virus

Viruskarantän förbättrar storstadsluften

Sedan mitten av februari har halterna av kvävedioxid sjunkit med 10 procent per vecka i norra Italien (se grafik här) . Minskningarna sammanfaller med att kraftiga begränsningar i befolkningens rörelsefrihet infördes (dessa har nu utökats till att gälla för hela landet). Liknande trender kan ses på flera håll i Europa. Det visar mätningar utförda av europeiska rymdorganisationens, EAS:s, satellit Sentinel–5P. Kvävedioxid är en röd-brun gas som är mycket hälsofarlig. Biltrafiken är den främsta källan till kvävedioxidutsläpp i tätorter. När befolkningen sätts i karantän så minskar bilismen och...

Riskfaktorer för att bli allvarligt sjuk av corona identifierade

I studien ingick 191 patienter som allvarligt sjuka skrevs in på två olika sjukhus i Wuhan-provinsen i januari. En kinesisk forskargrupp har gått igenom deras sjukdomsbild för att identifiera riskfaktorer för att bli allvarligt sjuk. Studien är publicerad i den brittiska medicinska tidskriften The Lancet . Forskarna drar slutsatsen att vissa riskfaktorer för att avlida i sjukdomen covid-19, som orsakas av det nya corona-viruset, kan mätas redan när patienter blir inlagda på sjukhus. – Det är bra att sådana här studier kommer så pass snabbt, säger Rebecca Cox , professor vid Universitetet i...

Så smittar ett dörrhandtag

Hur länge virus och bakterier överlever och smittar i olika miljöer varierar förstås med faktorer som luftfuktighet, temperatur och inte minst typ av smitta. Så det korta svaret är att vi ännu inte vet hur länge ett dörrhandtag smittar – men vi hoppas att vi har mer kunskap inom de närmaste åren. Virus är generellt mer tåliga än bakterier och kan bland annat överleva uttorkning. Det är alltså möjligt att eventuella virus på ett handtag kan smitta efter ganska lång tid. Så småningom kommer dock viruset att brytas ner av reaktiva molekyler i luften, så dess överlevnad kan knappast räknas i år...

Allt för rena möss kan störa forskning

Stephan Rosshart, immunolog vid universitetet i tyska Freiburg, har ägnat veckor åt att fånga möss på hästgårdar. – Jag ville ha tag i vilda möss på grund av deras mikrober, säger han. Vid födseln får vilda musungar mängder av mikrober från sin mamma. Bakterier, virus och andra mikroorganismer följer med genom livet och påverkar hur immunsystemet utvecklas. Laboratoriemöss är annorlunda. De är inavlade för att minimera effekten av genetiska skillnader. Dessutom växer de upp i en nästan steril miljö och har därför en torftig flora av mikrober. Stephan Rosshart och hans medarbetare misstänkte...

BLOGG: Lars Olof Björn

Digerdöden

I massmedia har det cirkulerat uppgifter om att digerdöden inte, som man tidigare trott, orsakades av pestbakterien, Yersinia pestis , utan av virus. Virusteorin har ett tiotal år på nacken, men har nyligen fått aktualitet därför att man menat sig ha påvisat likheter mellan ebola-epidemin och digerdöden. Stöd för virusteorin kan man finna här . Men om man går tillbaks till den vetenskapliga...

Frisk från kronisk sjukdom

Britt Vinberg i Göteborg blev opererad för en tarmsjukdom i december år 1970. Då fick hon också en blodtransfusion. En efterkontroll visade att hon hade förhöjda levervärden, men läkarna kom fram till att det nog bara berodde på sjukdomen som hon blivit opererad för. Den verkliga orsaken skulle förbli okänd i decennier. För drygt tio år sedan publicerade Göteborgsposten en annons med en uppmaning till alla som fått blodtransfusion före 1992 att testa sig för virussjukdomen hepatit C. Britt Vinberg läste annonsen, testade sig, och fick besked om att hon var smittad. – Det var jätteobehagligt...

Barnmumie belyser koppornas historia

Kryptorna under Den Heliga Andens kyrka mitt i Litauens huvudstad Vilnius innehåller kvarlevor av cirka 600 naturligt mumifierade människor. Nu har en internationell forskargrupp analyserat arvsmassa från en av dem, ett cirka treårigt barn som dog av smittkoppor någon gång mellan 1643 och 1665. Genetiska analyser visar att barnets virus – den hittills äldsta kartlagda stammen av smittkoppor – är en föregångare till alla kända stammar, och att merparten av smittans genetiska variation har uppstått under de senaste seklerna. Det finns rapporter om mer än 3 000 år gamla egyptiska mumier med ärr...

Nytt medel mot influensa

Influensavirus är täckta av taggar, som används för att tränga in i kroppens celler. Nya virusstammar uppstår genom att taggarnas yttersta del byter form. Nu har forskare i USA utvecklat ett protein som angriper taggarnas bas – som är likartad hos alla stammar. De gav proteinet (HB36.6) i form av näsdroppar till möss. Mössen repade sig snabbt från flera influensastammar som var dödliga för obehandlade möss. Proteinet gav betydligt bättre skydd än Tamiflu, dagens vanligaste antivirala medel mot influensa. Det nya proteinet bygger på kunskap om konstgjorda antikroppar mot influensavirus. En...

Nytt hopp om transplantat från grisar

I början av 1990-talet lyckades forskare genförändra grisar så att deras organ skulle kunna opereras in i en människa utan att orsaka en akut avstötning. Det ledde till förhoppningar om att kirurger snart skulle kunna transplantera bland annat hjärtan, njurar och insulinproducerande celler från grisar till människor. Men då kom bakslaget . Virologer upptäckte att grisens arvsmassa innehåller rester av viruset perv, som kan smitta mänskliga celler. Rädsla för smittan tog knäcken på försöken att flytta organ mellan arter, så kallade xenotransplantationer. Nu har dock forskare i USA och Kina...

Vaccin mot mässling bättre än väntat

Den som repar sig från mässling är extra känslig för andra infektioner. Det beror på att viruset försvagar immunsystemets minne. Tidigare trodde forskare att effekten klingar av efter några veckor eller månader. Men i själva verket dröjer det mellan två och tre år innan försvaret mot smittor fungerar som vanligt igen. Den slutsatsen drar forskare som analyserat data från decennierna före och efter att massvaccinering mot mässling infördes i England, Wales, USA och Danmark. Resultaten publiceras i tidskriften Science . Marta Granström, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska institutet...

Billiga piller biter på leversjukdom

Hepatit C är en virusinfektion som drabbar levern och i förlängningen kan orsaka skrumplever och cancer. Sedan ett par år tillbaka finns det verksamma läkemedel mot den tidigare obotliga infektionen. Men behandlingarna är tyvärr mycket dyra. En tolv veckor lång kur kostar 375 000 kronor. Nu har forskare i USA och Japan upptäckt att en gammal och billig typ av allergimedicin (klorcyklizin) på ett effektivt sätt hindrar hepatit C-virus från att infektera nya leverceller hos möss, enligt en rapport i Science Translational Medicine . Dagens kostsamma behandlingar med antivirala mediciner fungerar...