Medicin mot alzheimer är meningslös enligt granskning
En ny typ av läkemedel mot Alzheimers sjukdom gör ingen praktisk nytta. Det menar forskare i det internationella nätverket Cochrane. Men slutsatsen möter kritik.
Läkemedel mot med Alzheimers sjukdom gör inte mycket nytta för patienterna, enligt en internationell rapport. Men kritikerna menar att slutsatserna har dragits för tidigt.
Bild: Getty images
Läkemedlet Lecanemab bygger på forskning som började med att den svenske läkaren Lars Lannfeldt kartlade en mutation inom en släkt i Norrland med många Alzheimersjuka. Medicinen består av antikroppar som riktar sig mot beta-amyloid, ett protein i hjärnan som anses ligga bakom sjukdomen.
Andra forskargrupper har tagit fram liknande substanser, och nu ingår sju av dem i en stor genomgång gjord av organisationen Cochrane, ett internationellt nätverk av forskare som sammanställer och granskar medicinsk forskning.
Deras dom är hård. Författarna menar att effekten av 18 månaders behandling när det gäller kognitiva funktioner är ”trivial”. För funktioner i övrigt är den ”i bästa fall liten” – samtidigt som det finns en viss risk för svullnad i hjärnan och mikroskopiska blödningar.
Svenska forskare kritiserar rapporten
Sammanställningen omfattar 17 studier med tillsammans över 20 000 deltagare. I en kommentar skriver artikelns huvudförfattare, Francesco Nonino, neurolog och epidemiolog vid IRCCS Institute of Neurological Sciences i Bologna, Italien:
Bild: Martin Stenmark
”Tyvärr, men evidensen visar att de här läkemedlen inte gör någon meningsfull skillnad för patienterna.”
Meningslöst att ta medicinen alltså. Lars Lannfeldt är kritisk mot den slutsatsen:
– Effekterna är tydliga. Men 18 månader är en väldigt kort behandlingsperiod för en kronisk sjukdom som kanske pågått i tjugo år.
Hans poäng är att man bör förvänta sig att stora effekter visar sig först efter många år, och att det därför är orimligt att avfärda medicinen på grund av data från utvärderingar som i de flesta fall bara sträcker sig över 18 månader.
Olika läkemedel har slagits ihop
Kritik mot rapporten kommer även från Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska institutet. Han konstaterar att det finns skillnader mellan de sju olika preparat som författarna till Cochrane-rapporten har slagit samman olika preparat i sin analys.
Bild: Erik Flyg
– Det är ju inte en speciellt homogen grupp läkemedel. Så att göra en klassanalys så här tycker jag att man kan ifrågasätta, säger Linus Jönsson.
Enligt honom innebär sammanslagningen att effekten av ett preparat som verkligen fungerar kan bli svår att upptäcka.
Dyr behandling mot alzheimer
Linus Jönsson hör till dem som anser att lecanemab och liknande mediciner bör bli tillgängliga för patienter i Sverige till ett rimligt pris. Priset är dock en stötesten.
Den 17 april kom ett uttalande i frågan från Rådet för nya terapier (NT-rådet), en expertgrupp med representanter för Sveriges regioner. Rådet bedömer att lecanemab inte är kostnadseffektiv och därför inte bör användas. Priset för behandlingen av en person under ett år är cirka 380 000 kronor. Linus Jönsson håller med om att den kostnaden är för hög.
– I vår analys kom vi fram till att man kan motivera ett pris någonstans mellan 50 000 och 100 000 kronor per år och patient, säger han.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. I Sverige lever cirka 100 000 människor med diagnosen, men endast en mindre grupp med lindrig sjukdom och avsaknad av vissa gener skulle kunna vara aktuell för behandling med antikroppar.
