Neurologi

Umeåforskare har skapat en analysmetod som kan göra en ny ALS-behandling mer pricksäker.

En föreställningsvärld utan bilder kan verka torftig. Men för vissa har afantasi visat sig vara en superkraft.

Bananflugans hjärna har kartlagts in i minsta detalj – en bedrift som kan bli nyckeln till att förstå alla hjärnor.

Martin Wentzel dog i en trafikolycka en eftermiddag i oktober 1996. Efter åtta minuter kom han tillbaka. De åtta minuterna förändrade hans syn på både livet och döden.

”Verkligare än verkligheten” är en vanlig beskrivning av en nära döden-upplevelse. Nya rön vittnar om skenande aktivitet i den döende hjärnan.

Med hjälp av en ny genterapi har den obotliga sjukdomen ALS bromsats upp hos en svensk man i 30-årsåldern. Forskare vid Umeå universitet som deltagit i utvecklingen talar om ett genombrott.

En människa som förlorat förmågan att tala kan kommunicera via elektroder i huvudet. Nu har tekniken kommit så långt att en uppkopplad patient pratar i en takt som närmar sig vanligt tal.

Ett 25 år gammalt vad mellan en hjärnforskare och en filosof är avgjort – tack vare en inspelning som Forskning & Framstegs Per Snaprud gjorde år 1998.

Varför ger ett aktivt stampande och kroppsvridande en viss tidsfrist vid stor kissnödighet?

Det fästingburna TBE-viruset kan ge hjärninflammation och långvariga neurologiska besvär. Nu visar forskare i Umeå vad som händer när cellerna i hjärnan inte kan tackla viruset och vilka delar som drabbas. Fyndet öppnar för framtida behandlingar.

Många kvinnor med återkommande migrän upplever värre symtom under mensen. Nu har forskare sett ett samband mellan hormonsvängningar och migrän.

En enda utbytt ”bokstav” i en gen kan ge allvarlig sjukdom. Nu visar svenska forskare hur ett sådant felslag kan ge epilepsi – och också hur man kan komma ett steg närmare ny behandling.

Amerikanska forskare har sett att det är en specifik sorts nervcell som förstörs vid Parkinsons sjukdom. F&F har intervjuat svensk expert om framtida behandlingar.