15-åringar forskar om barns hälsa med Karolinska institutet

– Det känns som att man får göra något för samhället, säger 15-åriga Baltazar Kiraly.

Han är en av de hundratals elever som har bidragit till forskning det här året. Vi är i NO-klassrummet med Baltazar Kiraly, Sonja Sultani, Mikaela Hoffman och Charlie Ekelund som går i samma klass.

Längst väggarna finns långa bänkar och bredvid den stora vita tavlan finns en affisch av människans anatomi. Det här är tredje året som högstadieeleverna på Tungelsta skola i Stockholm deltar i Forskarhjälpen. På väggarna i rummet hänger vetenskapliga affischer från tidigare år som elever har gjort.

– Deras kreativitet får verkligen komma fram när de gör sina vetenskapliga postrar. Det är mycket som ska in där. Den ska vara tilltalande, snygg och ha korrekt vetenskapligt språk. Eleverna blir ganska taggade på att få göra något utanför det vanliga skolarbetet. Det kopplar till flera delar i läroplanen som jag kan använda i min bedömning, säger läraren Ulf Johansson.

Nobelprismuseet samordnar Forskarhjälpen och involverar elever, lärare och forskare. Baltazar Kiraly hade velat besöka ett labb i samband med projektet.

– Det här är bra för att det bygger ett intresse för forskning hos barn så att vi kan få fler forskare i framtiden. Jag kan gissa att det är något vi behöver i samhället. Jag tyckte att det här var kul men jag skulle gärna sticka till något labb också, säger han.

Eleverna samlar in jord- och sandprover från förskolegårdar som de ger till forskarna på Karolinska institutet. I år handlar Forskarhjälpen om barns utemiljöer och hälsa. Det finns forskning som tyder på att en hög mikrobiologisk mångfald minskar risken för att utveckla allergier. Forskarna kollar alltså närmare på detta i årets projekt.

­– Det är väldigt bra för då kan de få mycket hjälp av andra och inte bara forskare. Man får se hur lång tid det tar och att det inte går på en sekund. Vi tog prover för ett halvår sedan och nu måste vi göra det igen. Jag tror inte att jag har tålamodet för att vara forskare, säger 14-åriga Mikaela Hoffman.

Hennes klasskamrater Sonja Sultani och Charlie Ekelund har också fått en bättre bild av vad en forskare gör efter att ha deltagit i projektet.

­– Man får se hur det kan gå till när man skaffar bevis för sådana här viktiga forskningsprojekt. Jag har inte riktigt haft en tanke på att bli forskare men nu när vi har fått delta i det här så har jag börjat tänka: Jo, men det här är roligt, säger 15-åriga Sonja Sultani.

­– Jag hade en aning om hur det var innan men nu har jag en klarare bild. Man har sett i filmer att forskare jobbar i labb. Men nu så inser man att de måste ju samla in allt material. Man fattar att det är ganska hårt arbete, säger 15-åriga Charlie Ekelund.