Craig utmanar Hugo
Snabbt och billigt lovar den amerikanske genetikern Craig Venter att avkoda människans hela arvsmassa.
Hugo, biologernas kollektiva paradprojekt, startade år 1990. Målet är att sekvensera, dvs avläsa, människans hela arvsmassa. Många biologer anser att detta är det mest betydelsefulla forskningsprojektet någonsin. Enligt planerna ska under 15 år allt mänskligt DNA avkodas, bokstav för bokstav, trots att bara högst 5 procent av människans arvsmassa består av gener medan resten är s k skräp-DNA.
Tusentals forskare från olika länder samarbetar om uppgiften. Hugo-projektet finansieras med offentliga medel, och resultaten är tillgängliga för alla. Men inom läkemedelsindustrin och bioteknikföretag pågår en parallell verksamhet, en intensiv jakt på ekonomiskt lönsamma gener att patentera. Enligt vissa bedömningar skulle de flesta värdefulla gener redan vara spårade.
Hugo försenat
Arbetet inom Hugo löper inte riktigt med den fart som forskarna hade hoppats. Utvecklingen på metodsidan har varit trög, och kostnaderna för analyserna har inte sjunkit i den takt som väntats. När halva projekttiden har gått återstår 97 procent av arvsmassan att dechiffrera. Men det låter värre än det är, för i de 3 avklarade procenten ingår en jämförelsevis stor andel gener. Dessutom är det först nyligen som arbetet med att analysera arvsmassan har kommit i gång i riktigt stor skala. Startsträckan har varit lång: projektet har krävt enorma materiella och intellektuella investeringar.
I början av maj blev det genetiska etablissemanget ordentligt omskakat. Då annonserade en av veteranerna inom amerikansk genetik, Craig Venter, att han har för avsikt att på tre år avkoda människans hela arvsmassa. Inte nog med att han ska göra det mycket snabbt, han ska göra det med samma precision som forskarna inom Hugo, dvs högst en bokstav per tiotusen får bli fel. Och han ska göra det till en bråkdel, kanske bara till en tiondel, av Hugos kostnader, påstår han. Venter är chef för företaget The Institute for Genomic Research, TIGR. Tillsammans med Perkin-Elmer, ett världsledande företag inom utrustning för sekvensering av arvsmassa, har Venter grundat ett nytt företag som ska utföra arbetet.
– Vi ska trimma in vår nya utrustning med att analysera bananflugans arvsmassa. På nio månader ska uppgiften vara avklarad, berättade en optimistisk Venter för Forskning & Framsteg vid ett besök i Stockholm i början av sommaren. Bananflugan är ett lämpligt övningsobjekt eftersom en stor del av flugans arvsmassa redan är avkodad och resultaten från den nya snabbmetoden därför kan jämföras med redan kända resultat. Venter var för övrigt först i världen med att analysera hela arvsmassan hos en organism, bakterien Haemophilus influenzae.
Säljer skillnader
Venter har lovat att göra alla rådata gratis tillgängliga. Men bakom det nya företaget måste det väl också finnas en affärsidé?
-Venters projekt kommer inte bara att ge en fullständig katalog över människans alla gener och proteiner, utan det kommer också att reda ut vilka skillnader som finns mellan olika människor. Den senare informationen är mycket värdefull framför allt vid utveckling av nya läkemedel. Detta är troligtvis affärsidén med projektet, säger professor Mathias Uhlén från KTH, en av de svenska deltagarna i Hugo-projektet. Dessutom tänker Venter sälja gensekvenser tillsammans med särskilda datorprogram bl a till akademiska forskare som då slipper att själva stå för dyrt och tidsödande rutinarbete. Med hjälp av dessa datorprogram ska man kunna forska fram intressant kunskap ur rådata.
