Liten risk för stor spridning av apkoppor

Vi kan räkna med lokala utbrott av apkoppor i flera länder, men risken att spridningen blir omfattande är liten. Det menar Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar.

Text Oskar Alex
Publicerad
Bjrön Olsen

Apkoppor skulle inte ha rönt något större allmänintresse om det inte vore för att vi nyss har haft en pandemin, menar Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset.
Bild: Mikael Wallerstedt

Apkoppor är en mycket ovanlig sjukdom som orsakas av ett virus och vanligtvis smittar människor via djur. Sjukdomen förekommer främst i västra och centrala Afrika. Men under maj månad har flera fall rapporterats från andra delar av världen. I slutet av maj finns ett bekräftat fall av sjukdomen i Sverige enligt Folkhälsomyndigheten.

F&F ställer sex frågor till Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset.

1 | Vilka är de främsta symtomen vid apkoppor?

– Ofta börjar det inte med koppor, utan med feber, frossa, huvud- och muskelvärk samt svullna lymfkörtlar. Upp till en vecka senare kommer det vätskefyllda blåsor. Det är vanligt att de börjar i ansiktet och sedan sprider sig över kroppen.

– Blåsorna spricker och blir sårskorpor, och kan då börja klia rätt duktigt innan de torkar ihop och försvinner. Hela förloppet kan ta tre till fyra veckor.

2 | Hur farlig är sjukdomen?

– Det beror på flera faktorer, som vilken vård man har tillgång till och vilken variant av apkoppor det rör sig om. Dels finns en variant med en dödlighet på runt 1 procent, och en annan på runt 10 procent. Jag har dock inte sett några uppgifter om vilken variant det rör sig om i det här aktuella utbrottet.

– Men infektionerna har varit mer lokaliserade till vissa delar av kroppen. Om kopporna täcker hela kroppen ökar risken att få följdsjukdomar som streptokocker eller stafylokocker, och de är nog så viktiga i sammanhanget tror jag. Det finns ingen behandling mot apkopporna i sig, men däremot kan man behandla följdsjukdomarna.

3 | Vilken sjukdom är apkoppor mest lik?

– Den är kusin med smittkoppsviruset, men betydligt mindre farlig. En tidigare smittkoppsvaccination ger upp till 70–80 procents skydd mot apkoppor, tror man. I Sverige genomfördes vaccination mot smittkoppor fram till mitten av 1970-talet.

– Det finns ett vaccin mot apkoppor, men om det kommer att användas i bred skala beror helt på utvecklingen av det aktuella utbrottet. I sådana fall kommer högriskpersoner att vara de första som vaccineras. Man kommer dock inte ta fram och utveckla det gamla smittkoppsvaccinet.

4 | Varför sker smittspridningen just nu?

– De som har smittats är främst män som har sex med män, i många fall sannolikt kopplat till sexfestivaler på olika platser i Europa nu under våren. Någon kan ha varit i Afrika och tagit med sig kopporna till en sådan festival varpå smittkedjan sätter igång.

– Sjukdomen smittar från slemhinna till slemhinna eller i vissa fall från koppa till hud. Man kan smittas via sängkläder, och under en fas finns en viss luftburenhet då man kan smittas via hosta eller nysningar. Men i det här fallet handlar det sannolikt mest om direktkontakt.

5 | Vad är risken att sjukdomen får stor spridning?

– Det aktuella utbrottet kan ge sekundärfall så att vi får lokala utbrott i många olika länder. Men risken att det blir en stor smittspridning är nog ganska liten. Det finns bra förhoppningar om att kunna låsa in utbrotten med effektiv smittspårning.

6 | Hade apkoppor fått lika mycket uppmärksamhet i medierna om det inte vore för coronapandemin?

– Nej, jag tror inte alls att det hade blivit samma genomslag.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Text Oskar Alex
Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor