neurologi

Läkemedel minskar risk för funktionshinder vid ms

Årligen insjuknar omkring 650 svenskar i sjukdomen multipel skleros, MS, men för de flesta drabbar inte sjukdomen lika skoningslöst som tidigare varit fallet. En stor, svensk registerstudie omfattande drygt 7 300 svenskar som insjuknade mellan 1995 och 2010, slår fast att den som drabbas av MS idag löper mindre risk att få bestående men, än vad som var fallet för 25 år sedan. – För varje år som går minskar risken för nyinsjuknade att drabbas av funktionshinder med cirka 5 procent i jämförelse med årskullen innan. Det är en snabb utveckling som de flesta bedömare tillskriver bromsmedicinerna...

När huden hungrar efter mer beröring

1 | Varför behövs en bok om beröring? – Det finns en stor okunskap om hur viktigt det är med fysisk närhet för att vi ska må bra och känna oss trygga och lugna. Jag tror det beror på att området anses flummigt och luddigt. Men beröring angår precis alla varje dag. Det krävs inga långa, smekande kramar eller massage för att ha effekt. Beröring handlar mycket mer om att jag lägger min hand på en kollegas axel samtidigt som jag frågar om jag ska hämta en kaffe. 2 | Borde vi ta mer i varandra? – Ja. Många studier har visat att lätt, kortvarig beröring får människor att bli mer sociala och...

Många anledningar att titta på hjärnan

Du har helt rätt i att kunskap från hjärnavbildningsstudier kan användas i många olika sammanhang. Sedan den första studien med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) publicerades 1991 har fältet fullkomligt exploderat. Den mesta forskningen görs inom traditionella områden, såsom samspel mellan hjärnan och exempelvis minnesfunktioner, uppmärksamhet och emotion samt i relation till olika kliniska frågeställningar. Men fler och fler nya områden växer fram, till exempel ”neuroekonomi” och ”lögnens anatomi”, vilka diskuteras av Lone Frank i boken Neurorevolutionen: Hur hjärnforskningen...

Datorn ger hjärnan en röst

Sjukdomen ALS eller en stroke i hjärnstammen kan drabba talet. Det finns sätt att kommunicera, till exempel genom att använda blinkningar eller signaler från hjärnan till att bokstavera ord. Men det går sakta. En annan möjlighet är att översätta signaler från hjärnan direkt till tal. Tyvärr har det visat sig svårt att göra talet begripligt. Nu har amerikanska forskare utvecklat en tvåstegsmodell som ger lovande resultat. Först fångade de signaler från hjärnans talcentra hos fem personer som högläste hundratals olika meningar. Signalerna lästes av via elektroder, som deltagarna hade fått...

I huvudet på en mus – och en fluga

Med hjälp av en ny och snabb avbildningsteknik har amerikanska forskare lyckats avbilda stora delar av hjärnan hos en mus och hela hjärnan hos en bananfluga på bara några dagar. Med tidigare metoder skulle arbetet tagit flera veckor. Den nya tekniken kombinerar två metoder: så kallad expansionsmikroskopi, där vävnaden tänjs ut innan den avbildas, och lattice light sheet microscopy , en snabb 3D-mikroskopteknik. Forskarna hoppas kunna använda tekniken även inom till exempel immunologi och onkologi. Källa: Science

Drömmen om att kunna gå igen

Lyssna på artikeln: Triumfen i blicken går inte att ta miste på. En tidigare förlamad patient lyckas ta ett steg. Och sedan ett till. I höstas rapporterade tre olika forskargrupper i USA och Schweiz att de med elektrisk nervstimulering och intensiv träning fått flera rullstolsburna patienter med ryggmärgsskador att gå på nytt, med olika grader av stöd. Filmklippen på nätet är starka och har fått stor spridning. De ger en tydlig bild av hur långt forskningen har kommit när det gäller behandling av ryggmärgsskador. Men det är mycket som återstår – framgångarna hittills handlar om kort, långsam...

Fnittrig av el i hjärnan

Lisa sitter i en sjukhussäng och tittar tomt på sina händer. Ett bandage är surrat runt hennes huvud och baktill syns en härva av grå sladdar kopplade till en apparat parkerad bredvid sängen. En av läkarna i rummet trycker på en strömbrytare. Lisa lyfter blicken och spricker upp i ett leende. Hon fnissar. – Förlåt, men det är en riktigt bra känsla, säger hon. Läkaren ber henne att se bister ut. Lisa koncentrerar sig, men börjar skratta. – Försök tänka på något sorgligt, säger läkaren. Lisa försöker, men fnissar igen. – Vad tänker du på som är sorgligt? – Jag försöker tänka på när min hund dog...

Matematikens plats i huvudet

Fem myror är onekligen fler än fyra elefanter, men hur vet hjärnan det? Genom att mäta aktiviteten i enskilda celler i hjärnan med mikroelektroder, har forskare vid universiteten i Bonn och Tübingen i Tyskland upptäckt att vissa nervceller reagerar på specifika antal. När försökspersoner fick se ett antal prickar på en skärm reagerade vissa nervceller på till exempel två prickar, medan andra reagerade på fem. Samma nervceller reagerade även på angränsande antal prickar, men svagare. Detta fenomen visade sig också när försökspersonerna fick titta på siffror. Det var dock andra nervceller som...

Fler vägar till hörsel – och hör sen

Ljudets väg från ytterörat in till hjärnan går genom hörselsnäckan, cochlea , i innerörat. Där omvandlas ljudet till elektriska signaler som skickas vidare genom hörselnerven till hjärnan och blir till det vi uppfattar som ljud. Hittills har man känt till två typer av nervceller, typ 1 och typ 2, i hörselnerven, där man tror att typ 2 är kopplade till skador i hörselsnäckan. Det var när en grupp forskare vid Karolinska institutet, KI, skulle undersöka typ 2-cellerna som de upptäckte att typ 1-cellerna, som utgör cirka 95 procent av cellerna i hörselnerven, i själva verket består av tre olika...

Styr dina drömmar

Han minns det extremt tydligt trots att det inträffade år 1962. Han hade kommit hem utmattad från sjukhuset runt klockan 11 på förmiddagen efter en hel natt av sömnexperiment. Han brydde sig inte ens om att dra ner persiennerna utan föll ihop på sängen och somnade nästan omedelbart. Han började drömma — men något var annorlunda. Han var kristallklart medveten om att han låg och sov och kunde till och med styra vad som skulle hända i drömmen. – Jag älskar att flyga så jag ville testa om jag kunde göra det, berättar Allan Hobson, numera professor emeritus i psykiatri vid Harvard university i...

Krönika: Vad är egentligen unikt mänskligt?

Vi är den enda art som utforskar vår egen hjärna. Men tanken på att människan skulle ha någon helt unik mental förmåga är omstridd. Den världsberömde primatologen Frans de Waal tog upp frågan i somras vid Fens forum, Europas största vetenskapliga konferens om hjärnan. Han berättade att han under sin långa karriär stött på 25 olika påståenden om unikt mänskliga förmågor, allt från att kunna tillverka verktyg till att undertrycka själviska beteenden. I samtliga fall har han hittat motexempel bland djur. Jag frågade honom om det trots allt inte skulle kunna finnas något i människans mentala...

Kamouflagekonstnären

Lina Liman tar emot med ett fast handslag och visar mig in på kontoret som hon delar med åtta andra egna företagare i centrala Linköping. Härifrån jobbar hon med uppdrag som föreläsare, redigerare och översättare. Vi slår oss ner i köket för intervjun. Det är svårt att förstå att personen mitt emot tillbringat sju år på en psykiatrisk slutenvårdsenhet. – I dag mår jag ganska bra, men allt är relativt. Jag är en känslig person med ångest och svackor, men de blir inte så djupa och destruktiva som förut, säger Lina Liman. Innan hon fick ett namn på sina besvär hann Lina Liman träffa närmare 100...

Elektroder i hjärnan chockerar

För drygt fyrtio år sedan försökte psykiatern Robert Heath vid Tulane university i den amerikanska södern bota en 24-årig man från homosexualitet genom att stimulera hans hjärna med elektroder. Inget tyder på att det fungerade. Den danska vetenskapsjournalisten Lone Frank läste om fallet och blev bestört, men också nyfiken. Hon har djupdykt i arkiv och intervjuat mängder av forskare för att förstå sig på denne Robert Heath, som dog 1999. Resultatet är en fascinerande bok om de tidiga försöken att behandla människans psyke med elektroder i hjärnan. Berättelsen börjar i en tid då lobotomin...

Aggressivitet styrs av enstaka celler i hjärnan

En mushanne som får sällskap av en annan hanne i sin hembur brukar gå till angrepp. Striden gäller territoriet. Nu har forskare vid Karolinska institutet lyckats stoppa sådana slagsmål på ett ögonblick, genom att dämpa den elektriska aktiviteten i ett relativt okänt knippe nervceller långt ner i angriparens hjärna, så kallade PMv-celler. När forskarna i stället aktiverade samma celler hos en fridfull mus gick den till attack. Forskarna använde något som kallas optogenetik, en metod som gör det möjligt att styra utvalda celler i hjärnan i realtid med laserljus via en fiberkabel genom...

Sök på sajten