Nytt frysrum på Naturhistoriska säkrar forskning om miljögifter
Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank har bidragit till miljöåtgärder, renare natur och att hotade arter som havsörn återhämtat sig. Nu behöver den byggas ut.
När nya miljögifter uppmärksammas går det att plocka fram gamla prover för att se hur de varierat över tid. Miljöprovbanken har bland annat bidragit till havsörnens återhämtning.
Bilder: Naturhistoriska riksmuseet (vä) och Alex Zhou / Getty Images (hö).
Miljöprovbanken vid Naturhistoriska riksmuseet är en av världens äldsta och mest omfattande. Här har forskare samlat in prover från växter och djur ända sedan 1964. Målet är att förstå miljögifternas långsiktiga påverkan på både människor och ekosystem.
Bland de allra äldsta proverna finns exempelvis en trafikskadad brunbjörn från Skellefteå som samlades in samma år som miljöprovbanken grundades.
Suzanne Faxneld är intendent vid enheten för miljöanalys och forskning på Naturhistoriska riksmuseet. Hon konstaterar att det finns fler enskilda prover från enstaka platser, men hon tycker att det mest spännande är den kontinuerliga insamlingen.
– Vi har enormt långa tidsserier här hos oss. Vi har till exempel samlat in gäddor från samma två sjöar varje år sedan 1967, och vi har bland annat sett hur halterna av PCB har gått ner. För bromerande flamskyddsmedel gick halterna först upp till slutet av 1990-talet, innan de också gick ner. Det är viktigt att hålla koll på miljögifter för att kunna larma i tid och sätta in eventuella åtgärder, säger Suzanne Faxneld.
Akut platsbrist
Efter åratal av insamlande blev det dock fullt i frysrummen. Sedan i februari lagras miljöprovbankens nyaste prover i en hyrd fryscontainer på gården.
En donation på 13 miljoner kronor bäddar nu för byggandet av ett helt nytt frysrum. Bidraget kommer från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Det nya frysrummet beräknas kosta 14 miljoner kronor. Naturhistoriska riksmuseet hoppas att säkra resterande finansiering från någon annan extern finansiär eller genom ett extra tillskott från regeringen.
Att miljöprovbanken behövs råder det inga tvivel om, konstaterar Suzanne Faxneld. Arter försvinner i snabb takt och det är viktigt att förstå hur miljögifter sprider sig genom mark, luft och vatten.
Genom åren har miljöprovbanken bland annat bidragit till havsörnens återhämtning. På 1970-talet var havsörnen nära att försvinna och det fanns endast 150–200 individer kvar i Sverige. Utvecklingen kunde vändas med insatser från hundratals frivilliga i Projekt Havsörn, och tack vare forskning om hur miljögifterna PCB och DDT påverkade örnarnas hälsa och reproduktion.
– Bly är ett annat bra exempel. När man tog bort bly ur bensinen gynnades många olika arter. Halterna sjönk mycket i våra fiskar också, säger Suzanne Faxneld.
Från utter till rovfågel
Vid det här laget innehåller frysarna allt från fisk och musslor till utter, säl, rovdjur och sediment från svenska vatten. I miljöprovbankens torra samlingar finns också sillgrissleägg som samlats in från Stora Karlsö utanför Gotland varje år sedan 1968.
Här finns till och med bröstmjölk från modersmjölkcentralen vid Södersjukhuset i Stockholm, som har samlats in sedan 1972.
– Man kan se en ökning av PFAS från 1970-talet till slutet av 1990-talet, men från 2007 är halterna mycket lägre. Det är glädjande, säger Suzanne Faxneld.
