Se upp för barnens giftiga leksaker

Den fluffiga koalan är speciellt framtagen för att lugna och trösta. Gosedjuret imiterar andning och hjärtljud, och sensorer känner av andningsmönster. På magen sitter en inbyggd nattlampa.

I det vilda är koalor skygga enstöringar, men den kramgoa gosedjursvarianten utlovar omedelbar stresslindring och får dig att ”somna på några sekunder”. På en av bilderna marknadsförs koalan med en sovande bebis som har en napp i munnen. Nallen kostar 109,07 kronor inklusive frakt.

En förälder skriver i recensionerna: ”Supersöt och mjuk koala. Den andas och magen (virveln) lyser upp och den spelar musik med olika inställningar från knappen i foten. Min dotter älskar den. Rekommenderas starkt.”

Kemikalieinspektionens senaste granskning från februari 2026 visar att koalan från Aliexpress innehåller otillåtna halter av bly och kadmium. Bly kan skada nervsystemet och påverka förmågan till inlärning. Barn och foster är särskilt känsliga. Kadmium är giftigt för miljön och kan också ge benskörhet, njurskador och cancer.

Karin Rumar är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen. Hon berättar att de uppmätta bristerna för gosedjurskoalan är kopplade till själva elektroniken inuti nallen. Bland annat genom bly i lödpunkter. För att den ska bli direkt farlig behöver den alltså gå sönder eller öppnas.

– Men det ska inte förekomma bly i leksaker. Tyvärr är det här ett vanligt problem, säger Karin Rumar.

Många lockas att handla billigt från onlineplattformar som Wish, Temu, Shein, Aliexpress, Amazon och Etsy. Ibland skickas varorna hit direkt från fabrik i Kina, men trots att marknadsplattformarna vänder sig direkt till svenska konsumenter och både marknadsför och tar betalt för miljontals produkter klassas de juridiskt som en mellanhand, eftersom själva leveransen utförs av någon annan.

På varje sajt finns en lång rad säljare, ungefär som butiker i en galleria. När produkter visar sig skadliga för konsument står onlineplattformarna helt utan ansvar.

De senaste åren har Karin Rumar och hennes kollegor sett att varor från länder utanför EU regelbundet bryter mot kemikalielagstiftningen. Aliexpress förekommer 16 gånger i Kemikalieinspektionens tillsynsärenden och varor köpta från Shein 17 gånger, Temu 12 och Amazon 41. I praktiken behöver marknadsplattformarna alltså inte uppfylla gällande EU-lagstiftning.

– För de stora plattformarna skulle jag säga att vi nästan alltid hittar brister som bryter mot kemikaliebestämmelserna, men åtalsanmälningar kan vi bara göra på svenska företag som är ansvariga ekonomiska aktörer, säger Karin Rumar.

Hon beskriver det som frustrerande. Den gulliga koalanallen som ska lugna och trösta är också något av en känd figur i sammanhanget. Det här var fjärde gången som Kemikalieinspektionen undersökte just gosedjurskoalor.

Redan 2024 hittade myndigheten bly och kadmium i en koalanalle. Efter kontakt med återförsäljare plockades den omedelbart bort för försäljning, men när inspektörerna använde bildigenkänning kunde de identifiera ytterligare 75 unika webbadresser där koalan såldes.

– Det var en aha-upplevelse. Bara för att en produkt rensas bort betyder det inte att den är borta från marknaden. Herregud, vad det finns mycket. Samma varor dyker upp igen och igen, säger Karin Rumar.

Alla fyra koalor som Kemikalieinspektionen hittills testat har innehållit kadmium och bly. Detsamma gäller exempelvis också elektriska produkter som hörlurar med kattöron och barn­kameror i färgglada färger och mönster. Men listan på leksaker med anmärkningar är lång.

I november 2025 larmade Kemikalieinspektionen till exempel om förbjudna kemikalier i piratkopierade Labubu-dockor. Plasten i ansiktet på fem av sju testade dockor innehöll stora mängder av ftalaten DEHP. Ämnet har varit förbjudet i leksaker i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men används fortfarande i vissa delar av världen som ett billigt sätt att göra plast mjuk. Halterna var i vissa fall upp till 250 gånger högre än det tillåtna värdet på 0,1 viktprocent.

Inspektörerna har också hittat misstänkt hormonstörande ftalater i dockor och badleksaker. Slajm har innehållit bor och badankor bisfenol A. Trots att varorna stoppas återkommer de snart på marknaden igen.

– Om vi granskar 300 produkter är det ändå bara en droppe i havet. De här sajterna säljer miljontals varor varje år, säger Karin Rumar.

En annan uppmärksammad affärsmodell är dropshipping. Produkterna säljs då i en egen webbutik som saknar lager. Vid beställning vidare­befordras ordern till en annan leverantör, som då står för leverans och som skickar beställningen i konsumentens namn. Ofta utan att kunden känner till att det finns en annan part.

I den senaste granskningen, som presenterades i februari 2026, analyserade Kemikalieinspektionen 139 varor. Billig elektronik är den varugrupp som har klart mest brister. Därefter följer varor i mjuk plast som exempelvis leksaker, sportartiklar, inredningsartiklar, väskor och skor. Kemikalieinspektionen hittade också otillåtna halter av förbjudna ämnen i fiskedrag och smycken.

64 procent av varorna som köptes från mark­nads­plattformar innehöll olagliga halter av kemi­kalier. För dropshipping-butiker var siffran ännu högre, med 72 procent otillåtna varor. Motsvarande andel för webbutiker med eget lager var 26 procent.

Efteråt beslutade Kemikalieinspektionen om åtta miljösanktionsavgifter och gjorde nio åtalsanmälningar till polisen. För företag inom EU vidarebefordrades ärendena till behörig medlemsstat. Men i de allra flesta fall hände: ingenting.

– Vi hoppas att lagstiftningen ska stramas åt. Ibland saknar vi också tillräckliga befogenheter, till exempel för att ta reda på vem som ligger bakom en webbsida, säger Karin Rumar.

Men hur farligt är det med kemikalier i lek­saker? Eftersom barn är särskilt känsliga för exponering av kemiska ämnen så är lagstiftningen kring leksaker extra stark. I Europa regleras leksakers säkerhet av EU:s leksaksdirektiv.

Christina Rudén är professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet.

– Kemikaliernas stora kommunikativa svårighet är att de inte syns, säger hon och påpekar att de ofta varken luktar eller smakar.

– Och det är jättesvårt att säga att ett specifikt ämne har orsakat någon skada på ett enskilt barn, eftersom vi exponeras för många olika kemikalier samtidigt.

Christina Rudén, som också sitter med i en av EU-kommissionens expertgrupper för kemikaliefrågor, konstaterar att kemikalietillverkare har förhållandevis stort inflytande. Alla kemikalier inom EU ska vara registrerade och utredda för att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön, enligt den så kallade Reach-förordningen.

Men systemet bygger på att företagen som tillverkar och handlar med kemikalier själva testar och riskbedömer sina produkter, samtidigt som myndigheter har begränsade resurser att kontrollera.

– Det har visat sig att reglerna efterlevs dåligt. Företagen som tjänar pengar på kemikalier har samtidigt ett stort ansvar att visa att deras produkter är säkra. Myndigheternas kontroll är inte tillräckligt bra för att hantera den här intressekonflikten och det inflytande som industrin har. Generellt finns det fortfarande stora hål i lagstiftningen som jag tycker skulle behöva täppas till, säger Christina Rudén.

När kemikalier blandas uppstår också cocktaileffekter. De senaste åren har forskning visat att blandningseffekter orsakat allt från försenad språkutveckling hos barn till försämrad hälsa bland marina däggdjur. Ändå riskbedöms bara ett ämne i taget. Det vill hon se en ändring på.

Reach-förordningen har dessutom bara identifierat ett 250-tal särskilt farliga ämnen. Det finns uppskattningsvis 350 000 olika kemikalier på den globala marknaden, varav 23 000 är registrerade inom EU. Om fler ämnen skulle testas skulle fler klassas som särskilt farliga, menar Christina Rudén. Särskilt för ämnen som tillverkas i lägre volymer.

– Många tror ju att alla kemikalier är testade för alla typer av skadliga effekter, såsom cancer, hormonstörning och reproduktionseffekter, men så är det verkligen inte. När det gäller lågvolym­ämnen är det få tester som krävs innan man får sätta ut de där ämnena på den europeiska marknaden. Om vi skulle testa alla ämnen för hormonstörning, cancer eller annat som vi tycker är allvarligt så skulle vi hitta fler ämnen som skulle bli förbjudna, säger Christina Rudén.

Inom filosofin pratar man om problemet med de tusen torterarna. En eller två små nålar känns inte, men om tusen torterare trycker in varsin nål i en person – då blir det tortyr.

– Det är samma problematik här, men kemikalier bedöms oftast en och en. Hur farligt är bly i en lödpunkt? I verkligheten exponeras vi ju hela tiden för kemikalier. Allt du ser runt omkring dig är tillverkat av kemikalier eller har behandlats med kemikalier, och släpper små koncentrationer till luft och vatten. Vi behöver ta hänsyn till den totala exponeringen av kemikalier i allt det som du andas in, äter, dricker och smörjer på huden, säger Christina Rudén.

I volym har kemikalierna ökat flera hundra gånger sedan andra världskriget.

– Under den här perioden har till exempel både allergier och användningen av allergiframkallande kemikalier ökat. Det är inte otänkbart, utan snarare ganska sannolikt, att allergiframkallande kemikalier som vi exponeras för i vår vardag har bidragit till ökningen av allergier, även om det självklart också kan finnas andra bidragande faktorer, säger Christina Rudén.

Just nu planeras forskningsprojekt som undersöker möjliga kopplingar mellan neurotoxiska kemikalier, och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och adhd.

Hon återkommer också till bly i lödpunkter, som den lugnande koalanallen visade sig innehålla. Det kan tyckas vara en liten sak i sammanhanget.

– Men man måste ju också tänka på hur blyet kom in i den där leksaken. 30 procent av våra leksaker tillverkas i Kina, och då har någon suttit där och gjort den där legeringen. Hur ser den arbetsmiljön ut? Och när leksaken är förbrukad, hur ser vi till att blyet inte hamnar i miljön? Vi vill inte ha bly i leksaker. Punkt. Leksaker är inga livsuppe­hållande grejer som är så viktiga att vi måste använda de här jättefarliga ämnena, säger Christina Rudén.

Plast pekas ut som ett återkommande problem. Barn i västerländska länder har i genomsnitt 18 kilo plastleksaker. Leksakerna kan innehålla kemikalier som är skadliga för barns hälsa. De kan till exempel vara hormonstörande och allergiframkallande. Det konstaterar forskare från Danmarks tekniska universitet, DTU.

Vissa kemikalier som finns i plast, som ftalater, kan röra sig i plasten och komma in i barnets kropp genom munnen eller absorberas genom huden. Dessutom släpper plastleksaker med potentiellt skadliga kemikalier ut ångor i luften.

Bethanie Carney Almroth är professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet och forskar om plaster och plastrelaterade kemikalier. Hon konstaterar att Europas kemikalielagstiftning må vara bristfällig, men att det är den bästa som finns. När man som individ handlar online från Kina kringgår man alltså de här reglerna.

– Då kan man som individ importera varor som innehåller skyhöga halter av giftiga ämnen som inte är tillåtna på den europeiska marknaden. Att det finns farliga kemikalier i de här importerade leksakerna är jag noll procent förvånad över, säger Bethanie Carney Almroth.

Att området är svårreglerat hänger ihop med komplexa varu­kedjor. Även om leksaken görs i Europa tillverkas den ofta av råplast som pressats till plastpellets. Väl framme i Europa tillkommer ytterligare kemikalier, som färgämnen och mjukgörare.

– Det finns ingen lagstiftning som kräver att man öppet rapporterar vad som finns i produkten. Vi skulle behöva förbjuda fler ämnen. Det skulle också leda till innovation och utveckling av säkrare alternativ, säger Bethanie Carney Almroth.

Allt tyder på att hon kommer att bli bönhörd. Det tror Jenny Fagerland, som är projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS. Organisationen är med och utvecklar svenska och europeiska standarder, som underlättar för företag att följa exempelvis leksaksdirektivet. Standarder gör det enklare för tillverkare att uppfylla lagkraven – och bidrar till gemensamma lösningar framtagna av experter från flera länder.

– Jag tror att världen är överens om att vi ska ha leksaker som är säkra för våra barn. Men frågan är hur man bevisar det. Standarder blir här ett viktigt verktyg för att säkerställa att leksaker verkligen uppfyller högt ställda säkerhetskrav. Det är ju självklart att man vill kunna köpa en leksak och känna sig trygg med att den inte utgör en hälsorisk, säger Jenny Fagerland.

EU-kommissionen klubbade nyligen igenom en ny förordning i syfte att göra leksaker ännu säkrare. Förordningen innehåller bland annat strängare krav på kemikalieinnehållet. De nya reglerna omfattar också krav på digitala produktpass för alla leksaker, som ett led i att förbättra spårbarheten. Reglerna innehåller också skyldigheter för digitala marknadsplatser som tillhandahåller leksaker, precis som både forskare och Kemikalieinspektionen efterfrågat. Men förordningen börjar inte gälla förrän 1 augusti år 2030.

Under 2025 publicerades även nya standarder, där man bland annat beskriver metoder för att identifiera och mäta mängden kemikalier i lek­saker, till exempel formamid, fenol och bisfenol A.

– När det gäller direktiv kan varje medlemsland i EU tolka lagstiftningen och göra lokala anpassningar, men leksaksförordningen lämnar inget förhandlingsutrymme. Företagen måste uppfylla kraven i lagstiftningen och därmed förväntas de följa standarderna som lagstiftningen hänvisar till, säger Jenny Fagerland.

På hemmaplan har Kemikalieinspektionen fått ett utökat regeringsuppdrag för att växla upp antalet kontroller av e-handeln under 2026. Såväl leksaker som billig elektronik, varor i mjuk plast, fritidsartiklar och smycken kommer att granskas extra noga. I projektet ingår kemiska tester och att kontrollera märkningen på varorna.

Kemikalieinspektionen kommer också att arbeta med att identifiera brister i lagstiftningen och föreslå regeländringar och verktyg för att komma åt problemen med marknadsplattformar, dropshipping och webbutiker. Planen är också att testa nya arbetssätt och digitala verktyg för att effektivisera tillsynen.

Målet är att granskade produkter ska fås bort från marknaden. Sedan länge samarbetar Kemikalieinspektionen också med Tullverket för att kontrollera elektriska produkter och leksaker redan vid gränsen. Produkterna kan också stoppas om de saknar CE-märkning eller kontaktadress till tillverkare och importör.

Albin Plevljak är verksamhetsexpert på immaterialrätt och produktsäkerhet hos Tullverket. Exakt hur det går till när misstänkt farliga leksaker identifieras kan han inte gå in på, men han konstaterar att det rör sig om stora volymer.

– Under 2025 stoppades cirka 640 000 leksaker och produkter riktade mot barn. Cirka 500 000 av dessa har förstörts och resten har skickats tillbaka till tredjeland, säger Albin Plevljak.

Enligt Kemikalieinspektionen är risken att köpa varor med otillåtna halter av giftiga ämnen som störst för produkter som säljs via dropshipping och marknadsplatser. Men kända butiker som Jula, Biltema, Rusta och Dollarstore har alla åtalsanmälts tio gånger eller fler sedan 2010 på grund av produkters kemikalieinnehåll.

I tidigare granskningar har myndigheten till exempel hittat otillåtna halter kemikalier i halloweenprylar från Dollarstore: Ballonger innehöll nitrosaminer, ett halsband med lysande pumpor innehöll bly och en dödskallemask hade otillåtna halter av ftalaten DEHP och mellankedjiga klorparaffiner, MCCP. Ett hopprep från Biltema innehöll ftalaterna DBP och DIBP samt kortkedjiga klorparaffiner, SCCP.

– Alla företag kan göra fel. Risken att köpa olämpliga varor är betydligt mindre när man handlar av välkända varumärken. Det kan inte nog understrykas, säger Karin Rumar vid Kemikalieinspektionen.

Under de kommande veckorna får jag sex mejl från Aliexpress angående gosedjurskoalan som är speciellt framtagen för att lugna och trösta, och som imiterar andning och hjärtslag. Den finns i flera färger. ”It’s still available, make it yours now!”

Jag gör också en egen bildsökning på koalan. Med delvis samma bilder marknadsförs den inte bara hos Aliexpress, utan även hos svenska Fyndiq. I produktbeskrivningen intygas det att koalan ”ger en känsla av trygghet med fem olika vitt brus-ljud som påminner bebisen om den trygga miljön i moderns livmoder”. Den beskrivs också som en perfekt sovkompis och som en mysig dekoration i barnrummet. Gosedjuret kostar 196 kronor. Samma koala går att köpa av ytterligare 30 säljare på samma sajt, och kostar allt från 132 kronor till 429 kronor.

Fyndiq beskriver sig som en marknadsplattform och säljer 19 miljoner produkter från mer än 1 000 olika partner. Bolaget är samtidigt ett av de mest flitigt förekommande i Kemikalieinspektionens granskningar. Myndigheten har hittills drivit 42 tillsynsärenden mot Fyndiq. Eftersom kunden ingår köpeavtal direkt med Fyndiq och inte en extern part, betraktar myndigheten sajten som en webbutik, trots att de själva beskriver sig som en marknadsplattform.

Sedan 2020 har Kemikalieinspektionen lämnat in nio åtalsanmälningar mot Fyndiq med anledning av miljöfarlig hantering eller otillåten miljöverksamhet. Fyra gånger har också Åklagarmyndigheten beslutat om företagsbot, på sammanlagt 238 000 kronor.

Även i Kemikalieinspektionens senaste granskning klandrades Fyndiq för att ha sålt leksaks­klaviatur och en radiostyrd bil innehållande bly, en sjöjungfrudocka med ftalaten DEHP och hörlurar med bly, DEHP och SCCP. Även fiskedrag och en yogaboll hade otillåtna ämnen. Bolaget fick ytter­ligare en företagsbot på 80 000 kronor och Kemi­kalieinspektionen skriver: ”Anmälan visar att företaget underlåtit att utveckla sina kontroll- och tillsynsrutiner på ett sådant sätt att man uppnått ökad lagefterlevnad.”

Fredrik Norberg är vd på Fyndiq. Enligt honom tar företaget Kemikalieinspektionens synpunkter på största allvar.

– Samtidigt vill vi vara tydliga med att vi kontinuerligt har utvecklat och förstärkt våra kontroll- och tillsynsrutiner och att detta arbete har intensifierats ytterligare de senaste åren. Vi ser myndigheternas granskning som en viktig del i att driva förbättring. Vi har investerat betydande resurser i att stärka våra processer, både tekniskt och organisatoriskt, för att höja lagefterlevnad, säger Fredrik Norberg.

Sedan i slutet av 2025 använder Fyndiq ett egenutvecklat AI-system i syfte att kontrollera att de 19 miljoner artiklarna som laddas upp av mer än 1 000 säljare följer gällande lagstiftning. Han medger att det är en komplex uppgift att hantera ett väldigt stort och dynamiskt sortiment från så många externa säljare. Det automatiserade systemet identifierar riskprodukter och flaggar avvikelser. De anställda genomför också egna granskningar och stickprov.

– Leksaker är en prioriterad kategori eftersom de riktar sig till barn. Samtidigt är det viktigt att understryka att vårt arbete med produktsäkerhet omfattar samtliga produktkategorier på platt­formen, säger Fredrik Norberg.

Han berättar att säljare måste acceptera villkor kring produktsäkerhet, som exempelvis att det finns CE-märkning.

– Vi har också etablerade rutiner för att snabbt agera om en produkt skulle visa sig vara bristfällig, som att ta bort den från plattformen och informera berörda kunder, säger Fredrik Norberg.

Jag frågar om man som konsument kan lita på att produkten som köps hos Fyndiq är säker att använda.

– Ja, kunder ska kunna känna sig trygga när de handlar hos oss. Samtidigt vill vi vara tydliga med att vi alltid finns här, från första köp till uppföljning och tar ansvar hela vägen om något skulle uppstå.