Hotade bilister kränker trafikvakt

Varför är bilden av lapplisan så negativ? Det frågade sig Anna Lundberg, doktorand vid Tema Genus vid Linköpings universitet. Svaret är att lapplisan inte passar in i mönstret.

När yrket trafikvakt tillkom år 1957, med anledning av de problem som den växande bilismen vållade, ansågs det onödigt att använda ”stora starka poliser till att gå och skriva på parkerade bilar”. Fram till 1977 anställdes bara kvinnor.

Med sin frihet och aktiva inriktning skulle trafikvakt kunnat bli ett attraktivt yrkesval, men i stället blev det ett lågstatusjobb. I Anna Lundbergs analys är bilen en frihetssymbol, kopplad till mannen. Lapplisan begränsar rörelseutrymmet och bli därigenom ett hot. Dessutom är hon en lågavlönad, lågutbildad kvinna.

I dessa avseenden saknar hon makt och har därför att underordna sig.

Å andra sidan har hon faktiskt makt att både anklaga och döma, bildligt talat. Därigenom kränker hon bilistens revir, och hotet hanteras genom att lapplisan nedvärderas, t ex genom kränkande tillmälen. Hon likställs ofta med en prostituerad och utsätts för könsord. Även de manliga lapplisorna, som är i minoritet, utsätts för kränkningar.

I sin undersökning har Anna Lundberg hittat en bild från en offentlig institution, Köpenhamns stad, som anspelar på lapplisan som prostituerad.

– Jag ser omslaget främst som ett uttryck för aningslöshet och för hur accepterat det nervärderande synsättet är, säger Anna Lundberg.

Hon har analyserat bl a massmediala källor och information från Stockholms gatu- och fastighetskontor samt har gjort intervjuer.