En akademisk fråga

Ett uttryck i svenska språket som jag ogillar är ”en akademisk fråga”. Orden brukar uttalas ringaktande, och innebörden är att frågan är totalt oviktig för vanliga människor. Endast världsfrånvända vetenskapsmän i sina elfenbenstorn kan finna intresse i något så gagnlöst.

Men inget kunde vara felaktigare. En akademisk fråga är i själva verket en förädlad och noga utmejslad fråga. Som jag ser det finns det två möjliga sätt att beskriva vad en akademisk fråga är. Det ena är att det är en meningsfull fråga i betydelsen att det spelar roll vad svaret blir. När vi funnit svaret på frågan har mänsklighetens samlade kunskap om världen utökats, till glädje och till nytta. Inte mycket i varje enskilt fall kanske, men med många små steg tillryggalägger man snart långa sträckor.

Den andra sättet att förtydliga uttrycket akademisk fråga är att den är möjlig att besvara, åtminstone i princip. Tillägget ”i princip” står för att vi kanske inte i dag förfogar över den apparatur eller förkunskap som erfordras, men att vi inser att det någon gång kan blir möjligt att nå svaret.

Flera artiklar i detta nummer åskådliggör det både meningsfulla och framkomliga i akademiska frågor. Det spelar sålunda roll att människor får Alzheimers och andra proteinfelssjukdomar och det är viktigt att vi gör vad vi kan för att klarlägga orsakerna, det spelar roll att klimatet blir varmare och det är viktigt att följa utvecklingen för att ha beredskap för motåtgärder, och det spelar roll att människor blir hemlösa och det är viktigt att vi gör vad kan för att förstå och hjälpa. För att inte tala om de skarpa akademiska frågor som ligger bakom de 25 kunskapsgenombrott som presenteras för omröstning.

Så, kära läsare, säg gärna om en meningslös fråga att den är meningslös, men kalla den inte akademisk.