neurologi

Aggressivitet styrs av enstaka celler i hjärnan

En mushanne som får sällskap av en annan hanne i sin hembur brukar gå till angrepp. Striden gäller territoriet. Nu har forskare vid Karolinska institutet lyckats stoppa sådana slagsmål på ett ögonblick, genom att dämpa den elektriska aktiviteten i ett relativt okänt knippe nervceller långt ner i angriparens hjärna, så kallade PMv-celler. När forskarna i stället aktiverade samma celler hos en fridfull mus gick den till attack. Forskarna använde något som kallas optogenetik, en metod som gör det möjligt att styra utvalda celler i hjärnan i realtid med laserljus via en fiberkabel genom...

Högt spel om medvetandet

En sommarnatt i juni 1998 var hjärnforskaren Christof Koch ute på en barrunda tillsammans med filosofen David Chalmers i den nordtyska staden Bremen. Båda var i Bremen som talare under en konferens om medvetandet. Framåt småtimmarna föreslog Christof Koch ett vad. Han satsade en låda ädelt vin på ett genombrott i forskningen om medvetandet inom 25 år, alltså senast 2023. I dag är Christof Koch och David Chalmers två av världens mest tongivande personer när det gäller forskning om medvetandet. Christof Koch är chef för The Allen institute for brain science i Seattle, USA. Institutets...

Bollen skakar hjärnan

Fotboll är unik sport på många sätt, bland annat genom att vara den enda idrotten där deltagarna avsiktligt klipper till en boll med huvudet. Det kan vara riskabelt med tanke på att hjärnan är stötkänslig. Oro för att nickar ska ge bestående skador ledde till att det amerikanska fotbollsförbundet US Soccer Federation år 2016 införde totalt nickförbud för spelare yngre än elva år. Spelare i åldrarna elva till tolv får ägna maximalt en halvtimme per vecka åt nickträning, eller som mest femton till tjugo nickar. – Det är rimliga regler som vi borde ha även i Sverige, säger Martin Ingvar,...

Bastu kan minska risken för stroke

Människor som bastar två till tre gånger per vecka löper 14 procent lägre risk att få en stroke än de som bara bastar en gång. Sänkningen är ännu större för dem som bastar fyra till sju gånger per vecka: drygt 60 procent. Slutsatserna bygger på en studie av 1 628 medelålders och äldre bastubadare i östra Finland. Under en uppföljningstid på femton år fick 155 av dem en stroke. Sambandet var tydligt: ju fler bastubad per vecka, desto mindre risk. Det gällde även efter att forskarna tagit hänsyn till traditionella riskfaktorer som höga halter av skadliga blodfetter, rökning, diabetes och en...

Åt chilipeppar – hamnade på akuten

En 34-årig man i USA, som tävlade i konsten att äta chilipeppar, slukade en hel frukt av sorten Carolina reaper. Det är världens starkaste pepparfrukt, enligt Guinness rekordbok . De följande dagarna fick han attacker av blixtrande huvudvärk som varade under några sekunder. Läkare konstaterade att flera artärer i hans hjärna var sammandragna. Det minskade blodflödet utlöste så kallad åskknallshuvudvärk , enligt en fallbeskrivning i tidskriften BMJ Case Reports – den första som kopplar diagnosen till chilipeppar. Mannen repade sig efter hand. Vid en undersökning fem veckor senare var artärerna...

Ny hjälm gör det lättare att titta in i hjärnan

Nervcellernas elektriska signaler alstrar svaga magnetfält utanför skallen. Fälten går att fånga med en så kallad magnetencefalograf (MEG), en dyr maskin vars supraledande sensorer kräver kylning med flytande helium till minus 269 grader och som väger ungefär ett halvt ton. Under mätningen måste försökspersonen dessutom sitta helt stilla; en rörelse på en halv centimeter räcker för att göra bilderna blurriga. Hittills har det krävts en maskin som väger ett halvt ton och måste kylas med flytande helium för att göra motsvarande mätningar. Bild: Wellcome Nu har brittiska forskare utvecklat ett...

Mjuk elektronik sitter kvar på hjärnan

Forskare vid Linköpings universitet har i samarbete med forskare vid ETH Zürich, New York university och Columbia university utvecklat ett nytt, skonsamt sätt att läsa hjärnsignaler. Med hjälp av små, mjuka och töjbara elektroder fångas de spänningsimpulser upp som bildas när hjärncellerna skickar ut signaler. De nya elektroderna har testats på råttor, som under tre månaders tid fick röra sig fritt med elektroderna inopererade ovanpå hjärnbarken. – Vi såg ingen försämring av signalkvaliteten, vilket visar att nanotrådarna är stabila under lång tid, säger Klas Tybrandt, som leder forskningen...

Fjärrkontroll styr hjärnan

Den nya tekniken är en variant av något som kallas optogenetik: att genförändra nervceller så att deras elektriska urladdningar går att styra med pulser av ljus. För mer än ett decennium sedan lyckades forskare i USA och Tyskland styra utvalda nervceller hos försöksdjur med laserljus via en fiberkabel genom skallbenet. Nu är det möjligt att göra samma sak helt utan kabel. – Vi har bland annat aktiverat hjärnan hos möss så att de återkallar minnet av en elstöt i tassen, säger Shuo Chen, hjärnforskare på Riken brain science institute i Japan. Han hoppas att tekniken i framtiden kan bli ett...

En flod av berättelser

Den brittiskamerikanske författaren och neurologen Oliver Sacks lämnade ett stort tomrum efter sig när han gick bort i cancer för två år sedan. Mest känd är han för neurologiska fallbeskrivningar i böcker som Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt och En antropolog på Mars . Men genom åren har han också skrivit mängder av essäer om olika vetenskapliga ämnen. Hans nya bok består av tio sådana texter om bland annat Sigmund Freud som neurolog, Charles Darwins tankar om växternas mentala liv och om vetenskapshistoriens säregna förmåga att följa blindspår, snubbla sig fram till viktiga idéer...

Hjärnkamera avslöjar vänskapsband

Det gamla ordspråket ”Lika barn leka bäst” bekräftas i en studie som inkluderar filmsekvenser med gulliga sengångare, fotboll och dråpliga scener från teveprogrammet America’s Funniest Home Videos . Amerikanska forskare kartlade först de sociala banden inom en hel årskull av studenter genom att fråga var och en vilka som var deras vänner. Sedan fick 42 av studenterna ligga i en hjärnkamera och titta på filmklipp. Det visade sig att aktiviteten i delar av hjärnan som hanterar känslomässiga reaktioner och tolkar sinnesintryck var mer lika hos nära vänner, än hos personer längre ifrån varandra i...

Är du redo att koppla upp hjärnan?

Matt Angle håller upp något som ser ut som en liten borste. Trådarna i det lilla knippet är tunnare än hårstrån och gjorda av metall med ett skyddande lager av glas. I mikroskop syns det att ändarna har slipats till vassa spetsar. – Det är för att de lättare ska kunna tränga in i hjärnan. Men hjärnan är mjuk, så trådarna måste samtidigt vara böjliga för att inte skada. Men inte så mjuka att de böjer sig. Det är en av utmaningarna, förklarar Matt Angle. Han är drygt trettio år och har en bakgrund som forskare inom neurovetenskap. För två år sedan bytte han det prestigefyllda Stanford-...

Vi blundar för det mesta i världen

Våra sinnen levererar ständigt ett ofantligt stort datainflöde till hjärnan – långt mer än det snabbaste bredband, brukar man säga. För att vårt medvetande inte ska överbelastas och för att vi ska kunna fokusera, till exempel på att läsa den här texten, måste hjärnan filtrera bort nästan all denna information från medvetandet. Denna filtreringsprocess illustreras bra av den numera klassiska videon där två lag passar en basketboll till varandra och betraktaren ska räkna antalet passningar. När betraktaren efteråt får frågan om hen såg gorillan, så svarar nästan alla: ”Vilken gorilla?” Videon...

Vad kostar en hjärna?

När Niclas Kolm öppnar dörren till källarlokalen på Stockholms universitet möts vi av en svag djungeldoft. Den kommer från de drygt 2 500 akvarier med guppyfiskar som är uppradade på hyllor i lokalen. Niclas Kolm, professor i etologi vid Zoologiska institutionen, synar etiketterna på några av akvarierna och pekar på ett av dem. Det innehåller en liten grupp honor: – De här kommer från generation nummer fem, de är de smartaste guppyer vi har. Till utseendet är de smarta guppyfiskarna något av en besvikelse. De är små och saknar färgprakten och de överdådiga stjärtfenorna som man ser hos...

Meditation dämpar bruset

Meditation påverkar hjärnan på många sätt. Den israeliska hjärnforskaren Aviva Berkovich-Ohana vid University of Haifa har upptäckt förändringar i något som kallas DMN, default mode network , hos människor som ägnat mer än 10 000 timmar åt meditation med fokus på mindfulness. Redan för 20 år sedan upptäckte forskare att aktiviteten ökar i en rad områden utspridda i hjärnbarken hos en person som är vaken utan att koncentrera sig på något särskilt. Aktiviteten är ett slags bakgrundsbrus. Den minskar om man fokuserar på att lösa en matematisk ekvation eller på något annat som är mentalt krävande...

Sök på sajten