Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
Också solen har sina fläckar, sägs det. Men inte nu längre – i år är vår stjärna helt fläckfri nio dagar av tio, något som inte hänt på nästan ett sekel.
För första gången har forskare lyckats beräkna protonens massa utifrån kvantmekanikens grundläggande ekvationer. Den väger 1,67x10 –27 kilo, en biljondel av en biljondel av ett gram.
Kerstin Jon-And är professor i elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet och ordförande för Atlas, en av de fyra detektorerna vid världens största accelerator, LHC-ringen vid Cern i Genève.
Den nya väteisotopen kallas H7. Alla lättare former är redan kända: förutom H1 som är den vanligaste formen, finns även deuterium (H2), tritium (H3) och så de namnlösa H4, H5 och H6.
För att åstadkomma jordens tyngsta atomkärnor bombarderade fysiker vid kärnforskningsinstitutet i Dubna utanför Moskva, det radioaktiva grundämnet californium-249 med en stråle av kalcium-48.
Jorden omges på hög höjd av elektriskt laddad gas, så kallad plasma, som mest består av elektroner och protoner. Plasmat uppför sig som vätska, fast betydligt mer komplicerat.
