Psykologi

Det är en mörk vintereftermiddag, och Sverker befinner sig i ett litet träskjul utan fönster och utan annan inredning än en gammal orientalisk matta på golvet.

En ny attitydundersökning visar hur vårt sätt att argumentera ändras beroende på om vi förespråkar förändring eller inte.

En rapport från 1972 målade upp framtiden som präglad av buller, information och trängsel.

Det finns en länk mellan kreativt skapande och vissa psykiska sjukdomar – men balansen är hårfin. Det visar en stor studie av svenskarnas yrkesval.

Anställda som får använda 2,5 timmar i veckan åt träning på arbetstid mår bättre, jobbar mer och är mindre sjukskrivna än de som får ledigt samma tid eller jobbar vidare som vanligt.

Efter aktiv träning uppför sig tremånaders bebisar som om de vore två månader äldre.

De flesta av oss räknar med att få vara friskare, lyckligare och mer framgångsrika än folk i genomsnitt. I genomsnitt har vi förstås fel, men varför tar vi miste på ett så förutsägbart sätt?

Under första världskriget drabbades hundratusentals soldater av vad som i brist på annat kallades granatchock. Symtomen liknade inget annat och gäckade dåtidens forskare och läkare. Många av de drabbade avrättades för feghet. Men nu har de fått upprättelse – kriget gjorde dem sjuka i själen.

Några av våra läsare känner kanske igen boken som för första gången kom ut 1989. I år, när Sigmund Freuds samlade skrifter fullbordats, fanns det anledning att publicera den igen.

Mer än bara tankar

Lyssna till din inre apa, uppmanar Frans de Waal. Han är världens främste primatforskare, mest känd för att ha studerat bonobo-schimpanser, dessa apvärldens hippies.

Trauma betyder sår på grekiska, påpekar Hans Peter Söndergaard. Han är docent i psykiatri vid Karolinska institutet och överläkare vid Kris- och traumacentrum.

Att känna sig själv är vår tids mantra. Men är det verkligen nyttigt – eller ens möjligt? Det frågar Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi.

Ska vi följa vår magkänsla eller tänka efter? Ofta är svaret: ingetdera. Vår magkänsla utvecklades under en tid som var helt olik vår egen, och reflektionen har en benägenhet att smickra snarare än skärskåda, skriver filosofen Kristoffer Ahlström-Vij.