Optogenetik

Sex, aggression och rädsla går att fjärrstyra med optogenetik – som belönas med Nobelpriset i medicin.

Individer med nervceller som svänger i takt dras till varandra. De vill umgås.

Hjärnceller kopplade till mod har hittats.

Svenska forskare har hittat ett sätt att starta och stoppa aggressiva beteenden hos möss. Ett fåtal hjärnceller avgör om en situation blir våldsam eller inte.

Ett av hjärnforskningens största genombrott på senare år är möjligheten att styra nervceller med hjälp av ljussignaler i en fiberoptisk kabel. Nu har kabeln blivit onödig.

Med en liten ryggsäck försedd med solceller och elektronik ska trollsländor förvandlas till spanande drönare i mänsklighetens tjänst. Det menar forskare vid det amerikanska företaget…

Genom att manipulera enskilda hjärnceller med ljus har forskare vid Karolinska institutet kunnat styra uppmärksamhetsnivån hos möss.  

Forskare i USA har påverkat hjärnkopplingar hos möss så att minnet av en elchock i foten blir lustfyllt.

En ärftlig form av blindhet blir den första sjukdomen som läkare försöker bota med gener från ljuskänsliga mikroorganismer i en afrikansk sjö.

Nobelpristagaren Francis Crick – en av dna-spiralens upptäckare – presenterade en bokstavligt talat lysande idé under en föreläsning år 1999.