Vintergatan

En nyupptäckt planet vid en röd dvärg ger nytt perspektiv på liv i rymden.

715 nya världar kring 305 stjärnor är den senaste skörden från planetjägarteleskopet Kepler.

Snart slutar den sina dagar i ett supernovautbrott, det största i vår galax på 400 år.

En ny kartläggning gjord av Stockholm–astronomen Kambiz Fathi visar att spiralgalaxer, som vår egen Vintergata, är den vanligaste galaxtypen sedan tre till fyra miljarder år tillbaka.

Det är först helt nyligen som vi fått chansen att ta reda på vad som händer med materia precis innan den slukas av ett svart hål.

Den högenergetiska gammastrålning som Fermiteleskopet tar emot avslöjar vad som pågår i kaoset runt exploderande supernovor, svarta hål och snabbt roterande pulsarer.

Kattass har den kallats, och björnram – eller NBC6334 med astronomernas något torrare namn.

Runt jorden färdas instrumentet Pamela på en rysk observationssatellit. Med instrumentet mäter astrofysiker vilka partiklar som finns i den kosmiska strålningen i jordens atmosfär.

Vatten överallt, men vart tog syret vägen? Viktiga pusselbitar föll på plats när Odin gjorde sina astronomiska spaningar – här är ett axplock.

I sexton år har astronomerna följt 28 stjärnor i närheten av det svarta hålet.

Det kan mycket väl finnas liv i universum som inte behöver flytande vatten.

Vad är det största vetenskapliga genombrott som kan göras?

Under de tidiga tonåren hände det rätt ofta att jag, när jag måste släcka lampan för att sova, tröstade mig med tanken att "nu ska jag tänka på oändligheten".

Antenngalaxen är egentligen två stjärnsystem som sedan några hundra miljoner år håller på att förenas.