.

- De tredimensionella bilderna är så tydliga att man kan urskilja varenda cell, säger Stefan Bengtson, försteintendent vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

"Den vetenskapliga metoden" kan ta sig skilda uttryck på olika forskningsområden, men grundelementen är desamma: resultaten ska vara upprepbara, alltså oberoende av forskarens person, och målet är