Utvandrade ester mer demokratiska
År 1944 flydde omkring 70 000 ester från sitt hemland. Hur olika är deras värderingar jämfört med de ester som blev kvar? Var dessa olika gruppers normer redan formade i 20-30-årsåldern? Det är frågor som Li Bennich-Björkman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, ställt till hundra ester som flytt till Sverige, hundra som tagit sig till Kanada och hundra som stannat kvar. Samtliga var år 1944 i åldern 19-29 år.
Den största klyftan går som väntat mellan dem som stannade och dem som flydde. Men Li Bennich-Björkman hittar också överraskande skillnader mellan de ester som hamnade i Sverige respektive i Kanada.
Den kanadensiska gruppen har större tilltro till sitt politiska system och högre grad av medborgaranda. De tror betydligt mer på sina egna möjligheter att påverka det politiska livet och hyser en välvilligare uppfattning om lyhördheten hos myndigheter och politiska organ. Kort sagt är den kanadensiska gruppen mer ”demokratisk” än den svenska.
Hur kan man förklara detta? En orsak är att Kanada är ett mångkulturellt samhälle inte bara demografiskt (som Sverige) utan också politiskt. Möjligheten för invandrare att lyckas i samhället har generellt varit större i Kanada än i Sverige. Esterna hade med sig i bagaget värderingar om framgång byggd på individuella prestationer, och många av dem har stått främmande för de idéer som födde den svenska välfärdspolitiken. Flyktingarna som kom till Kanada mötte också i mindre grad ett utpräglat klassamhälle, något som Sverige ännu var vid denna tid. Den ”platta” sociala strukturen i Estland matchades bättre av nybyggarandan i Kanada.
När det gäller privatlivets normer – om hur man bör uppträda som människa, förälder, barn och partner – de intervjuade mer lika varandra oavsett i vilket land de bor. De påverkas alltså fortfarande mycket av de värderingar om bl a självständighet, respekt, trohet och vikten av att följa regler som de tog till sig under uppväxten i mellankrigstidens Estland.
