virus

Felaktigt aktiverade immunceller bakom diabetes hos barn

Typ 1-diabetes är den allvarligaste kroniska sjukdomen hos barn, och omkring 900 barn under 18 år insjuknar i Sverige varje år (se ruta). Sjukdomen beror på att kroppens eget immunförsvar felaktigt angriper och dödar de så kallade betacellerna som tillverkar insulin. Ett tidigt tecken på att ett barn ligger i riskzonen är att blodet innehåller så kallade auto-antikroppar, alltså antikroppar mot något kroppseget. – Den första auto-antikroppen som kunde kopplas till diabetes var riktad mot ett protein kallat GAD och hittades redan 1982. En annan viktig form av auto-antikroppar som beskrevs 1983...

Närbild av virus öppnar för fler drickbara vaccin

I dag finns ett hundratal olika adenovirus beskrivna som infekterar människor. Merparten ger symtom från luftvägarna eller ögonen. Endast två är kända för att orsaka svåra diarréer. Ett av dessa så kallade enteriska adenovirus har Lars-Anders Carlson, forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, och hans kollegor vid Umeå universitet avbildat. – Vi var taggade på att förstå hur det såg ut eftersom dess livsstil skiljer sig så radikalt från andra adenovirus, då det klarar att ta sig via den mycket sura miljön i magsäcken till magtarmkanalen, säger han. Prenumerera på Forskning...

Svenska berguvar drabbade av fågelinfluensan

Även i fåglarnas värld pågår en pandemi. Längs en kuststräcka i nordvästra Tyskland hittades 15 000 vilda fåglar som alla verkar ha dött av fågelinfluensa, och bland svenska tamfåglar ser vi det största utbrottet någonsin, enligt Henrik Uhlhorn som är biträdande statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. I förra veckan tog han hand om två berguvar från Skövde som visade sig ha dött av fågelinfluensa. Totalt under vintern har SVA hittills fått in fem berguvar med samma dödsorsak. − Med tanke på antalet berguvar i landet så är det förhållandevis höga siffror. Men vi får ju bara...

Porträtt Ulf Ellervik och bokomslag "Virus – riktigt ond kemi”

”Vi har bara börjat nosa på virus”

Varför har du skrivit den här essän, Ulf Ellervik? – Det här är ett utdrag ur min tidigare bok Den svåra konsten att leva (utgiven på Fri tanke förlag 2015) där jag klippt ut det jag skrivit om virus och lagt till prolog och epilog om det nya coronaviruset sars-cov-2. Jag tror att allmänheten vill veta mer om virus och eftersom jag sitter på materialet vill jag bjuda på det. Du radar upp olika hemska sjukdomar som orsakas av virus. Finns det egentligen något bra med dem? – Virus används mycket i forskningen till exempel som verktyg för att föra in genetiskt material i. Bakterier finns det...

BLOGG: Lars Olof Björn

Digerdöden

I massmedia har det cirkulerat uppgifter om att digerdöden inte, som man tidigare trott, orsakades av pestbakterien, Yersinia pestis , utan av virus. Virusteorin har ett tiotal år på nacken, men har nyligen fått aktualitet därför att man menat sig ha påvisat likheter mellan ebola-epidemin och digerdöden. Stöd för virusteorin kan man finna här . Men om man går tillbaks till den vetenskapliga...

Havsdjuren som fångar virus

Havstulpaner, koraller, ostron, kammusslor, havsborstmaskar och svampdjur är exempel på djur som lever av att filtrera ut plankton, bakterier och ätbara partiklar ur vatten. Men vattnet innehåller också stora mängder fria viruspartiklar, i vissa fall hundratals miljoner virus per liter vatten. En ny rapport från av ett nederländskt forskarteam visar att de filtrerande djuren fungerar som reningsverk som sannolikt minskar smittorisken i haven. Forskarna placerade filtrerande djur i akvarier med vatten som hade en känd koncentration av ett virus som kallas PgV-07T. Viruset infekterar bara...

Viruskarantän förbättrar storstadsluften

Sedan mitten av februari har halterna av kvävedioxid sjunkit med 10 procent per vecka i norra Italien (se grafik här) . Minskningarna sammanfaller med att kraftiga begränsningar i befolkningens rörelsefrihet infördes (dessa har nu utökats till att gälla för hela landet). Liknande trender kan ses på flera håll i Europa. Det visar mätningar utförda av europeiska rymdorganisationens, EAS:s, satellit Sentinel–5P. Kvävedioxid är en röd-brun gas som är mycket hälsofarlig. Biltrafiken är den främsta källan till kvävedioxidutsläpp i tätorter. När befolkningen sätts i karantän så minskar bilismen och...

Riskfaktorer för att bli allvarligt sjuk av corona identifierade

I studien ingick 191 patienter som allvarligt sjuka skrevs in på två olika sjukhus i Wuhan-provinsen i januari. En kinesisk forskargrupp har gått igenom deras sjukdomsbild för att identifiera riskfaktorer för att bli allvarligt sjuk. Studien är publicerad i den brittiska medicinska tidskriften The Lancet . Forskarna drar slutsatsen att vissa riskfaktorer för att avlida i sjukdomen covid-19, som orsakas av det nya corona-viruset, kan mätas redan när patienter blir inlagda på sjukhus. – Det är bra att sådana här studier kommer så pass snabbt, säger Rebecca Cox , professor vid Universitetet i...

Så smittar ett dörrhandtag

Hur länge virus och bakterier överlever och smittar i olika miljöer varierar förstås med faktorer som luftfuktighet, temperatur och inte minst typ av smitta. Så det korta svaret är att vi ännu inte vet hur länge ett dörrhandtag smittar – men vi hoppas att vi har mer kunskap inom de närmaste åren. Virus är generellt mer tåliga än bakterier och kan bland annat överleva uttorkning. Det är alltså möjligt att eventuella virus på ett handtag kan smitta efter ganska lång tid. Så småningom kommer dock viruset att brytas ner av reaktiva molekyler i luften, så dess överlevnad kan knappast räknas i år...

Allt för rena möss kan störa forskning

Stephan Rosshart, immunolog vid universitetet i tyska Freiburg, har ägnat veckor åt att fånga möss på hästgårdar. – Jag ville ha tag i vilda möss på grund av deras mikrober, säger han. Vid födseln får vilda musungar mängder av mikrober från sin mamma. Bakterier, virus och andra mikroorganismer följer med genom livet och påverkar hur immunsystemet utvecklas. Laboratoriemöss är annorlunda. De är inavlade för att minimera effekten av genetiska skillnader. Dessutom växer de upp i en nästan steril miljö och har därför en torftig flora av mikrober. Stephan Rosshart och hans medarbetare misstänkte...

Frisk från kronisk sjukdom

Britt Vinberg i Göteborg blev opererad för en tarmsjukdom i december år 1970. Då fick hon också en blodtransfusion. En efterkontroll visade att hon hade förhöjda levervärden, men läkarna kom fram till att det nog bara berodde på sjukdomen som hon blivit opererad för. Den verkliga orsaken skulle förbli okänd i decennier. För drygt tio år sedan publicerade Göteborgsposten en annons med en uppmaning till alla som fått blodtransfusion före 1992 att testa sig för virussjukdomen hepatit C. Britt Vinberg läste annonsen, testade sig, och fick besked om att hon var smittad. – Det var jätteobehagligt...

Barnmumie belyser koppornas historia

Kryptorna under Den Heliga Andens kyrka mitt i Litauens huvudstad Vilnius innehåller kvarlevor av cirka 600 naturligt mumifierade människor. Nu har en internationell forskargrupp analyserat arvsmassa från en av dem, ett cirka treårigt barn som dog av smittkoppor någon gång mellan 1643 och 1665. Genetiska analyser visar att barnets virus – den hittills äldsta kartlagda stammen av smittkoppor – är en föregångare till alla kända stammar, och att merparten av smittans genetiska variation har uppstått under de senaste seklerna. Det finns rapporter om mer än 3 000 år gamla egyptiska mumier med ärr...

Nytt medel mot influensa

Influensavirus är täckta av taggar, som används för att tränga in i kroppens celler. Nya virusstammar uppstår genom att taggarnas yttersta del byter form. Nu har forskare i USA utvecklat ett protein som angriper taggarnas bas – som är likartad hos alla stammar. De gav proteinet (HB36.6) i form av näsdroppar till möss. Mössen repade sig snabbt från flera influensastammar som var dödliga för obehandlade möss. Proteinet gav betydligt bättre skydd än Tamiflu, dagens vanligaste antivirala medel mot influensa. Det nya proteinet bygger på kunskap om konstgjorda antikroppar mot influensavirus. En...

Nytt hopp om transplantat från grisar

I början av 1990-talet lyckades forskare genförändra grisar så att deras organ skulle kunna opereras in i en människa utan att orsaka en akut avstötning. Det ledde till förhoppningar om att kirurger snart skulle kunna transplantera bland annat hjärtan, njurar och insulinproducerande celler från grisar till människor. Men då kom bakslaget . Virologer upptäckte att grisens arvsmassa innehåller rester av viruset perv, som kan smitta mänskliga celler. Rädsla för smittan tog knäcken på försöken att flytta organ mellan arter, så kallade xenotransplantationer. Nu har dock forskare i USA och Kina...

Vaccin mot mässling bättre än väntat

Den som repar sig från mässling är extra känslig för andra infektioner. Det beror på att viruset försvagar immunsystemets minne. Tidigare trodde forskare att effekten klingar av efter några veckor eller månader. Men i själva verket dröjer det mellan två och tre år innan försvaret mot smittor fungerar som vanligt igen. Den slutsatsen drar forskare som analyserat data från decennierna före och efter att massvaccinering mot mässling infördes i England, Wales, USA och Danmark. Resultaten publiceras i tidskriften Science . Marta Granström, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska institutet...