neurologi

Tydlig koppling mellan ms och virus

När forskare följde tio miljoner militärer såg de att alla som drabbades av multipel skleros också var infekterade med ett och samma herpesvirus. Det stärker misstanken att infektionen krävs för att ms ska uppstå, menar svensk expert.

Fri från depression med ny elbehandling

Sarah fick en ny sorts behandling med elektroder i hjärnan. Hon minns tydligt känslan när strömmen slogs på: ”Det var första gången på fem år som jag fått till ett leende utan att fejka”.

Han hjälper dig att utforska ditt medvetande

Meditation är en bra start för den som vill utforska sitt eget medvetande, enligt Pontus Wasling, författare till Knaster . Bland övriga metoder han testat finns floating och schamanistiska trumseanser. 1 | Vad är det för slags bok du har skrivit? – Den är ganska bred och riktar sig egentligen till alla som har ett medvetande. Den handlar om hur medvetandet kan tänkas uppstå och vad det innehåller. Och så ägnar jag mig en del åt undersökningar i vad man kan kalla medvetandets gränsland, till exempel hur hallucinationer uppstår. 2| Hur skulle du beskriva vad medvetande är för något? – Det är...

Fjärrkontroll får mössen att klicka

Individer med nervceller som svänger i takt dras till varandra. De vill umgås. Den slutsatsen drar forskarna bakom ett banbrytande sätt att fjärrstyra hjärnor med radiosändare.

Våra sinnesintryck är hallucinationer

Närmare nio miljoner människor har hittills sett en webbföreläsning som den brittiske medvetandeforskaren Anil Seth höll för några år sedan. Hans grundläggande tes är att vi misstar oss om vi tror att våra upplevelser ger en objektiv bild av verkligheten. I stället är de ett slags kontrollerade hallucinationer.  I sin nya bok Being You utvecklar han temat, och ger samtidigt en bred bild av den senaste forskningen om den till synes eviga frågan om hur det kommer sig att vi har ett medvetande.  Som levande organismer är vi maskiner specialiserade på att förutsäga världen, enligt Anil Seth. Det...

Svensk ingång i kulturella sjukdomar

För tre år sedan reste den brittiska neurologen Suzanne O’Sullivan till Horndal utanför Avesta i Dalarna, för att träffa Nola som legat till sängs i ett och ett halvt år. Flickan var okontaktbar. Både Nola och hennes syster hade diagnosen uppgivenhetssyndrom. Sjukdomen drabbar barn i familjer som söker asyl och är extremt ovanlig utanför Sverige. I sin bok Sleeping beauties – and other stories of mystery illness , utforskar Suzanne O’Sullivan något hon kallar funktionella neurologiska störningar. Bland annat berättar hon om grisi siknis (galensjukan) bland flickor inom den centralamerikanska...

Nytt slags blodtest hittar alzheimer tidigt

För att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom har det hittills krävts kostsamma PET-undersökningar av hjärnan eller prov från ryggvätskan. Nu har svenska forskare utvecklat fungerande blodtester.

Läkemedel minskar risk för funktionshinder vid ms

Årligen insjuknar omkring 650 svenskar i sjukdomen multipel skleros, MS, men för de flesta drabbar inte sjukdomen lika skoningslöst som tidigare varit fallet. En stor, svensk registerstudie omfattande drygt 7 300 svenskar som insjuknade mellan 1995 och 2010, slår fast att den som drabbas av MS idag löper mindre risk att få bestående men, än vad som var fallet för 25 år sedan. – För varje år som går minskar risken för nyinsjuknade att drabbas av funktionshinder med cirka 5 procent i jämförelse med årskullen innan. Det är en snabb utveckling som de flesta bedömare tillskriver bromsmedicinerna...

När huden hungrar efter mer beröring

1 | Varför behövs en bok om beröring? – Det finns en stor okunskap om hur viktigt det är med fysisk närhet för att vi ska må bra och känna oss trygga och lugna. Jag tror det beror på att området anses flummigt och luddigt. Men beröring angår precis alla varje dag. Det krävs inga långa, smekande kramar eller massage för att ha effekt. Beröring handlar mycket mer om att jag lägger min hand på en kollegas axel samtidigt som jag frågar om jag ska hämta en kaffe. 2 | Borde vi ta mer i varandra? – Ja. Många studier har visat att lätt, kortvarig beröring får människor att bli mer sociala och...

Många anledningar att titta på hjärnan

Du har helt rätt i att kunskap från hjärnavbildningsstudier kan användas i många olika sammanhang. Sedan den första studien med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) publicerades 1991 har fältet fullkomligt exploderat. Den mesta forskningen görs inom traditionella områden, såsom samspel mellan hjärnan och exempelvis minnesfunktioner, uppmärksamhet och emotion samt i relation till olika kliniska frågeställningar. Men fler och fler nya områden växer fram, till exempel ”neuroekonomi” och ”lögnens anatomi”, vilka diskuteras av Lone Frank i boken Neurorevolutionen: Hur hjärnforskningen...

Datorn ger hjärnan en röst

Sjukdomen ALS eller en stroke i hjärnstammen kan drabba talet. Det finns sätt att kommunicera, till exempel genom att använda blinkningar eller signaler från hjärnan till att bokstavera ord. Men det går sakta. En annan möjlighet är att översätta signaler från hjärnan direkt till tal. Tyvärr har det visat sig svårt att göra talet begripligt. Nu har amerikanska forskare utvecklat en tvåstegsmodell som ger lovande resultat. Först fångade de signaler från hjärnans talcentra hos fem personer som högläste hundratals olika meningar. Signalerna lästes av via elektroder, som deltagarna hade fått...

I huvudet på en mus – och en fluga

Med hjälp av en ny och snabb avbildningsteknik har amerikanska forskare lyckats avbilda stora delar av hjärnan hos en mus och hela hjärnan hos en bananfluga på bara några dagar. Med tidigare metoder skulle arbetet tagit flera veckor. Den nya tekniken kombinerar två metoder: så kallad expansionsmikroskopi, där vävnaden tänjs ut innan den avbildas, och lattice light sheet microscopy , en snabb 3D-mikroskopteknik. Forskarna hoppas kunna använda tekniken även inom till exempel immunologi och onkologi. Källa: Science

Drömmen om att kunna gå igen

Lyssna på artikeln: Triumfen i blicken går inte att ta miste på. En tidigare förlamad patient lyckas ta ett steg. Och sedan ett till. I höstas rapporterade tre olika forskargrupper i USA och Schweiz att de med elektrisk nervstimulering och intensiv träning fått flera rullstolsburna patienter med ryggmärgsskador att gå på nytt, med olika grader av stöd. Filmklippen på nätet är starka och har fått stor spridning. De ger en tydlig bild av hur långt forskningen har kommit när det gäller behandling av ryggmärgsskador. Men det är mycket som återstår – framgångarna hittills handlar om kort, långsam...

Fnittrig av el i hjärnan

Lisa sitter i en sjukhussäng och tittar tomt på sina händer. Ett bandage är surrat runt hennes huvud och baktill syns en härva av grå sladdar kopplade till en apparat parkerad bredvid sängen. En av läkarna i rummet trycker på en strömbrytare. Lisa lyfter blicken och spricker upp i ett leende. Hon fnissar. – Förlåt, men det är en riktigt bra känsla, säger hon. Läkaren ber henne att se bister ut. Lisa koncentrerar sig, men börjar skratta. – Försök tänka på något sorgligt, säger läkaren. Lisa försöker, men fnissar igen. – Vad tänker du på som är sorgligt? – Jag försöker tänka på när min hund dog...

Sök på sajten